7437000ZP669LKUTZ7382021-01-012021-12-31iso4217:EUR7437000ZP669LKUTZ7382020-01-012020-12-31iso4217:EURxbrli:shares7437000ZP669LKUTZ7382021-12-317437000ZP669LKUTZ7382020-12-317437000ZP669LKUTZ7382019-12-317437000ZP669LKUTZ7382019-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember7437000ZP669LKUTZ7382019-12-31se:VerkursReservfondMember7437000ZP669LKUTZ7382019-12-31ifrs-full:OtherEquityInterestMember7437000ZP669LKUTZ7382019-12-31ifrs-full:TreasurySharesMember7437000ZP669LKUTZ7382019-12-31se:VrdekningAvSuccessivaFrvrvMember7437000ZP669LKUTZ7382019-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesFromInvestmentsInEquityInstrumentsMember7437000ZP669LKUTZ7382019-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember7437000ZP669LKUTZ7382019-12-31ifrs-full:RevaluationSurplusMember7437000ZP669LKUTZ7382019-12-31se:OCIIInvesteringarRedovisadeEnligtKapitalandelsmetodenMember7437000ZP669LKUTZ7382019-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember7437000ZP669LKUTZ7382019-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember7437000ZP669LKUTZ7382019-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember7437000ZP669LKUTZ7382019-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember7437000ZP669LKUTZ7382020-01-012020-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember7437000ZP669LKUTZ7382020-01-012020-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember7437000ZP669LKUTZ7382020-01-012020-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember7437000ZP669LKUTZ7382020-01-012020-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesFromInvestmentsInEquityInstrumentsMember7437000ZP669LKUTZ7382020-01-012020-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember7437000ZP669LKUTZ7382020-01-012020-12-31ifrs-full:RevaluationSurplusMember7437000ZP669LKUTZ7382020-01-012020-12-31se:OCIIInvesteringarRedovisadeEnligtKapitalandelsmetodenMember7437000ZP669LKUTZ7382020-01-012020-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember7437000ZP669LKUTZ7382020-01-012020-12-31se:VrdekningAvSuccessivaFrvrvMember7437000ZP669LKUTZ7382020-01-012020-12-31ifrs-full:TreasurySharesMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31se:VerkursReservfondMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31ifrs-full:OtherEquityInterestMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31ifrs-full:TreasurySharesMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31se:VrdekningAvSuccessivaFrvrvMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesFromInvestmentsInEquityInstrumentsMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31ifrs-full:RevaluationSurplusMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31se:OCIIInvesteringarRedovisadeEnligtKapitalandelsmetodenMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember7437000ZP669LKUTZ7382020-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember7437000ZP669LKUTZ7382021-01-012021-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember7437000ZP669LKUTZ7382021-01-012021-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember7437000ZP669LKUTZ7382021-01-012021-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember7437000ZP669LKUTZ7382021-01-012021-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesFromInvestmentsInEquityInstrumentsMember7437000ZP669LKUTZ7382021-01-012021-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember7437000ZP669LKUTZ7382021-01-012021-12-31ifrs-full:RevaluationSurplusMember7437000ZP669LKUTZ7382021-01-012021-12-31se:OCIIInvesteringarRedovisadeEnligtKapitalandelsmetodenMember7437000ZP669LKUTZ7382021-01-012021-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember7437000ZP669LKUTZ7382021-01-012021-12-31ifrs-full:TreasurySharesMember7437000ZP669LKUTZ7382021-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember7437000ZP669LKUTZ7382021-12-31se:VerkursReservfondMember7437000ZP669LKUTZ7382021-12-31ifrs-full:OtherEquityInterestMember7437000ZP669LKUTZ7382021-12-31ifrs-full:TreasurySharesMember7437000ZP669LKUTZ7382021-12-31se:VrdekningAvSuccessivaFrvrvMember7437000ZP669LKUTZ7382021-12-31ifrs-full:ReserveOfGainsAndLossesFromInvestmentsInEquityInstrumentsMember7437000ZP669LKUTZ7382021-12-31ifrs-full:ReserveOfCashFlowHedgesMember7437000ZP669LKUTZ7382021-12-31ifrs-full:RevaluationSurplusMember7437000ZP669LKUTZ7382021-12-31se:OCIIInvesteringarRedovisadeEnligtKapitalandelsmetodenMember7437000ZP669LKUTZ7382021-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember7437000ZP669LKUTZ7382021-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember7437000ZP669LKUTZ7382021-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember7437000ZP669LKUTZ7382021-12-31ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember
Stora Enso Oyj
Bokslut och
verksamhetsberättelse
1.1. – 31.12.2021
Stora Enso
Sundholmsplatsen 2
Box 309
FI-00101 Helsingfors, Finland
Tel: + 358 20 46 131
www.storaenso.com
Business ID 1039050-8
VAT No FI 10390508
Innehållsförteckning
Verksamhetsberättelse*
Koncernredovisning
Koncernredovisning
Koncernens totalresultat
Koncernens rapport över finansiell ställning
Koncernens kassaflödesanalys
Förändringar i eget kapital
Noter till koncernredovisningen
Moderbolagets bokslut
Moderbolagets resultaträkning
Moderbolagets balansräkning
Moderbolagets kassaflödesanalys
Noter till moderbolagets bokslut
Underteckningar på bokslut
Revisorernas yttrande
* Verksamhetsberättelsen är inte reviderad.
Alla siffror i verksamhetsberättelsen och koncernredovisningen har avrundats till närmsta miljontal om inget annat anges. Det kan därför hända att procenttal och siffror tillsammans
inte blir exakt den total som visas och de kan också skilja sig från tidigare publicerad information.
Den officiella reviderade årsredovisningen på finska och den engelska översättningen finns på adressen storaenso.com/download-center
Revisionsföretaget PricewaterhouseCoopers Oy har enligt kraven och riktlinjerna i ISAE 3000 (reviderad) lämnat en  ”Independent Auditor’s Reasonable Assurance Report” för
Stora Ensos ESEF-bokslut på finska.
Verksamhetsberättelse
Verksamhetsberättelsen och koncernredovisningen på svenska är inofficiella översättningar. I händelse av variationer i innehållet mellan
versionerna äger den finska versionen företräde. Verksamhetsberättelsen är inte reviderad.
Stora Enso – presentation
Stora Enso är en ledande global leverantör av förnybara lösningar inom förpackningar, biomaterial, träprodukter och papper och med
detta en del av bioekonomin. Stora Enso är även en av världens största privata skogsägare. Vi är övertygade om att allt som tillverkas
av fossilbaserade material i dag kan tillverkas av träd i morgon. Hållbarhetsaspekten är djupt förankrad i vår affärsstrategi och våra
ansvarsfulla affärsrutiner.
Våra fiberbaserade produkter är förnybara och återvinningsbara för att motverka klimatförändringar, återställa negativa miljöeffekter
samt hjälpa våra kunder att bli mer miljövänliga.
Stora Enso hade i genomsnitt 23 071 medarbetare under 2021. Omsättningen uppgick år 2021 till 10,2 miljarder EUR och det
operativa rörelseresultatet till 1 528 MEUR. Stora Ensos aktier är noterade på Nasdaq Helsinki Oy (STEAV, STERV) och Nasdaq
Stockholm AB (STE A, STE R). Dessutom handlas Stora Enso som depåbevis (ADR) i USA.
Marknadsläge och leveranser
Efterfrågan på kartong var fortsatt stark globalt under året. Även om pandemin har inneburit utmaningar för vissa av våra slutkunder
som är beroende av resor och social samvaro främjades efterfrågan på basvaror som läkemedel och livsmedel. Efterfrågan i Asien var
starkare än på de mognare europeiska och nordamerikanska marknaderna.
Den globala efterfrågan på containerboard ökade mycket under 2021 tack vare ökad varuförbrukning, tillväxt inom e-handeln, en
tillverkningsindustri som återhämtade sig till nivåer före pandemin samt påfyllning av lager. Förbrukningen av containerboard ökade
starkt i Nordamerika och i Europa medan ökningen var måttlig i Asien på grund av lägre tillväxt i Kina. 
Efterfrågan på wellpapp på våra främsta marknader i Europa ökade tydligt med 3,7 %, främst tack vare återhämtning inom industrin
och en markant ökning av e-handeln. Priserna på marknaden för containerboard låg på höga nivåer, vilket innebar att efterfrågan var
större än utbudet av wellpapp. Störst försäljning inom detaljhandeln, e-handel samt inom hem och trädgård.
Den globala efterfrågan på kemisk marknadsmassa minskade med 2,8 % under 2021, men höll sig ändå på samma nivåer som före
pandemin 2019. Leveranserna av barrvedsmassa minskade med 3,4 % och leveranserna av lövvedsmassa minskade med 3,7 %
jämfört med 2020. Dock ökade leveranserna av oblekt kraftmassa med 19 %. Den oblekta kraftmassan fortsatte att gynnas av förbudet
mot import av återvunnen wellpapp i Kina. Den globala efterfrågan på marknadsmassa har varit stark i Europa tack vare en
återhämtning inom tillverkningen av tryck- och skrivpapper, vilket mer än väl har kompenserat för minskningen av tissue. Efterfrågan har
dock minskat i Asien och Nordamerika. Mindre lager av tissue och hygienprodukter samt en mer omfattande avmattning än väntat av
den kinesiska ekonomin i kombination med globala logistikutmaningar innebar en lägre global efterfrågan på massa. Under 2021 ökade
den globala kapaciteten för kemisk marknadsmassa med 1,5 %. Barrvedsmassakapaciteten ökade med 0,4 % medan
lövvedsmassakapaciteten ökade med 1,1 % och kapaciteten för oblekt kraftmassa ökade med 18,9 %. Totalt sett låg balansen mellan
leverans och kapacitet på 89 %, en minskning med 4 procentenheter jämfört med 2020.
I slutet av 2021 var varulagren med barrvedsmassa fortfarande stora medan varulagren av lövvedsmassa låg på en genomsnittlig
nivå. Under 2021 var priserna på den globala massamarknaden i allmänhet höga.
Den globala förbrukningen av sågade trävaror ökade under 2021 med cirka 8 % enligt Uneces skogsberäkning. En lägre produktion
under 2020 ledde till prisökningar i Nordamerika under andra halvåret 2020. Detta innebar att de höga prisnivåerna höll i sig under
första halvåret 2021. De extrema prisökningarna spreds till andra marknader och bidrog även till ökade priser på sågade trävaror som
nådde rekordnivåer under andra och tredje kvartalet 2021. I Europa ökade förbrukningen på marknaden för sågade barrträvaror med
8 %. Även i Nordamerika beräknades ökningen till 8 %, men en tydlig minskning i slutet av året kan betyda att ökningen var mindre. I
USA har villamarknaden varit den största drivkraften för efterfrågan. I Japan var varulagren relativt små under första halvåret 2021, men
resten av året ökade importerna vilket förbättrade tillgängligheten. Bostadsmarknaden har fortsatt att vara aktiv. Australiens
bostadsmarknad har varit stark även under 2021 tack vare omfattande stödprogram och bättre priser under andra halvåret.
Pappersmarknaden fortsatte att vara turbulent även under 2021. Återhämtningen på marknaden för papper var blygsam efter att
covid-19 haft en stor påverkan på efterfrågan 2020. Priserna sjönk under det första halvåret, men började återhämta sig tack vare
kraftigt ökade kostnader och en bättre balans mellan utbud och efterfrågan under det andra halvåret 2021. Balansen mellan utbud och
efterfrågan förbättrades tack vare stängning av anläggningar och konverteringar i kombination med en försiktig återhämtning av
efterfrågan. Dock var lönsamheten en utmaning på grund av omfattande kostnadsökningar, särskilt inom energi och Paper for
Recycling. Efterfrågan på papper i Europa ökade med 1 % under 2021 jämfört med föregående år. I Nordamerika ökade efterfrågan
med 2 % och i Asien var efterfrågan stabil jämfört med 2020. Papperskonsumtionen i världen var 1 % högre 2021 än 2020.
Uppskattad konsumtion av kartong, papper, massa och sågade barrträvaror 2021
Milj. ton
Europa
Nordamerika
Asien och Oceanien
Konsumentkartong
10,9
9,5
28,4
Wellpappråvara
36,2
34,5
90,0
Wellpapp (miljarder m2)1
10,9
n/a
n/a
Kemisk marknadsmassa
17,0
7,7
35,0
Sågade barrträvaror (milj. m3)
101,2
108,2
n/a
Tidningspapper
3,8
1,6
5,9
Obestruket journalpapper
2,4
0,8
0,1
Bestruket journalpapper
3,1
1,4
2,1
Bestruket finpapper
3,2
2,4
9,0
Obestruket finpapper2
6,1
5,8
28,4
1 Europeiska huvudmarknader (Baltikum, FI, PL, RU, SE)
2 Definitionen av träfria obestrukna papperskvaliteter i Kina har ändrats så att den även omfattar pappersmassa som inte är träbaserad, vilket motsvarar en ytterligare efterfrågan på
cirka 9,0 miljoner ton.
Källa: Source: Afry Smart, ICCA, RISI, Numera, Euro-Graph, PPPC, EPIS, Hawkins Wright, Stora Enso, UNECE
1
Produktion och externa leveranser
2021
2020
Förändring %
2021–2020
Leveranser av konsumentkartong, 1 000 ton
4 258
3 712
14,7 %
Produktion av konsumentkartong, 1 000 ton
4 685
4 063
15,3 %
Europeiska leveranser av wellpappförpackningar, milj. m2
949
902
5,2 %
Europeiska produktion av wellpappförpackningar, milj. m2
1 049
1 004
4,4 %
Leveranser av massa, 1 000 ton
2 495
2 443
2,1 %
Leveranser av träprodukter, 1 000 m3
4 803
4 692
2,4 %
Leveranser av virke, 1 000 m3
12 091
11 469
5,4 %
Leveranser av papper, 1 000 ton
2 872
3 106
-7,5 %
Produktion av papper, 1 000 ton
2 776
3 034
-8,5 %
Koncernens leveranser av kartong uppgick till totalt 4 258 000 ton, vilket är en ökning med 546 000 ton eller 14,7 % jämfört med
föregående år. Detta berodde på en tydlig efterfrågan på kartong och en ökad produktion av containerboard i Uleåborg. När det gäller
wellförpackningar ökade leveranserna i Europa med 47 miljoner m2 eller 5,2 % till 949 miljoner m2 främst tack vare större leveranser i
Polen och Ryssland. Leveranserna av marknadsmassa ökade med 52 000 ton, eller 2,1 %, till rekordhöga 2 495 000 ton, främst på
grund av ökade leveranser av marknadsmassa i Biomaterials. Leveranser av träprodukter ökade med 111 000 m3 eller 2,4 % till
4 803 000 m3. Leveranser av trä ökade med 622 000 m3 eller 5,4 % till 12 091 m3 tack vare större leveranser i Finland och Sverige.
Leveranser av papper uppgick till 2 776 000 ton, vilket är en minskning med 234 000 ton eller 7,5 % från 2020, vilket främst beror på
strukturella förändringar.
Operativa nyckeltal, jämförelsestörande poster och andra icke IFRS-baserade nyckeltal
En lista med Stora Ensos icke IFRS-baserade nyckeltal och information om hur de olika nyckeltalen beräknas finns i slutet av
verksamhetsberättelsen. Se även avsnittet Icke IFRS-baserade nyckeltal i slutet av verksamhetsberättelsen.
Ekonomiskt resultat – koncernen
Omsättningen ökade med 18,8 % eller 1 611 MEUR till 10 164 (8 553) MEUR, främst på grund av större leveransvolymer i alla
divisioner och väsentligt högre försäljningspriser i alla divisioner utom Paper. Omstruktureringar, där de viktigaste var nedläggning av
pappersbruken i Veitsiluoto och Kvarnsveden samt konvertering av pappersbruket i Uleåborg till kraftlinerproduktion, minskade
omsättningen med 172 MEUR.
Det operativa rörelseresultatet mer än fördubblades till 1 528 (650) MEUR, en ökning med 135,1 %. Väsentligt högre
försäljningspriser och högre totalvolymer förbättrade lönsamheten i alla divisioner utom Paper. Den operativa rörelsemarginalen på
15,0 % var den högsta någonsin.
De rörliga kostnaderna var 430 MEUR högre, främst hänförligt till högre kostnader för ved, returpapper och energi. De fasta
kostnaderna ökade med 104 MEUR, främst på grund av högre personalkostnader och ökad underhållsaktivitet. Nettot av
valutakurspåverkan minskade det operativa rörelseresultatet med 102 MEUR. Realisationsvinst från försäljning av skogsmark i Hylte
ökade det operativa rörelseresultatet med 74 MEUR och de stängda enheterna påverkade positivt med 72 MEUR.
Resultat per aktie ökade med 102,1 % till 1,61 (0,79) EUR och resultat per aktie exklusive värdering till verkligt värde ökade med
165,0 % till 1,19 (0,45) EUR.
Rörelseresultatet enligt IFRS inkluderar en positiv nettoeffekt på 328 (positiv 412) MEUR från värdering av skog enligt IAS 41 från
dotterbolag och samägda bolag. De positiva effekterna kommer främst från ökningen av verkligt värde på skog i Sverige som ägs av
Stora Enso, vilket beror på en ökad volymuppskattning av skog på rot samt högre marknadspriser. Det finns även en positiv nettoeffekt
på 84 (negativ 52) MEUR från Stora Ensos andel av finansnetto, skatter och värderingar av skog enligt IAS 41 för investeringar
redovisade enligt kapitalandelsmetoden. Den positiva effekten är främst hänförlig till ökningen av det verkliga värdet av Stora Ensos
innehav på 41 % i intressebolaget Tornators skogar i Finland.
Nedskrivningen av materiella och immateriella tillgångar uppgick till 149 (57) MEUR och det gjordes inga återföringar av
nedskrivningar.
Koncernen redovisade jämförelsestörande poster som påverkar rörelseresultatet enligt IFRS negativt med 354 (negativt 90) MEUR
och inkomstskatten positivt med 58 (positivt 19) MEUR. De jämförelsestörande posterna hänför sig framförallt till omstruktureringen i
divisionen Paper.
Rörelseresultatet enligt IFRS var 1 568 (922) MEUR.
2
Segmentens andel av operativt rörelseresultat, jämförelsestörande poster, värdering till verkligt värde, icke operativa poster
och rörelseresultat
Räkenskapsår
Operativt rörelseresultat
Jämförelsestörande poster,
värdering till verkligt värde och icke
operativa poster
Rörelseresultat
MEUR
2021
2020
2021
2020
2021
2020
Packaging Materials
556
403
-4
-12
552
391
Packaging Solutions
26
33
-3
-5
23
28
Biomaterials
495
8
11
-41
506
-32
Wood Products
364
114
-1
-3
363
111
Forest
267
162
355
360
622
522
Paper
-124
-38
-299
-20
-423
-58
Övriga
-48
-35
-19
-6
-67
-42
Totalt
1 528
650
39
272
1 568
922
Finansnetto
-149
-150
Vinst före skatt
1 419
773
Inkomstskatt
-151
-156
Nettovinst
1 268
617
Operativt rörelseresultat utgörs av segmentens rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt värde i segmenten samt Stora Ensos andel av
rörelseresultatet i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden, också exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt värde.
Jämförelsestörande poster är extraordinära transaktioner som inte kan relateras till den löpande affärsverksamheten. De vanligaste jämförelsestörande posterna är reavinster och
förlust, extra nedskrivningar eller återföring av nedskrivningar, avsättningar för planerad omstrukturering, miljöavsättningar, ändringar i avskrivningar på grund av omstrukturering
samt vitesförelägganden. Jämförelsestörande poster som överstiger en eurocent per aktie redovisas vanligen för sig.
I värdering till verkligt värde och icke-operativa poster ingår utsläppsrätter för koldioxid, icke-operativa förändringar i verkligt värde av biologiska tillgångar, justeringar för skillnader
mellan verkligt värde och anskaffningsvärde för skogstillgångar vid avyttring och koncernens andel av inkomstskatter och finansnetto i investeringar redovisade enligt
kapitalandelsmetoden. Justeringarna för skillnader mellan verkligt värde och anskaffningsvärde för avyttrade skogstillgångar är en följd av att de ackumulerade icke-operativa
förändringarna i värdering till verkligt värde för avyttrade skogstillgångar i tidigare bokslut räknats med i rörelseresultat enligt IFRS (biologiska tillgångar) och i övrigt totalresultat
(OCI) (skogsmark) men räknas inte med i operativt rörelseresultat förrän vid avyttring.
Jämförelsestörande poster, värdering till verkligt värde och icke-operativa poster
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
Nedskrivningar och återföring av nedskrivningar
-141
-72
Omstruktureringskostnader exklusive nedskrivningar
-227
-23
Förvärv och avyttringar
11
6
Övriga
4
0
Jämförelsestörande poster i rörelseresultatet, totalt
-354
-90
Värdering till verkligt värde och icke operativa poster
394
362
Totalt
40
271
Segmentens andel av operativa tillgångar, operativa skulder och operativt kapital
Räkenskapsår
Operativa tillgångar
Operativa skulder
Operativt kapital
MEUR
2021
2020
2021
2020
2021
2020
Packaging Materials
4 120
3 684
914
721
3 206
2 962
Packaging Solutions
422
372
176
132
245
240
Biomaterials
2 755
2 460
236
214
2 520
2 246
Wood Products
955
766
277
218
678
549
Forest
7 131
6 566
435
372
6 696
6 194
Paper
884
1 196
761
700
123
496
Övriga och elimineringar
970
420
131
115
839
305
Totalt
17 237
15 464
2 930
2 471
14 307
12 993
3
Nyckeltal
2021
2020
2019
Omsättning, MEUR
10 164
8 553
10 055
Operativt rörelseresultat, MEUR
1 528
650
1 003
Operativ rörelsemarginal
15,0 %
7,6 %
10,0 %
Rörelseresultat (IFRS), MEUR
1 568
922
1 305
Rörelsemarginal (IFRS)
15,4 %
10,8 %
13,0 %
Avkastning på eget kapital (ROE)
13,0 %
7,6 %
12,1 %
Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE)
12,4 %
5,8 %
10,3 %
Operativ ROCE exkl. divisionen Forest
17,8 %
7,0 %
12,8 %
Skuldsättningsgrad
0,22
0,33
0,43
Resultat per aktie, EUR
1,61
0,79
1,12
Resultat per aktie exkl. värdering till verkligt värde, EUR
1,19
0,45
0,61
Utdelning per aktie1, EUR
0,55
0,30
0,30
Utdelningsandel, exkl. värdering till verkligt värde
46,3 %
66,7 %
49,2 %
Utdelningsandel (IFRS)
34,3 %
38,0 %
26,8 %
Utdelning och direktavkastning (R-aktie)
3,4 %
1,9 %
2,3 %
Börskurs/resultat (R-aktie), exkl. värdering till verkligt värde
13,60
34,78
21,23
Eget kapital per aktie, EUR
13,55
11,17
9,42
Börsvärde 31 dec, MEUR
12 809
12 383
10 328
Slutkurs 31 dec, A/R-aktie, EUR
16,60/16,14
15,90/15,65
13,55/12,97
Snittkurs, A/R-aktie, EUR
16,68/15,70
12,06/11,52
12,88/11,05
Antal aktier 31 dec (1000-tal)
788 620
788 620
788 620
Omsatt antal A-aktier (1000-tal)
1 750
4 662
1 299
% av totala antalet A-aktier
1,0 %
2,6 %
0,7 %
Omsatt antal R-aktier (1000-tal)
422 493
605 233
679 475
% av totala antalet R-aktier
69,0 %
98,8 %
111,0 %
Genomsnittligt antal aktier, före utspädning (1000-tal)
788 620
788 620
788 620
Genomsnittligt antal aktier, efter utspädning (1000-tal)
789 125,692
789 182
789 533
1 Se Styrelsens förslag om utdelning.
De finansiella nettokostnaderna på 149 (150) MEUR var 1 MEUR lägre än för ett år sedan. Räntekostnaderna netto på 124 MEUR
minskade med 8 MEUR, främst på grund av lägre genomsnittliga räntor för lån och lägre bruttoskuld. De övriga finansiella kostnaderna
på 22 MEUR var 13 MEUR högre än föregående år främst på grund av tidig återbetalning av räntebärande skulder. Nettoeffekten av
valutakursförändringar avseende kassa- och banktillgodohavanden, räntebärande tillgångar och skulder samt därtill hörande
valutakurssäkringar uppgick till minus 2 MEUR (minus 8 MEUR), främst på grund av en omvärdering av nettoskulden i utländsk valuta i
dotterbolag och samägda bolag i Kina, Brasilien, Polen och Ryssland.
Nettoskattekostnaden uppgick till 151 (156) MEUR, vilket motsvarar en effektiv skattesats på 10,7 % (20,1 %). Mer detaljerad
information om detta finns i Not 9 Inkomstskatt, i koncernredovisningen.
Vinsten hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande var 3 (förlust 9) MEUR, vilket ger en vinst hänförlig till bolagets aktieägare
på 1 266 (626) MEUR.
Resultat per aktie exklusive värdering till verkligt värde var 1,19 (0,45) EUR. Den operativa avkastningen på sysselsatt kapital var
12,4 % (5,8 %).
Koncernens sysselsatta kapital var 12 976 MEUR den 31 december 2021, vilket är en ökning på 1 262 EUR som främst beror på
ökat verkligt värde av skogstillgångar i Sverige och ägande i Pohjolan Voima.
Analys av förändring i sysselsatt kapital
MEUR
Sysselsatt kapital
31 dec 2020
11 714
Investeringar exkl.investeringar i biologiska tillgångar, efter avdrag för
avskrivningar
18
Investeringar i biologiska tillgångar, efter avdrag för kapitaliserade
skogsbrukskostnader
-10
Nedskrivningar och återföring av nedskrivningar
-149
Verklig värdering av skogstillgångar
621
Onoterade värdepapper (främst PVO)
504
Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden
125
Nettoskuld i förmånsbestämda planer
125
Operativt rörelsekapital och andra icke räntebärande poster, netto
-84
Skatteskuld, netto
-83
Omräkningsdifferens
157
Övriga förändringar
38
31 dec 2021
12 976
Finansiering
Kassaflödet från den löpande verksamheten var 1 752 (1 344) MEUR, kassaflödet efter investeringar var 1 101 (680) MEUR.
Rörelsekapitalet ökade med 25 (minskning med 195) MEUR, lager ökade med 196 MEUR och kortfristiga fordringar ökade med 288
MEUR. Leverantörsskulderna ökade med 377 MEUR och hade därmed en positiv effekt på rörelsekapitalet. Utbetalningar hänförliga till
tidigare gjorda avsättningar uppgick till 101 MEUR.
4
Operativt kassaflöde
MEUR
2021
2020
Operativt EBITDA
2 184
1 270
Jämförelsestörande poster i operativt EBITDA
-213
-25
Övriga justeringar
-194
-97
Förändring i rörelsekapital
-25
195
Kassaflöde från verksamheten
1 752
1 344
Investeringar i anläggningar och biologiska tillgångar
-645
-661
Investeringar i intressebolag
-6
-2
Kassaflöde efter investeringar
1 101
680
Vid årets slut var koncernens räntebärande nettoskuld 2 309 (2 921) MEUR. Minskningen av den räntebärande nettoskulden berodde
främst på ett starkt kassaflöde från den löpande verksamheten efter investeringar och utdelningar. Kassa- och banktillgodohavanden,
netto efter utnyttjade checkräkningskrediter minskade till 1 480 (1 655) MEUR. Per 31 december 2021 hade skuldsättningsgraden
minskat till 0,22 (0,33). Kvoten nettoskuld/operativt EBITDA för de senaste 12 månaderna minskade till 1,1 (2,3) på grund av lägre
nettoskuld och högre operativt EBITDA. Den genomsnittliga räntesatsen för lån under hela året 2021 minskade till 3,0 % (3,2 %), med
en ränta på 3,1 % i slutet av det fjärde kvartalet.
I december 2021 tecknade Stora Enso ett kreditfacilitetsavtal på 700 MEUR kopplat till hållbarhetsmål. Det syndikerade lånet hade
inte använts vid årets slut. Det gamla syndikerade lånet på 600 MEUR upphörde i december 2021. Därutöver har Stora Enso tillgång till
statliga premieobligationslån i Finland på upp till 1 000 MEUR (950 MEUR).
Värderingen av verkligt värde av skogsmark ökade koncernens övriga totalresultat i eget kapital med 195 MEUR. Värderingen till
verkligt värde av kassaflödessäkringar och eget kapital som värderas genom övrigt totalresultat ökade med 474 (minskning med 91)
MEUR. Detta berodde på en betydligt högre värdering till verkligt värde av koncernens ägande i Pohjolan Voima Oy, på grund av högre
elpriser, som delvis kvitteras av nettoförluster avseende verkligt värde från utestående derivat från kassaflödessäkringar som angetts i
övrigt totalresultat.
Kreditbetyg för Stora Ensos obligationer vid årsskiftet:
Kreditinstitut
Lång-/kortfristigt betyg
Giltigt fr.o.m.
Fitch Ratings
BBB- (stabilt)
8 augusti 2018
Moody’s
Baa3 (stabilt) / P-3
1 november 2018
Ekonomiskt resultat – Segment
Packaging Materials
Divisionen Packaging Materials strävar efter att leda utvecklingen av cirkulära förpackningar och tillhandahålla förpackningsmaterial i
premiumkvalitet baserade på nyfiber och återvunnen fiber. Med fokus på dagens miljömedvetna konsumenter hjälper Stora Enso
kunderna att ersätta fossilbaserade material med förnybara, återvinningsbara och miljövänliga alternativ för deras dryckes-, livsmedels-,
läkemedels- och transportförpackningar. Ett brett sortiment av barriärskikt möjliggör designoptimering för mer krävande
slutanvändningsområden.
MEUR
2021
2020
Omsättning
3 898
3 115
Operativt EBITDA
846
642
Operativ EBITDA-marginal
21,7 %
20,6 %
Operativt rörelseresultat
556
403
Operativ rörelsemarginal
14,3 %
12,9 %
Operativ avkastning på operativt kapital (ROOC)
18,0 %
13,9 %
Kassaflöde från den löpande verksamheten
807
692
Kassaflöde efter investeringar
459
299
Leveranser, 1 000 ton
4 616
4 043
Produktion, 1 000 ton
4 685
4 063
Inom Packaging Materials var försäljningsintäkterna 3 898 (3 115) MEUR, en ökning på 25 %, vilket främst beror på högre
försäljningspriser på containerboard i Kina samt större leveransvolymer för samtliga affärsenheter. En stark efterfrågan på marknaden
främjades av produktionsrekord vid samtliga produktionsenheter. Den ökade produktionen av containerboard i Uleåborg fungerade bra
och genomfördes före tidsplanen.
Det operativa rörelseresultatet på 556 (403) MEUR ökade med 38 % trots ökade kostnader. Personalkostnaderna innebar en ökning
av de fasta kostnaderna. Alla rörliga kostnader ökade mycket, med undantag för trä. Konverteringen i Uleåborg gav ett positivt operativt
rörelseresultat på 9 MEUR jämfört med föregående år.
5
Packaging Solutions
Divisionen Packaging Solutions utvecklar och erbjuder fiberbaserade förpackningslösningar i premiumkvalitet och tillhörande tjänster.
Stora Ensos exklusiva, miljövänliga förpackningsprodukter används av ledande varumärken inom olika marknadssektorer, inklusive
detaljhandel, e-handel och industri. Portföljen inkluderar bland annat konvertering av wellpapp och kartong, konvertering av nya material
som formed fiber och träfiberbaserat skum, tjänster inom design och hållbarhet, samt lösningar för cirkularitet och automatisering.
MEUR
2021
2020
Omsättning
723
594
Operativt EBITDA
56
61
Operativ EBITDA-marginal
7,8 %
10,2 %
Operativt rörelseresultat
26
33
Operativ rörelsemarginal
3,6 %
5,6 %
Operativ avkastning på operativt kapital (ROOC)
10,8 %
13,9 %
Kassaflöde från den löpande verksamheten
56
51
Kassaflöde efter investeringar
26
28
Europeiska leveranser av wellpappförpackningar, milj. m2
1 046
999
Europeiska produktion av wellpappförpackningar, milj. m2
1 049
1 004
Försäljningsintäkterna från Packaging Solutions slog alla rekord med 723 (594) MEUR, en ökning på 22 % tack vare en omfattande
efterfrågan och högre försäljningspriser. Intäkterna från innovations- och tjänsteverksamheter nära fördubblades under året. Exempel
på sådan verksamhet är formed fiber, cirkulära lösningar och förpackningsautomation.
Det operativa rörelseresultatet på 26 (33) MEUR minskade med 21 %, främst på grund av mycket stora kostnader för containerboard
och investeringar i innovations- och tjänsteverksamheter. Det operativa rörelseresultatet för den traditionella verksamheten ökade. De
fasta kostnaderna ökade på grund av högre personalkostnader.
Biomaterials
Divisionen Biomaterials tillgodoser de ökande kraven på biobaserade lösningar som kan ersätta fossilbaserade och farliga material.
Stora Enso använder alla delar av biomassan, exempelvis lignin, för att utveckla nya lösningar. Våra satsningar för att ersätta
fossilbaserade material omfattar bland annat innovationer som kol för energilagring, biobaserade bindemedel och biobaserad kolfiber.
Vårt massaerbjudande inkluderar en mängd olika massakvaliteter för att tillgodose behoven hos tillverkare av pappers-, kartong-,
tissue- och hygienprodukter, samt material från processernas sidoströmmar, som tallolja och terpentin från biomassa.
MEUR
2021
2020
Omsättning
1 728
1 193
Operativt EBITDA
618
127
Operativ EBITDA-marginal
35,7 %
10,7 %
Operativt rörelseresultat
495
8
Operativ rörelsemarginal
28,7 %
0,7 %
Operativ avkastning på operativt kapital (ROOC)
20,8 %
0,4 %
Kassaflöde från den löpande verksamheten
490
96
Kassaflöde efter investeringar
391
-1
Leveranser av massa, 1 000 ton
2 576
2 427
Omsättningen för division Biomaterials var 1 728 MEUR (1 193 MEUR), vilket är rekordhögt och en ökning med 45 % tack vare något
högre leveransvolymer och betydligt högre försäljningspriser för alla massakvaliteter. Marknaden var gynnsam och bibehölls genom en
mycket stor driftseffektivitet. 
Det operativa rörelseresultatet på 495 (8) MEUR ökade med 487 MEUR, främst tack vare betydligt högre försäljningspriser för alla
kvaliteter, något högre leveransvolymer, samt lägre energi- och virkeskostnader. Det operativa rörelseresultatet påverkades negativt av
högre logistikkostnader. Valutakursutvecklingen hade en negativ påverkan på det operativa rörelseresultatet.
Under det första kvartalet stängde Stora Enso sin amerikanska Virdia-verksamhet. Virdia förvärvades 2014 och verksamheten var
inriktad på konvertering av biomassa av cellulosa från bagass från sockerrör till raffinerat socker.
6
Wood Products
Divisionen Wood Products är en av Europas största producenterna av sågade trävaror och en ledande global leverantör av hållbara
träbaserade lösningar för byggindustrin.  Den växande verksamheten Building Solutions utvecklar byggkoncept för att främja byggnation
med lägre koldioxidavtryck och miljövänlig design. Stora Enso utvecklar även digitala verktyg för att underlätta projekt för design och
byggnation i trä. Vi erbjuder dessutom lösningar för fönster och dörrar samt för förpackningsindustrin, och pellets som möjliggör hållbara
uppvärmningslösningar.
MEUR
2021
2020
Omsättning
1 872
1 386
Operativt EBITDA
410
160
Operativ EBITDA-marginal
21,9 %
11,6 %
Operativt rörelseresultat
364
114
Operativ rörelsemarginal
19,5 %
8,3 %
Operativ avkastning på operativt kapital (ROOC)
59,4 %
19,1 %
Kassaflöde från den löpande verksamheten
313
211
Kassaflöde efter investeringar
252
181
Leveranser av träprodukter, 1 000 m3
4 508
4 407
Försäljningen inom Wood Products landade på 1 872 (1 386) MEUR, vilket är en ökning på 35 %, främst tack vare en gynnsam
marknad, rekordhöga försäljningspriser och förbättrad produktivitet. Den traditionella marknaden för sågade trävaror var synnerligen
god och verksamheten inom byggprodukter fortsatte att öka tack vare en gynnsam träbyggnadstrend.
Det operativa rörelseresultatet landade på rekordhöga 364 (114) MEUR, vilket innebär en ökning med 250 MEUR eller 219 %. Högre
timmerpriser och fasta kostnader påverkade rörelseresultatet negativt.
Forest
Divisionen Forest skapar mervärde genom hållbart skogsbruk, konkurrenskraftig virkesanskaffning och innovation. Skogarna är själva
grunden i Stora Ensos förnybara erbjudanden. Divisionen förvaltar Stora Ensos skogstillgångar i Sverige och en andel på 41 % av
Tornator, vars skogstillgångar i första hand finns i Finland. Divisionen ansvarar även för virkesanskaffningen för Stora Ensos
verksamhet i Norden, Baltikum och Ryssland, samt för B2B-kunder. Stora Enso är en av världens största privata skogsägare..
MEUR
2021
2020
Omsättning
2 311
2 046
Operativt EBITDA
318
215
Operativ EBITDA-marginal
13,7 %
10,5 %
Operativt rörelseresultat
267
162
Operativ rörelsemarginal
11,5%
7,9%
Operativ ROCE
5,1%
3,8%
Kassaflöde från den löpande verksamheten
158
202
Kassaflöde efter investeringar
112
165
Leverans av virke, 1 000 m3
39 652
37 369
Operativa förändringar i verkligt värde av biologiska tillgångar
82
70
Omsättningen för division Forest var 2 311 (2 046) MEUR, en ökning på 13 % vilket beror på högre försäljningspriser och leveranser.
Det operativa rörelseresultatet på 267 (162) MEUR ökade med 65 %, främst tack vare realisationsvinster från en omfattande
skogsförsäljning i Hylte.
Paper
Stora Enso är en av Europas största papperstillverkare med en etablerad kundbas och en bred produktportfölj för tryck och kontor.
Kunderna kan dra nytta av Stora Ensos sortiment av papper tillverkat av återvunnen fiber och nyfiber, vår tekniska och operativa
kompetens, våra kunskaper inom hållbarhet samt vårt omfattande nätverk av sälj- och kundservicecenter.
MEUR
2021
2020
Omsättning
1 703
1 979
Operativt EBITDA
-48
66
Operativ EBITDA-marginal
-2,8 %
3,3 %
Operativt rörelseresultat
-124
-38
Operativ rörelsemarginal
-7,3 %
-1,9 %
Operativ avkastning på operativt kapital (ROOC)
-40,3 %
-6,6 %
Kassaflöde från den löpande verksamheten
-25
110
Kassaflöde efter investeringar
-77
36
Kassaflöde efter investeringar/omsättning
-4,5 %
1,8 %
Leveranser av papper, 1 000 ton
2 872
3 106
Produktion av papper, 1 000 ton
2 776
3 034
Omsättningen för Paper var 1 703 MEUR (1 979 MEUR), vilket är en minskning på 14 %. År 2021 var ett år som handlade om
omfattande omstruktureringar av papperstillgångar, drift och organisation för att skapa ett positivt kassaflöde för framtiden. Effekten av
stängningarna av anläggningarna Veitsiluoto och Kvarnsveden samt konverteringen av Uleåborg på försäljningen innebar minskade
leveranser med 458 000 ton och 434 MEUR jämfört med föregående år. Papperspriserna sjönk också mycket under det första halvåret
2021 på grund av covid-19. Anläggningen i Sachsen avyttrades i augusti 2021 och Stora Enso fortsätter att driva bruket enligt
förädlingsavtalet till och med januari 2023.
7
Det operativa rörelseresultatet på -124 (38) MEUR minskade med 86 MEUR eller 224 % på grund av lägre leveransvolymer,
omfattande prissänkningar och högre rörliga kostnader. Särskilt kostnader för återvinning av energi och papper var betydligt högre. De
fasta kostnaderna var avsevärt lägre.
Hela årets kassaflöde efter investeringar slutade på minus 77 MEUR på grund av ett negativt resultat och omfattande kostnader för
stängningarna av anläggningarna Kvarnsveden och Veitsiluoto. Det fjärde kvartalet 2021 gav ett positivt kassaflöde från kvarvarande
verksamheter.
Segmentet Övriga
I segmentet Övriga ingår Stora Ensos aktieinnehav i energibolaget Pohjolan Voima (PVO) samt koncerninterna tjänster och
administration.
MEUR
2021
2020
Omsättning
1 092
928
Operativt EBITDA
-9
-3
Operativ EBITDA-marginal
-0,8 %
-0,3 %
Operativt rörelseresultat
-48
-35
Operativ rörelsemarginal
-4,4 %
-3,8 %
Kassaflöde från den löpande verksamheten
-48
-17
Kassaflöde efter investeringar
-62
-27
Försäljningen i segmentet Övriga var 1 092 (928) MEUR, vilket är högre än föregående år och främst beror på ökade interna
försäljningsintäkter för energi- och transporttjänster. 
Investeringar
Under 2021 uppgick tillägg till anläggningar och biologiska tillgångar inklusive interna kostnader till 666 (687) MEUR. Totalbeloppet
inkluderar tillägg till biologiska tillgångar med 58 (59) MEUR.
I januari slutfördes konverteringen av pappersbruket i finska Uleåborg för produktion av förpackningskartong. Projektet inleddes i maj
2019 efter ett beslut om att investera 350 MEUR. Det slutfördes inom budgetramen.
I juni tillkännagavs en investering på 21 MEUR för att förbättra konkurrenskraften och miljöresultatet på anläggningarna för pappers-
och kartongproduktion i Anjala-Ingerois, Finland. Projektet kommer att slutföras under tredje kvartalet 2023. Koncernen investerar även
26 MEUR i en modernisering av massaproduktionen vid bruket i Nymölla för att öka konkurrenskraften och hållbarheten inför framtiden.
Projektet kommer att slutföras under tredje kvartalet 2022.
Pilotanläggningen för produktion av biobaserade kolmaterial från lignin togs i drift i juli, efter den investering på 10 MEUR som
tillkännagavs 2019. Testproduktionen av Lignode® by Stora Enso, träbaserat kol för batterier, är nu under inkörning.
Användningsområdena omfattar eldrivna fordon och konsumentelektronik såväl som storskaliga energilagringssystem.
I juli presenterade Stora Enso och Tetra Pak ett samarbete för att skapa cirkulära lösningar som i stor utsträckning ska kunna öka
återvinningen av dryckeskartong i Central- och Östeuropa. Stora Enso investerar 17 MEUR i en ny uppslagningsenhet för att återvinna
kartongfibrer vid sitt bruk i polska Ostrołęka. Tetra Pak kommer att bygga en ny linje för att separera och återvinna polymerer och
aluminium. De återvunna fibrerna kommer att ingå i Stora Ensos återvunna kartong, medan polymerer och aluminium bland annat
kommer att användas i pellets och folie. Båda linjerna kommer att vara i drift i början av 2023.
I oktober tillkännagav Stora Enso en investering på 97 MEUR för att utöka kartongkapaciteten vid Skoghalls bruk. Investeringen
kommer att påskynda tillväxten inom strategiska förpackningssegment och marknader, och projektet förväntas vara slutfört under andra
halvåret 2023. Efter att förstudien genomförts beslutade Stora Enso att inte gå vidare med den utökning av massakapaciteten som
tidigare planerats.
Den investering på 23 MEUR som tillkännagavs i december kommer att öka produktionsflexibiliteten vid bruket för
förpackningskartong i finska Varkaus, samt möjliggöra ökad användning av återvunnen fiber. Projektet kommer att stå klart i slutet av
2022.
Stora Enso genomför en förstudie om att konvertera den andra, vilande, före detta papperslinjen vid bruket i finska Uleåborg till
produktion av förpackningskartong. Förstudien kommer att vara klar i början av 2022.
Övriga pågående stora projekt i slutet av 2021 var investeringen i en ny produktionslinje för korslimmat trä (CLT) vid sågverket i
Ždírec, Tjeckien, samt en investering i moderniserad vedhantering vid Imatra bruk i Finland.
Innovation, forskning och utveckling
Stora Ensos investeringar i innovation, forskning och utveckling under 2021 var 133 (146) MEUR vilket motsvarade 1,3 % (1,7 %) av
omsättningen. Stora Enso definierar innovation som processen att skapa nytt värde av idéer. Forskning och utvecklingsarbete är ett
grundelement i processen. 2021 hade företaget cirka 400 medarbetare fördelade på sex F&U-centrum.
Stora Enso fokuserar inom innovation och tillväxt på utveckling av hållbara förpackningsprodukter som ersätter plastbaserade
material, på biobaserade barriärlösningar för förpackningar, på innovativa biomaterial för högkvalitativa förpackningar samt på
utveckling av hållbara träbaserade material och komponenter inom Building Solutions som lagrar kol och skapar mer energieffektiva
byggnader.
Immaterialrätten är ett viktigt medel för att skydda och säkra Stora Ensos utveckling av innovativa produkter, vårt sätt att arbeta samt
hur vi bygger vårt varumärke. Under 2021 fortsatte Stora Enso att stärka sin patentportfölj med prioriterade grundläggande
patentansökningar. Över 430 patent godkändes i hela världen under året.
För mer information om Stora Ensos arbete innovation, forskning och utveckling, se avsnittet Our strategy på engelska.
Icke-ekonomisk information
Den icke-ekonomiska information som krävs enligt den finska bokföringslagen redovisas nedan. Redovisningen omfattar de icke-
ekonomiska områden som rör de stora riskerna för koncernen.
Risker och policyprinciper för dessa områden beskrivs även på sidorna 13–17, inklusive Stora Ensos redovisning enligt
rekommendationerna från Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD).
8
Affärsmodell
Stora Enso är en ledande global leverantör av förnybara lösningar inom förpackningar, biomaterial, träprodukter och papper och med
detta en del av bioekonomin. Stora Enso är även en av världens största privata skogsägare. Hållbarhetsaspekten är djupt förankrad i
vår affärsstrategi och våra ansvarsfulla affärsrutiner.
Stora Enso bekräftar vikten av Förenta Nationernas globala mål för hållbar utveckling som en del av samarbetet för att avskaffa
fattigdomen, skydda vår planet och förbättra människors liv och förutsättningar över hela världen. Stora Enso stöder samtliga 17 mål för
hållbar utveckling. Mål 12 (Ansvarsfull konsumtion och produktion), 13 (Bekämpa klimatförändringarna) samt 15 (Ekosystem och
biologisk mångfald) har identifierats som centrala för koncernen där man kan påverka genom sin verksamhet och sina produkter.
Styrning av hållbarhetsarbete
Hållbarhet är en viktig del av Stora Ensos bolagsstyrning som betonas av styrelse, VD och koncernledning. VD har yttersta ansvaret för
en framgångsrik implementering av koncernens hållbarhetsstrategi. Hållbarhetsarbetet leds av hållbarhetschefen som rapporterar direkt
till VD. Implementeringen av Stora Ensos hållbarhetsstrategi och etik- och efterlevnadsstrategi övervakas av Kommittén för hållbarhets-
och etikfrågor. Kommittén hade fyra möten under 2021.
I Stora Ensos hållbarhetspolicy beskrivs förhållningssätt och styrmodell. Samtidigt som företaget i sin uppförandekod och andra
policydokument, riktlinjer och uttalanden om specifika hållbarhetsfrågor utarbetar företagets hållning i frågan är dokumenten riktlinjer för
de anställda i deras dagliga arbete. Ovan nämnda dokument finns på storaenso.com/sustainability.
Mer information om Stora Ensos förhållningssätt till hållbarhet redovisas separat i avsnitten Our strategy och Sustainability reporting
(på engelska).
Covid-19-pandemin
Genom den globala pandemin har vikten av vårt arbete inom den sociala agendan blivit ännu tydligare. Under året har Stora Enso
fortsatt arbetet med hälsa och säkerhet för sina medarbetare och andra som arbetar på företagets anläggningar genom att vidta olika
åtgärder. De officiella rekommendationerna och en noggrann planering har säkerställt att koncernens omsättning för underhåll under
året har kunnat genomföras på ett framgångsrikt sätt utan några större problem på grund av covid-19. För att säkerställa att Stora
Ensos medarbetare får den information som krävs och för att stötta dem i deras välbefinnande har koncernen regelbundet informerat
om läget och åtgärder på grund av covid-19 under året. Dessutom har Stora Ensos medarbetare rekommenderats och uppmuntrats att
arbeta på distans där detta varit möjligt. Hybridarbete blev en del av många enheters arbetssätt under hösten 2021. Läs mer om våra
anpassningar till den globala pandemin och vårt arbete inom den sociala agendan i avsnitten Sustainability reporting (på engelska).
Miljöfrågor
Hållbart skogsbruk och biologisk mångfald
Huvudpolicy: Policy för inköp av virke och fibrer samt markskötsel
Som en del av inrättandet av ambitiösa mål för biologisk mångfald och nya hållbarhetsmål för 2021 arbetar Stora Enso för att uppnå en
nettopositiv effekt på den biologiska mångfalden i sina egna skogar och plantager till år 2050 genom att aktivt arbeta för biologisk
mångfald. I Stora Ensos omfattande program för biologisk mångfald ingår en handlingsplan för 2021–2030 med åtgärder som ska
förbättra den biologiska mångfalden när det gäller arter, livsmiljöer och landskap. Företaget använder sina egna skogar i Sverige som
en plattform för att hela tiden kunna utveckla förvaltningen av den biologiska mångfalden och anpassa den till lokala förhållanden.
Dessutom vill man kunna använda metoderna i olika geografiska områden där så är möjligt. Åtgärder som ska utvecklas, testas och
användas i de egna svenska skogarna inkluderar följande: användning av moderna digitala verktyg för att förbättra noggrannheten när
det gäller planering och verksamhet, ökad mängd död ved och lövträd, särskilt björk. Dessutom ingår hyggesfritt skogsbruk i lämpliga
områden och en ökad användning av kontrollerade bränder för förnyelse av skogen. Stora Enso arbetar med ett övergripande och
anpassningsbart program för övervakning av biologisk mångfald, där man övervakar och kontrollerar statusen hos den biologiska
mångfalden och hur Stora Ensos verksamhet påverkar den biologiska mångfalden. Detta görs genom att använda mer än 15
vetenskapsbaserade indikatorer.
För närvarande följer Stora Enso upp framstegen inom hållbart skogsbruk med hjälp av nyckeltal som mäter hur stor andel av den
mark för skogsbruk och avverkning som ägs eller arrenderas av Stora Enso som är certifierad. I slutet av 2021 ägde eller arrenderade
Stora Enso en total markareal på 2,01 miljoner hektar (2,02 miljoner hektar 2020). Den största delen av Stora Ensos ägda eller
arrenderade mark finns i Sverige. Mer information finns i tabellerna i not 12. Koncernens mål är att ligga kvar på den höga nivån 96 %.
Under 2021 uppgick andelen certifierad mark till 99 % (99 %1 under 2020).
Under 2021 levererades totalt 37,6 miljoner m3 trä (inklusive rundvirke och flis) till koncernens anläggningar (fast under bark) (35,0
miljoner m3 2020). Andelen certifierad tredjepartsskog av koncernens totala virkesförsörjning var 77 % (78 %).
Klimatförändringar
Huvudpolicy: Policy för energi och koldioxid
Stora Enso har uppdaterat sina vetenskapligt förankrade klimatmål under 2021 för att minska utsläpp i scope 1 och scope 2 av
växthusgaser från verksamheten med 50 % till 2030 jämfört med basåret 2019, i linje med scenariot om 1,5 graders temperaturökning.
Under 2021 fastställde Stora Enso även målet att minska sina scope 3-utsläpp av växthusgaser med 50 % till 2030 jämfört med basåret
2019.
Under 2021 var Stora Ensos totala utsläpp av växthusgaser (scope 1 och 2) 14 % lägre än riktvärdet (13 % lägre under 2020).
Under 2021 minskade utsläppen något, delvis på grund av mindre fossilintensiv el som köptes för anläggningar i Finland.
Stora Ensos uppskattade växthusgasutsläpp i övriga delar av värdekedjan (scope 3) var 2 % lägre än riktmärkesnivån (11 % lägre
2020). Utsläppen inom scope 3 ökade delvis på grund av återhämtad produktion under 2021.
9
1 Redovisning av den totala markarealen och hur mycket av den som är certifierad kopplade till den ekonomiska redovisningen av skogstillgångar. Historiska siffror är omräknade för
jämförbarhet. Mer information finns i not 12.
Cirkularitet
Huvudpolicy: Stora Ensos riktlinjer för cirkulär design
Stora Ensos mål för cirkulär ekonomi tydliggör åtagandet att skapa transparenta och cirkulära materialflöden som bidrar till att minimera
avfall och bekämpa klimatförändringar samt minskar påverkan på naturen. Delmålen omfattar bland annat att uppnå 100 %
återvinningsbara produkter till år 2030. I slutet av 2021 var 93 % av våra produkter återvinningsbara.2
Vatten
Huvudpolicy: Stora Ensos miljöriktlinjer
Målet med koncernens nyckeltal för total vattenförbrukning och processvattenutsläpp är att skapa en minskning av basvärdena från
2016 på 59 m3 respektive 27 m3 per säljbart ton. Under 2021 var Stora Ensos totala vattenförbrukning 60 m3 per säljbart ton (60 m3
under 2020) och våra processvattenutsläpp uppgick till 31 m3 per säljbart ton (31 m3 under 2020). Normalt resultat per ton påverkades
av lägre produktionsnivåer inom Paper. Vattenförbrukningen för Stora Ensos anläggningar för kartong, massa och papper är inte direkt
kopplad till produktionsvolymerna, och särskilt behandling av spillvatten kräver ett regelbundet vattenflöde för att fungera på rätt sätt.
Sociala frågor och frågor som rör anställda
Anställda
Huvudpolicyer: Minimikrav för HR
Den 31 december 2021 hade koncernen 22 094 (23 189) anställda. Medelantalet anställda under 2021 var 23 071, vilket är 1 384 färre
än under 2020. Siffrorna inkluderar 50 % av de anställda på Veracel i Brasilien och Montes del Plata i Uruguay. Under 2021 stängde
Stora Enso anläggningarna Kvarnsveden och Veitsiluoto på grund av en minskande pappersmarknad, vilket påverkade totalt 1 100
medarbetare. Läs mer i kapitlet Medarbetare i hållbarhetsrapporten på engelska.
Personalkostnaderna uppgick till 1 351 (1 270) MEUR eller 13,3 % av omsättningen. Löner och ersättningar uppgick till 1 017 (966)
MEUR, pensionskostnader till 165 (152) MEUR och övriga personalkostnader uppgick till 162 (151) MEUR.
Vid slutet av 2021 var de fyra största länderna avseende antalet anställda i koncernen Finland, Sverige, Kina och Polen. 24 %
(24 %) av de anställda var kvinnor.
Personalomsättningen 2021 var 13,2 % (12,7 %). Frånvaro på grund av sjukdom uppgick till 3,8 % (3,6 %) av det totala teoretiska
antalet arbetstimmar.
Koncernens löner i förhållande till minimilöner och löner som det går att leva på beskrivs i kapitlet Medarbetare i
hållbarhetsrapporten på engelska. Ersättningar till styrelse och nyckelpersoner beskrivs i Not 7 i koncernredovisningen.
Säkerhet
Huvudpolicy: Arbetsmiljöpolicy
Vårt totala antal registrerade incidenter (TRI) 2021 ökade till 6,2 (6,1). Målet för 2021 var 4,0. I oktober 2021 drabbades Stora Enso av
ett dödsfall när en medarbetare hos en underleverantör omkom på grund av en kollision med en gaffeltruck vid Veracels samägda bolag
i Brasilien. Olyckan och de bakomliggande orsakerna har undersökts i samarbete med de lokala myndigheterna. Stora Enso kommer att
ta lärdom av denna tragiska händelse för att förhindra att sådana olyckor inträffar. Målet för 2021 uppnåddes inte. Även om Stora Ensos
säkerhet har varit stabil under de senaste åren speglar den inte koncernens arbete för att alla ska komma hem på ett säkert sätt, varje
dag.
Hållbara inköp
Huvudpolicy: Uppförandekod för leverantörer
Stora Ensos nyckeltal för ansvarsfull anskaffning av resurser mäter hur stor andel av totala leverantörsutgifter som omfattas av Stora
Ensos uppförandekod för leverantörer, innefattande alla kategorier och regioner. I slutet av 2021 omfattades 96 % av Stora Ensos
utgifter för material, varor och tjänster av koncernens uppförandekod för leverantörer (96 % i slutet av 2020), vilket överstiger målet att
ligga kvar på minst 95 %.
Samhället
Huvudpolicyer: Policy för mänskliga rättigheter och riktlinjer för samhällsansvar
Under 2021 fortsatte Stora Enso att arbeta med rätten till mark och naturresurser i Guangxi i Kina och i Bahia i Brasilien.
Guangxi i Kina
Stora Enso arrenderar 77 000 hektar mark i den kinesiska provinsen Guangxi, varav 53 600 hektar arrenderas från statligt ägda
skogsområden. Resterande 23 400 hektar, 30 % av den totala markytan, är samhällsägd mark som arrenderas från bykollektiv, enskilda
hushåll och lokala skogsområden.
Delar av den mark som arrenderas av Stora Enso har i upp till tio år ockuperats för småskalig odling av grödor och träd. I vissa fall
hävdar ockupanterna att de har rätt till marken enligt historiska ägarhandlingar som har ersatts av statligt ägande vid efterföljande
processer med markreformer. Återställningen av ockuperad mark fortsatte under 2021. I slutet av året var 6 650 hektar mark fortfarande
ockuperad.
Bahia i Brasilien
I Bahia i Brasilien har arbetet fortsatt med det Sustainable Settlement-initiativ som presenterades 2012 för att erbjuda jordbruksmark
och stöd till utbildning för lokala familjer bland de jordlösa som ockuperar mark. Under 2018 tecknade Veracel ett nytt avtal med sociala
rörelser för jordlösa som kompletterar det befintliga Sustainable Settlement-initiativet.
I slutet av 2021 var 111 hektar eller 0,1 % mark som ägs av Veracel fortsatt ockuperad av rörelser som står utanför avtalen.
I slutet av 2021 ägde Veracel totalt 211 000 hektar mark, varav 82 000 hektar upptas av eukalyptusplantager för massaproduktion.
Cirka hälften av Veracels mark har avsatts för att återställa och bevara den atlantiska regnskogen och bevara den lokala biologiska
mångfalden.
10
2  Baserat på produkternas tekniska återvinningsbarhet och deras produktionsvolymer konsoliderat som ton. Teknisk återvinningsbarhet definieras genom internationella standarder
och tester när sådana finns, som PTS och CTP. Om inte sådana är tillgängliga har Stora Enso egna tester som bevisar återvinningsbarhet. Rapporteringen omfattar Stora Ensos
produkter inom förpackning, massa, papper och virke samt biokemiska biprodukter. Återvinningsbarheten för wellförpackningar uppskattas i 2021 års rapport och bekräftas genom
ytterligare testning.
Respekt för mänskliga rättigheter
Huvudpolicy: Policy för mänskliga rättigheter
Stora Ensos engagemang för mänskliga rättigheter omfattar hela vår verksamhet, inklusive våra medarbetare, leverantörer,
underleverantörer och närliggande samhällen. Utöver vårt arbete med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter
finns Stora Ensos årliga uttalande om slavarbete och trafficking att läsa på storaenso.com/sustainability.
Mänskliga rättigheter ingår i den dagliga verksamheten. Stora Enso anser att alla mänskliga rättigheter är viktiga och respekterar
dessa. De mänskliga rättigheter som identifierats som högprioriterade står i fokus för arbetet: 
Hälsa och säkerhet
Rättvist arbete (rättvisa anställningsvillkor, tvångsarbete, föreningsfrihet, frihet från diskriminering och trakasserier)
Rätt att förvärva och hantera mark och naturresurser
Rätt att framföra klagomål
Barns rättigheter (kopplat till skogssektorn).
Under 2019 identifierade Stora Enso 24 utvecklingsåtgärder inom mänskliga rättigheter i koncernens funktionsprocesser. Under 2020
slutfördes 22 av dessa åtgärder och de två kvarvarande slutfördes under 2021. Som förberedelse för det kommande EU-direktivet om
obligatoriskt due diligence-förfarande när det gäller mänskliga rättigheter har Stora Enso genomfört flera initiativ, bland annat en
workshop med nyckelmedarbetare i företaget och en extern advokatbyrå. Dessutom har man inrättat en arbetsgrupp för att se till att
företaget följer de nya reglerna.
Antikorruptions- och mutfrågor
Huvudpolicyer: Affärssedspolicy och Stora Ensos uppförandekod
Totalt rapporterades 117 (86 under 2020) möjliga ärenden med bristande lag- och regelefterlevnad under 2021. Under de senaste åren
har det skett en stadig ökning av antalet rapporterade ärenden, troligen på grund av ett tydligare fokus på etiskt agerande, lag- och
regelefterlevnad samt visselblåsning, både i och utanför företaget. Totalt slutfördes 98 (84)3 fall rörande potentiella brott mot lag- och
regelefterlevnad, vilket även omfattar oavslutade ärenden från föregående år. Bevisade förseelser som lett till disciplinära åtgärder,
rättsliga åtgärder och/eller processförbättringar identifierades i 26 (34)3 av utredningarna. Med utgångspunkt från koncernens
kategorisering gällde 9 (10) av de bevisade förseelserna korruption och/eller bedrägeri, vilket ledde till att medarbetaren avskedades
eller till ett rättsligt förfarande.
Dessutom gällde 11 (11) av de bevisade förseelserna diskriminering, trakasserier och/eller mobbning. Korrigerande planer har
genomförts eller genomförs tillsammans med berörda ledningsrepresentanter.
EU:s taxonomi 
EU-kommissionen presenterade 2019 en ny tillväxtstrategi, den europeiska gröna given, med målet att göra Europa klimatneutralt fram
till noll år 2050 samt att främja ekonomisk tillväxt genom maximalt effektiv och hållbar användning av naturens resurser.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (”EU:s gröna taxonomiförordning”) inrättades för att skapa ett gemensamt
klassificeringssystem för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Målet är att skala upp hållbara investeringar och omfördela
kapitalflödena till teknik och verksamhet som anses hållbar.
Stora Enso stöder de ambitiösa mål som EU:s taxonomi fastställer. Den aktuella förordningen fokuserar på ekonomiska aktiviteter
med stor betydelse för att bekämpa och minska klimatförändringarna. När det gäller den skogsbaserade värdekedjan fokuserar
klimattaxonomin i sin nuvarande form på skogsbruk och träprodukter med lång livslängd som en del av byggindustrin. Det innebär att
Stora Ensos egna skogsbruk i de nordiska länderna samt produktion av vissa energieffektiva byggkomponenter omfattas av
klimattaxonomins kriterier.
EU:s taxonomi är fortfarande under utveckling och det är viktigt att vara medveten om att nuvarande lagstiftning inte täcker alla
hållbara aktiviteter på marknaden. När det gäller övergången till noll koldioxidutsläpp ligger fokus i förordningen på de mest
koldioxidintensiva industrierna samt på grön energi och innovation. Skogsbolaget Stora Enso är inte den huvudsakliga målgruppen för
den nuvarande förordningen och har följaktligen endast några få berörda aktivitetskategorier att rapportera. Eftersom den största delen
av skogsindustrin och dess huvudprodukter inte är i fokus för EU:s taxonomi är de nyckeltal som omfattas av taxonomin låga.
Stora Ensos årsredovisning 2021 ger uttömmande information om koncernens hållbarhetsresultat, inklusive uppgifter om utsläpp av
växthusgaser samt klimatpåverkan utöver kraven i klimattaxonomin och EU:s taxonomi i allmänhet. Eftersom förordningen fortfarande
är under utveckling och förväntas utökas till andra områden som är mer relevanta för våra produkter och vår verksamhet kommer vi
framöver att uppdatera vår taxonomirapportering i enlighet med detta.
Under 2021 bildade Stora Enso en intern arbetsgrupp för EU:s taxonomi, under ledning av Group Finance och bestående av
medlemmar från Group Sustainability, Public Affairs, Investor Relations samt divisionen Forest. Rapporteringen utarbetades under
överinseende av en styrgrupp bestående av vår Chief Financial Officer (CFO), Executive Vice President (EVP) för Sustainability samt
Senior Vice Presidents (SVP) för Public Affairs, Group Controlling och Investor Relations.
Redovisningsprinciper
Artikel 10 i EU-kommissionens förordning om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (publicerad
den 6 juli 2021) anger att icke-finansiella företag endast ska lämna upplysning om andelen ekonomiska verksamheter som omfattas av
taxonomin respektive inte omfattas av taxonomin i sin totala omsättning och sina totala kapital- och driftsutgifter, samt relevant kvalitativ
information i rapporteringen för räkenskapsår 2021.
Ett av de främsta målen med EU:s taxonomi är att förhindra så kallad greenwashing. Stora Enso respekterar detta och har antagit ett
försiktigt tillvägagångssätt vid rapporteringen av taxonomiförenliga siffror så att inga poster som inte specifikt nämns i taxonomin
inkluderas. Även om siffrorna för 2021 rapporteras enligt taxonomikraven har kriterierna för förenlighet redan beaktats i de fall då en
bedömning baserad på beskrivning av den ekonomiska verksamheten har varit otydlig.
EU:s taxonomi kräver att företag redogör för hur dubbelräkning har undvikits i taxonomiförenliga ekonomiska aktiviteter (täljare),
d.v.s. fördelning av omsättning, kapital- och driftsutgifter. Stora Enso har gjort fördelningarna baserat på kostnadsstrukturer och
säkerställt att kostnadsposterna hålls separata för varje verksamhet.
11
3 Omräknat
Omsättning 
Omsättningen inkluderar extern omsättning inom taxonomiförenliga verksamheter. Nämnaren är Stora Enso-koncernens totala
omsättning och hyresintäkter under 2021, inklusive inkomst enligt IFRS 15 respektive 16, i enlighet med definitionen av omsättning i
EU:s taxonomi. Taxonomiförenlig omsättning (täljare) inkluderar försäljning av rundvirke från skogar som ägs av Stora Enso till tredje
part, försäljning av plantor från nordiska skogsplantskolor, extern försäljning av biobaserad el och värme, omsättning från särskilda
träelement och träkomponenter för byggnader (LVL, CLT, byggbalkar, industrikomponenter och hyvlade trävaror) samt omsättning som
genererats vid behandling av spillvatten.
Investeringar 
Berörda investeringar avser taxonomiförenliga tillgångar och ekonomiska verksamheter som genererar omsättning, projekt där
omsättning förväntas inom de kommande fem åren, eller verksamhet som bekämpar eller förhindrar klimatförändringarna genom att
reducera utsläppen av växthusgaser. Nämnaren är koncernens totala investeringar under 2021 som de redovisas i tilläggen, exklusive
tillägg för goodwill, i Not 11 Immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar, samt Not 12 Skogstillgångar.
Fördelningen av taxonomiförenliga investeringar (täljare) fastställs baserat på den externa omsättning som genererats. Energirelaterade
investeringar fördelas i proportion till den externa distributionen av den totala energiproduktionen. Samtliga investeringar relaterade till
granulerat lignin och hårt kol, som kan användas i batterier, inkluderas. Se avsnittet Investeringar för ytterligare information om Stora
Ensos kapitalutgifter.
Löpande kostnader
Berörda löpande kostnader avser taxonomiförenliga tillgångar och ekonomiska verksamheter som genererar omsättning, och inkluderar
alla direkta utvecklingskostnader för att driva tillgången som kunnat urskiljas från övriga. Lönekostnader för anställda som utför
reparationer, underhåll och service på berörda anläggningstillgångar ingår inte. Beloppet i nämnaren inkluderar koncernens totala
kortfristiga leasingavtal (enligt IFRS 16), kostnader för forskning och utveckling, material och tjänster i samband med underhåll, samt
kostnader för nordisk skogsvård. Fördelningen av taxonomiförenliga driftsutgifter (täljare) fastställs baserat på den externa omsättning
som genererats. Energirelaterade driftsutgifter fördelas i proportion till den externa distributionen av den totala energiproduktionen.
Taxonomiförenliga verksamheter
Koncernens ekonomiska verksamheter har utvärderats, och följande taxonomiförenliga ekonomiska verksamheter som genererar
extern omsättning har identifierats och inkluderats i täljarna:
1.3 Skogsbruk
Verksamheter inom skogsbruk och skogsvård i Stora Ensos egna skogar. Extern omsättning, kapital- och driftsutgifter som rör
virke från Stora Ensos egna skogar samt försäljning av plantor från Stora Ensos nordiska skogsplantskolor.
1.4 Bevarande skogsbruk
Återställande av regnskogen, direkta driftsutgifter i det samägda (50 %) bolaget Veracel, Brasilien.
3.4 Batteriproduktion
Kapitalutgifter som rör granulerat lignin och hårt kol. Extern omsättning förväntas inom de kommande åren.
3.5 Produktion av energieffektiv utrustning för byggnader
Extern omsättning, kapital- och driftsutgifter i samband med produktion av dörr-, fönster och takkomponenter (LVL, CLT,
byggbalkar, industrikomponenter och hyvlade trävaror).
4.15 Distribution av fjärrvärme/fjärrkyla
Kapitalutgifter i samband med byggnation av anslutning till det kommunala fjärrvärmenätet. Extern omsättning förväntas inom
de kommande åren.
4.20 Kraftvärmeproduktion av värme/kyla och el från bioenergi
Extern omsättning från försäljning av el och värme samt relaterade kapital- och driftsutgifter.
5.3 Byggnation, utökning och drift av insamling och behandling av spillvatten
Extern omsättning avseende behandling av spillvatten.
Andel taxonomiförenliga verksamheter
Totalt 
Taxonomiförenliga
Ej taxonomiförenliga
  
MEUR 
% 
MEUR
% 
MEUR
Omsättning1
10 177
5 %
483
95 %
9 694
Investeringar
666
4 %
27
96 %
639
Löpande kostnader
619
6 %
38
94 %
581
1 Enligt taxonomin omfattar omsättningen även hyresintäkter, varför siffran skiljer sig något från koncernens omsättning.
Miljöinvesteringar och miljöskulder
Stora Ensos miljöinvesteringar uppgick 2021 till 50 (91) MEUR. Dessa investeringar bestod framförallt i att förbättra luft- och
vattenkvaliteten, effektivisera resurs- och energianvändningen och minimera risken för oavsiktliga utsläpp.
Stora Ensos miljökostnader för 2021 exklusive ränta men inklusive avskrivningar uppgick till 207 (195)  MEUR. Kostnaderna består
av skatter, avgifter, återbetalningar, tillståndsrelaterade kostnader och reparations- och underhållskostnader samt kemikalier för
spillvattenbehandling och vissa andra material.
Avsättningar för miljöåterställande åtgärder uppgick till 75 (91) MEUR per den 31 december 2021, för detaljer se Not 22, Övriga
avsättningar, i koncernredovisningen. Det finns för närvarande inga aktiva eller oavslutade legala krav avseende miljöfrågor som skulle
kunna väsentligt påverka koncernens finansiella ställning. Utbetalningar relaterade till miljöåterställande åtgärder uppgick till 29 (18)
MEUR.
12
Risker och riskhantering
Företagets förhållningssätt till riskhantering
Risktagande är en stor del av affärsverksamheten och bolagsstyrningen, och det finns både risker och möjligheter som kan påverka
Stora Ensos framtida verksamhet och ekonomiska resultat, samt företagets förmåga att uppfylla vissa sociala och miljömässiga mål.
Stora Enso strävar efter att se till att risker och möjligheter hanteras på ett systematiskt, holistiskt och proaktivt sätt och att detta är en
kärnkompetens inom organisationen. Man tar hänsyn till både risker och möjligheter vid alla företagsbeslut. Genom konsekvent
tillämpning av en dynamisk riskanalys och planering utifrån olika scenarier kan man öka möjligheterna och hantera risker som skulle
kunna hindra företaget från att nå verksamhetsmålen.
Riskhantering
Stora Enso definierar risk som den påverkan osäkerhet har på företagets förmåga att uppnå värden och mål i organisationen. I
koncernens Risk and Internal Control Policy, som godkänns av styrelsen, finns en beskrivning av grunden för styrning och hantering av
risker som baseras på ramverket COSO (Committee of Sponsoring Organizations) och överensstämmer med ISO 31000-standarden.
Styrelsen har det yttersta ansvaret för den övergripande riskhanteringsprocessen och för att, främst med hjälp av koncernpolicyer,
bestämma en lämplig och acceptabel risknivå.
Styrelsen har inrättat en Finans- och revisionskommitté som stöd för styrelsen när det gäller att följa upp att riskhanteringsprocessen
inom Stora Enso är adekvat, särskilt gällande hantering och rapportering av finansiella risker. I hanteringen ingår även klimatrelaterade
risker som granskas varje år och som utgör ett särskilt fokusområde. Kommittén för hållbarhets- och etikfrågor är ansvarig för
övervakning av att företaget följer riktlinjer gällande hållbarhet och affärsetik, företagets strävan att vara ett företag som tar
samhällsansvar och att bidra till en hållbar utveckling.
Den ansvarige för Enterprise Risk Management rapporterar till finansdirektören och är ansvarig för utformning, utveckling och
uppföljning av implementeringen av koncernens ramverk för riskhantering i hela organisationen. Divisionscheferna och cheferna för
koncernfunktioner är, tillsammans med sina respektive ledningsgrupper, ansvariga för genomförande och för att sprida ramverk och
riktlinjer inom respektive organisation. Enheten för internrevision utvärderar riskhanteringsprocessens effektivitet och användbarhet.
Riskhanteringsprocess
Riskhantering ingår i samtliga beslutsprocesser och en holistisk riskbedömning ingår även som en del i alla stora investeringsbeslut. I
samband med den årliga strategiprocessen gör alla divisioner samt koncerntjänster och andra supportfunktioner en holistisk
grundskattning av risk i förhållande till de viktigaste målen. Riktlinjer för riskhanteringsprocessen finns i företagets
riskhanteringsinstruktioner.
Affärsenheter och funktioner identifierar riskkällor, dvs. händelser som innebär förändrade förhållanden och deras orsaker och
möjliga konsekvenser. Stora Ensos riskmodell beskriver huvuddragen i den övergripande samling av risker som används som stöd för
en holistisk identifiering och konsolidering av risker samtidigt som riskterminologin blir både systematisk och konsekvent.
I riskanalysen ingår att utveckla en förståelse för risken för att kunna bidra med underlag för en riskvärdering. Syftet med
riskvärderingen är att bestämma riskens storlek till stöd för beslut om vilka risker som behöver hanteras/åtgärdas. Riskerna bedöms sett
till effekt och sannolikhet att de uppstår och baseras ofta på specifika riskscenarier. Den befintliga riskreduceringens funktion tas i
beaktande för att fastställa den resterande risknivån. Med hjälp av fördefinierade mått beaktas effekter på ekonomi, säkerhet och
företagets anseende, i både kvantitativa och kvalitativa termer.
Riskhantering innebär också att välja ett eller flera sätt att hantera risken, som att undvika, minska, dela eller behålla den. Det
fastställs också hur risker som ligger utanför beslutad risknivå ska hanteras innefattande ansvarsfördelning och upprättande av tidsplan
för riskbegränsande åtgärder.
Efter den årliga grundbedömningen granskas prioriterade och nyuppkomna risker samt vilka riskbegränsande åtgärder och planer för
att undvika avbrott i verksamheten som finns i samband med dessa risker, vid halvårsvisa uppföljningsmöten i divisionerna.
Trots de åtgärder som vidtas för att hantera och begränsa effekten av olika risker och eftersom vissa risker ligger utanför ledningens
direkta kontroll, går det aldrig att garantera att risker, om de materialiseras, inte har substantiell negativ påverkan på Stora Ensos
verksamhet, finansiella ställning, rörelseresultat eller förmåga att fullfölja finansiella åtaganden.
Huvudsakliga risker
Makroekonomi, geopolitik och valutakurser
Eftersom Stora Enso är verksamt i över 30 länder kan förändringar i det allmänna ekonomiska läget, exempelvis kraftiga förändringar
på marknaden och ökad oro på valutamarknaderna, ha en negativ och väsentlig effekt på koncernens resultat, kassaflöde och
finansiella ställning. Under 2021 har den globala ekonomin återgått till ett mer normalt marknadsläge efter den ekonomiska kris som
coronapandemin utlöste. Risken för bakslag eller förseningar kvarstår emellertid till följd av nya virusvarianter och eventuellt
vaccinmotstånd.
Stora Enso är exponerat för flera finansmarknadsrisker som ska hanteras enligt de riktlinjer som beslutats av styrelsen. Målet är att
uppnå kostnadseffektiv finansiering i koncernens bolag samt hantera finansiella risker med hjälp av finansiella instrument för att
minimera svängningar i resultatet. Vid sidan av valutakursrisken är de stora riskerna ränterisk, finansieringsrisk, råvaruprisrisk och
kreditrisk.
Finansiella risker tas upp i detalj i Not 24, Hantering av finansiell risk.
Riskbegränsande åtgärder och möjligheter
Stora Enso har en diversifierad verksamhet, vilket gör att exponeringen för förändringar i ett särskilt land eller produktsegment är
begränsad. Omvärldsbevakning sker kontinuerligt och vid planeringen tas hänsyn till hur viktiga drivkrafter och risker påverkas av
makroekonomiska faktorer på kort, medellång och lång sikt. Regelbundna uppföljningar görs så att den av styrelsen beslutade risknivån
hålls, och kassaflöde och likviditet hanteras aktivt. Stora Enso terminssäkrar 15–50 % av prognostiserade större nettokassaflöden i de
viktigaste valutaparen tolv månader framåt. Valutakursrisken minskas genom att, om ekonomiskt möjligt, finansiera tillgångar i
tillgångens egen valuta. Divisionerna följer regelbundet upp orderflöden och, i förekommande fall, även andra viktiga indikatorer för att
kunna agera snabbt om villkoren för verksamheten försämras. Vid omfattande försämringar i den generella ekonomiska situationen och
i de huvudsakliga ledande ekonomiska indikatorerna har koncernen möjlighet att genomföra åtgärder för att sänka kostnaderna och
därmed minska effekten av lägre försäljningsintäkter.
13
Konkurrens och efterfrågan
Branschen för förpackningar, massa, papper och träprodukter är mogen, kapitalintensiv och mycket konkurrensutsatt. Bland Stora
Ensos viktigaste konkurrenter finns såväl flera stora internationella skogsföretag som många regionala och mer specialiserade företag.
Faktorer som det allmänna ekonomiska läget och lagernivåer påverkar kundernas efterfrågan, som i sin tur påverkar försäljningspriset.
Försäljningspriset, som ofta varierar med konjunkturen, påverkas av kapacitetsutnyttjandet som sjunker i tider av ekonomisk nedgång.
Prisförändringarna varierar mellan produkter och geografiska regioner.
I följande tabell visas hur rörelseresultatet påverkas av en förändring  med +/- 10 % av pris eller volym för olika segment baserat på
siffror för 2021.
Operativt rörelseresultat: Påverkan av förändring +/- 10 %, MEUR
Segment
Pris
Volym
Packaging Materials
364
130
Packaging Solutions
70
21
Biomaterials
157
76
Wood Products
184
63
Forest
228
16
Paper
157
29
Riskbegränsande åtgärder och möjligheter
Förmågan att reagera på förändringar i efterfrågan på företagets produkter och på konsumenternas preferenser och utveckla nya
produkter på ett konkurrenskraftigt och ekonomiskt sätt kräver innovation, kontinuerlig kapacitetsstyrning och strukturell utveckling.
Risker i samband med faktorer som efterfrågan, pris, konkurrens och kunder följs regelbundet upp av varje division och enhet som en
naturlig del av ledningsarbetet. Samma risker följs också kontinuerligt upp och utvärderas på koncernnivå för att få perspektiv på
koncernens totala tillgångsmassa och den övergripande lönsamhetspotentialen på lång sikt.
  Stora Enso har som en av världens största privata skogsägare även tillgång till en strategisk, förnybar resursbas. Med stor kompetens
inom trä och träbaserade förnybara material fokuserar koncernen på att möta efterfrågan från kunder och konsumenter, som påverkas
och förändras av klimatförändringarna. Produkter baserade på förnybara material ger ett lägre koldioxidavtryck och hjälper våra kunder
och samhället i stort att minska koldioxidutsläppen genom att erbjuda ett alternativ till fossila bränslen och andra icke förnybara material.
Anskaffning
Ökade kostnader för insatsvaror eller tillgången på material, varor och tjänster kan på motsvarande sätt påverka Stora Ensos
lönsamhet. Att säkra tillgången till pålitliga leveranser till låg kostnad och ha en proaktiv hantering av kostnader och produktivitet är av
största vikt. Stora Enso är beroende av externa leverantörer av energi, vilket innebär sårbarhet vid förändringar i marknadspriset på
energi. Det finns också en ökad risk för störningar i leveranskedjan på grund av internetincidenter, nedstängningar i samband med
pandemier, politisk instabilitet och andra faktorer kopplade till internationell handel.
I tabellen nedan redovisas de viktigaste kostnadsposterna för Stora Enso.
Fördelning av kostnader 2021
Operativa kostnader
% av totala kostnader
% av omsättning
Frakter och kommissioner
11 %
10 %
Tillverkningskostnader
Fiber
37 %
31 %
Kemikalier och fyllnadsmedel
9 %
7 %
Energi
7 %
6 %
Material
6 %
5 %
Personal
15 %
13 %
Övriga
9 %
8 %
Avskrivningar
6 %
6 %
Totala kostnader och omsättning
100 %
86 %
Totala operativa kostnader och omsättning, MEUR
8 695
10 164
Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden, operativa
59
Operativt rörelseresultat
1 528
På många områden är Stora Enso beroende av leverantörer och deras förmåga att leverera en produkt eller tjänst vid rätt tidpunkt och
av rätt kvalitet. De viktigaste produkterna är fiber, kemikalier och energi samt maskiner och utrustning för investering i anläggningar. En
ökad efterfrågan på koldioxidneutrala primära och sekundära biomassabränslen kan leda till ökade energikostnader. De viktigaste
tjänsterna är transporter och olika administrativa tjänster som utförs av externa aktörer. För vissa av insatsvarorna utgör det begränsade
antalet leverantörer en risk.
Riskbegränsande åtgärder och möjligheter
Kostnadsläget för insatsvaror bevakas noga på enhets-, divisions- och koncernnivå och en konsekvent långsiktig riskhantering tillämpas
för energiförsörjningen. Risker vad gäller pris och utbud begränsas med större egen energiproduktion, ägande i konkurrenskraftiga
kraftbolag som PVO/TVO samt långsiktiga kontrakt och optionskontrakt. Stora Enso terminssäkrar prisrisker på råmaterial- och
slutproduktmarknader och stödjer utvecklingen av finansiella marknader för terminssäkring. Ett brett utbud av leverantörer anlitas och
övervakas för att undvika situationer som skulle kunna äventyra framtida produktion, affärstransaktioner eller utvecklingsprojekt.
Leverantörer och underleverantörer måste också leva upp till Stora Ensos hållbarhetskrav eftersom de är en del av Stora Ensos
värdekedja. Hållbarhetskraven på leverantörer och därmed sammanhängande granskningsscheman täcker anskaffning av råmaterial
och andra varor och tjänster. Leverantörerna granskar sig själva med hjälp av färdiga kontrollscheman och granskas också utifrån för
bedömning av vilka risker som finns i deras miljömässiga, sociala och affärsmässiga rutiner. Det som uppdagas i sådana granskningar
följs upp kontinuerligt och om nödvändigt kan leverantörer svartlistas.
14
Stora Enso har möjlighet att skapa mervärde och bidra med innovation till sin globala verksamhet genom att bygga starka och
mätbara relationer med de bästa leverantörerna samt upprätthålla harmoniserade inköpsprocesser för att öka kompetensen, förbättra
kvaliteten på anbudsförfarandet för att minska kostnaderna samt utveckla hållbara leverantörer.
Ändringar i lagar och förordningar
Stora Ensos verksamhet kan påverkas av politiska förändringar eller förändring av regelverken i alla länder och jurisdiktioner där
koncernen har verksamhet, till exempel förändringar i lagstiftning gällande skogsbruk, biologisk mångfald, miljö eller skatter. Det kan till
exempel gälla ökade kostnader och kapitalutgifter för att motsvara nya krav, expropriering av tillgångar eller införande av licensavgifter
eller andra skatter riktade mot branschen, samt nya regler för lokalt ägande eller förädlande.
Den europeiska gröna given och dess klimatmål för 2030 och 2050 har resulterat i nya lagar som har utökats ytterligare under 2021
och som kan komma att påverka Stora Ensos framtida verksamhet. Initiativen från EU-kommissionen kommer bland annat att omfatta
lagar och förordningar på områden som EU:s skogsstrategi och strategi för biologisk mångfald, direktivet om förnybar energi, systemet
för handel med utsläppsrätter (ETS), direktivet för hållbara produkter, förändringar i direktivet om förpackningar och förpackningsavfall,
liksom i EU:s taxonomi.
EU:s taxonomiförordning har förändrats under 2021, men det är fortfarande osäkert hur stor del av Stora Ensos ekonomiska
aktiviteter som kommer att omfattas av taxonomin när förordningen utvecklas ytterligare. En god hantering av ekonomiska och
hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter, samt redovisningen av dessa, kommer att förbättra förutsättningarna för en gynnsam
utveckling av kapitalmarknaderna och därmed kapitalkostnaden.
Politiska beslut som präglas av en alltmer polariserad offentlig debatt om skogens resurser skulle kunna begränsa tillgången på trä,
öka kostnaderna och minska investeringsmöjligheterna.
Stora Enso har erhållit olika investeringssubventioner och har gjort vissa investeringsåtaganden i olika länder, till exempel Finland,
Kina och Sverige. Om villkoren för åtagandena inte följs kan olika lokala befattningshavare vidta åtgärder för att återkräva delar av
tidigare beviljade investeringssubventioner eller belägga Stora Enso med straffavgifter. Resultatet av en sådan process kan ge negativa
ekonomiska konsekvenser för Stora Enso.
Riskbegränsande åtgärder och möjligheter
Aktiv bevakning av ändrade lagar och förordningar samt den politiska utvecklingen i de länder där Stora Enso bedriver verksamhet,
samt aktivt deltagande i den politiska utvecklingen, främst via branschorganisationer och andra samarbetssatsningar, är viktiga
riskbegränsande åtgärder i samband med förändrad lagstiftning. Ändringar i lagar och förordningar kan även innebära stora möjligheter
genom att främja marknadstillväxt för hållbara produkter och skapa konkurrensfördelar genom resurseffektivitet och förnybarhet.
Klimatförändringar – fysiska effekter
Långsiktiga (25–30 år) förändringar i nederbördsmängder, perioder av torka, extrema väderhändelser och högre
genomsnittstemperaturer som ökar risken för skogsbränder och insektsangrepp kan skada verksamheten, skogarna och
trädplantagerna, med följder för värdet av skogstillgångarna och de regionala virkespriserna. Mildare vintrar kan även påverka
avverkning och virkestransporter samt tillhörande kostnader på nordliga breddgrader. Oftare förekommande extrema väderhändelser
ökar även risken för störningar i produktion, transport och anskaffning av råmaterial och energi.
Riskbegränsande åtgärder och möjligheter
De fysiska riskerna handlar till stor del om risköverföring och omfattas därmed även av Stora Ensos program för försäkring av egendom
och avbrott i verksamheten. Vad gäller Stora Ensos skogs- och plantagetillgångar har verksamheten en strategisk resiliens tack vare en
geografisk spridning av tillgångsportföljen. Vid planering av nya plantager ser man till att undvika frostkänsliga områden och tillämpa
framsteg inom forskning och utveckling så att trädens möjligheter att tåla extrema temperaturer förbättras. Stora Enso brukar olika
skogstyper och skogsstrukturer och arbetar för en breddad bas för virkes- och massavedsförsörjning. För avverkning på mjuka marker
finns riktlinjer för hur detta bäst ska göras.
De nordiska skogarna i Finland och Sverige kan även främjas av den varmare temperaturen och längre växtsäsongen, vilket ger en
ökad skogstillväxt med direkta positiva effekter på värdet av skogstillgångarna och en indirekt effekt på marknadens tillgänglighet till och
pris på trä.
Personal och kompetens
Konkurrensen om arbetskraften är stor och Stora Enso kan, på längre sikt, misslyckas med att attrahera eller behålla kvalificerad
personal.  Förlust av nyckelmedarbetare, oförmåga att attrahera nya eller adekvat utbildade medarbetare eller förseningar vid
rekrytering av nyckelmedarbetare skulle allvarligt kunna skada Stora Ensos verksamhet och hindra koncernen från att nå sina
strategiska mål. Arbetsmarknadskonflikter och strejker, i synnerhet i samband med omstruktureringar och uppsägningar till följd av
avyttringar och nedläggningar eller under avtalsförhandlingar, skulle kunna få en allvarlig negativ effekt på Stora Ensos verksamhet,
finansiella ställning och lönsamhet.
Riskbegränsande åtgärder och möjligheter
Stora Enso hanterar dessa risker och förlust av nyckelmedarbetare genom en kombination av olika åtgärder. Bland annat genom att
stärka Stora Ensos varumärke ur ett arbetsgivarperspektiv både internt och externt, samordna lönepraxis globalt samt bli bättre på att
upptäcka och utveckla talanger. Slutligen fokuserar koncernen aktivt på utvärdering av talanger och ledarskap, inklusive planering för
efterträdare på nyckelpositioner. Majoriteten av de anställda representeras av fackföreningar under flera kollektivavtal i olika länder där
Stora Enso har verksamhet, och relationerna med fackföreningarna är mycket viktiga för att hantera risken för arbetsmarknadskonflikter.
Stora Enso inser att kunniga och dedikerade medarbetare är avgörande för företagets framgång. Engagerade och högpresterande
anställda möjliggör implementering av transformationsstrategin och affärsmässig framgång.
Personlig säkerhet – anställda och andra som arbetar inom koncernen
Bristande säkerhetsarbete kan leda till skada för Stora Ensos anställda och leverantörer, för samhällen i närheten av våra anläggningar
samt för miljön. Förutom personskador, skadliga hälsoeffekter och miljöpåverkan kan negativa följder även omfatta skadeståndsansvar
gentemot anställda eller tredje part, negativ påverkan på koncernens anseende samt försämrade möjligheter att anställa och behålla
kunniga medarbetare. Dessutom kan myndigheter besluta om att tillfälligt stänga våra anläggningar.
Det går aldrig att kompromissa med personalens säkerhet och därför måste Stora Enso känna till de säkerhetsrisker som finns och
se till att det finns adekvata riktlinjer för att hantera risker vid till exempel resor, arbete och boende i länder med hög kriminalitet eller
andra säkerhetsproblem. Säkerheten för nyckelpersoner är också viktig för att undvika avbrott i verksamheten.
15
Riskbegränsande åtgärder och möjligheter
Stora Enso strävar efter att vara en arbetsplats utan olyckor. Vi uppmuntrar en koncernövergripande säkerhetskultur, vilket innebär att
alla ansvarar för att göra varje arbetsdag hälsosam och säker – från högsta ledningen och genom hela företaget. Säkerhetsarbetet
omfattar även leverantörer, underleverantörer och besökare på anläggningarna. Alla uppmuntras att komma med feedback och idéer
kring hur vi kan förbättra säkerheten ytterligare. Dessutom främjas säkerheten bland leverantörer och underleverantörer med hjälp av
en särskild e-utbildning. Koncernen betonar även vikten av säkerhet genom att redan i upphandlingsskedet begära information från
leverantörerna om deras säkerhetsarbete.
Stora Ensos policy för hälsa och säkerhet utgör grunden för säkerhetsarbetet samt styrmodellen för hur koncernen arbetar med
frågor som rör hälsa och säkerhet i praktiken och hur dessa ämnen integreras i årsplaneringen och redovisningen.
Ett högklassigt arbetsmiljöarbete har potential att stärka företagets anseende som arbetsgivare och leder till större engagemang,
effektivitet och produktivitet.
Fysiska tillgångar
Stora Ensos produktionsanläggningar rymmer en inbyggd risk för akuta stopp och funktionsfel som kan leda till försämrad
produktkvalitet, oplanerade driftstopp, minskad produktion eller ökande produktionskostnader. Detta kan även påverka företagets
förmåga att uppfylla leveransavtalen och affärsplanen. Ibland är riskerna en följd av felaktig design, fel i arbetsmetod eller
handhavandefel. De största tillgångsriskerna finns i integrerad massa- och kartongproduktion samt tillhörande energiproduktion.
Riskbegränsande åtgärder och möjligheter
Att skydda produktionstillgångar och affärsresultat är en mycket viktig prioritering för Stora Enso. Detta uppnås genom strukturerade
metoder för att identifiera, mäta och kontrollera olika typer av risk och exponering. Processen drivs av riskspecialister inom divisionerna
tillsammans med försäkringsbolag och andra specialister på att förebygga skador. Varje år genomförs ett antal riskinspektioner vid
produktionsenheterna. Man har interna verktyg för rapportering och riskbedömning med vilka man hanterar planer för förbättrad
riskhantering och kostnads- och lönsamhetsanalyser för föreslagna investeringar. Det finns också riktlinjer för skydd av interna och
externa fastigheter, för bedömning av brandskydds- och maskinrisk samt speciella handlingsplaner för skadeförebyggande. Planerade
underhållsstopp och andra arbeten är viktiga för att hålla maskinerna i trim. Med hjälp av planer för förebyggande underhåll och
analyser av vilka reservdelar som måste finnas säkerställs tillgången till en effektiv maskinpark.
Produktsäkerhet och efterlevnad
Vissa av Stora Ensos produkter används för att förpacka konsumentprodukter som dryck och livsmedel, där varje defekt kan påverka
människors hälsa eller förpackningens funktion och leda till kostsamma reklamationer. Träprodukterna används i byggnader, vilket kan
leda till skadeståndsansvar om produkten inte håller måttet när det gäller strukturell form, produktval eller installation. Ej säkerställd
produktsäkerhet kan medföra reklamationer med betydande kostnader, som kompensation för kunders indirekta kostnader, samt skada
på företagets anseende.
Riskbegränsande åtgärder och möjligheter
Vid bruken som tillverkar produkter som kommer i kontakt med livsmedel har certifierade hygiensystem baserade på gjorda riskanalyser
upprättats. För att säkerställa att företagets produkter är säkra deltar Stora Enso aktivt i de arbetsgrupper för produkt- och
kemikaliesäkerhet som finns inom CEPI (Confederation of European Paper Industry). Stora Ensos bruk har också lämpliga ISO-
certifierade kvalitetssystem. Avtal med ansvarsbegränsningar och försäkringar är ytterligare sätt att begränsa Stora Ensos
riskexponering.
Koncernen inser möjligheten till differentiering och värdeskapande genom överlägsen produktkvalitet och mycket hög grad av
överensstämmelse.
IT och IT-säkerhet
Stora Enso är beroende av sina IT-system för både intern och extern kommunikation och för den dagliga hanteringen av verksamheten.
Såväl informationssystem som personal och utrustning är utsatta för risker i samband med internetanvändning. Oavsiktligt avslöjande
av konfidentiell information på grund av att riktlinjer för hantering av information inte har följts eller på grund av olycka eller kriminell
handling kan leda till ekonomisk skada, vitesförelägganden, avbruten eller försenad lansering av nya produkter eller samarbeten,
förlorat förtroende hos kunder och på marknaden, avslöjande av forskningshemligheter, brott mot datasekretessen och förlust av annan
affärskritisk information.
Riskbegränsande åtgärder och möjligheter
Riskhanteringen bedrivs aktivt med hjälp av ett system för hantering av informationsrisker samt bästa praxis för förändrings- och
projekthantering. Vi arbetar aktivt för att förebygga cyberbrottslighet. Ett antal säkerhetskontroller har införts för att stärka skyddet av
konfidentiell information och underlätta efterlevnaden av internationella regler.
  Möjligheter kan uppstå till följd av effektiv produktion, resultatoptimering, innovativa produkterbjudanden och nya kundtjänster via
digitalisering och avancerade IT-system, samt ny teknik som har stor potential att bidra till processoptimering och automatisering, vilket
skapar nya affärsmöjligheter och bättre värdeerbjudanden för kunder och konsumenter.
Strategiska investeringar
För att lyckas med implementeringen av sin strategi måste Stora Enso förstå kundernas behov och hitta det bästa sättet att förse dem
med rätt erbjudande med hjälp av rätt produktionstillgångar. Att inte fullfölja strategiska projekt enligt beslutad tidsplan, budget eller
specifikationer kan därför allvarligt påverka företagets finansiella ställning. Betydande, oförutsedda kostnadsökningar eller oförmåga att
sälja de volymer eller till det pris man räknat med kan hindra Stora Enso från att nå sina affärsmål.
Riskbegränsande åtgärder och möjligheter
Risktagandet begränsas genom att göra djupgående och detaljerade förstudier och andra studier inför alla större investeringar. I
investeringsriktlinjerna finns föreskrifter om process, ledning, riskbedömning samt hanterings- och uppföljningsåtgärder av strategiska
projekt, inklusive klimatrelaterade riskfaktorer. Riktlinjerna kräver dessutom att en beräkning av möjliga kostnader och intäkter för
koldioxidutsläpp, en så kallad ESIA (Environmental and Social Impact Assessment, miljömässig och social konsekvensanalys),
genomförs som en del av investeringsförslaget för alla nya projekt som skulle kunna leda till betydande negativa effekter i
lokalsamhället. Alla stora investeringsprojekt granskas efter slutförande.
16
Fusioner, förvärv och avyttringar
Om Stora Enso inte lyckas uppnå de förväntade fördelarna vid förvärv av ett företag eller en tillgång kan det få långtgående finansiella
konsekvenser. Vid förvärv kan koncernen även finna sig stå ersättningsskyldig för sådant som inträffat före förvärvet eller som har dolts,
utan att ha rätt till gottgörelse. Koncernens finansiella ställning kan dessutom påverkas om förväntade intäkter från försäljning av
tillgångar eller levererade varor inte infrias. Avyttringar eller omstruktureringar kan medföra extra kostnader till följd av gamla ej bokförda
skulder och kan även påverka företagets anseende.
Riskbegränsande åtgärder och möjligheter
Rigorösa riktlinjer vid fusioner och förvärv, bland annat genom due diligence-förfaranden, tillämpas vid värdering och genomförande av
alla förvärv. Vid beslut om omstruktureringar finns en strukturerad styrmodell och riktlinjer, till exempel policyn för ansvarsfulla
nedskärningar, att följa. En stark balansräkning och ett starkt kassaflöde möjliggör värdeförbättrande fusioner och förvärv vid rätt tillfälle.
Etik och efterlevnad
Stora Enso verkar inom ett mycket reglerat affärsområde och är därmed exponerat för risker i samband med brott mot lagar och
förordningar t.ex. gällande reglering av kapitalmarknader, bolags- och skattelagar, tullregler, miljö, mänskliga rättigheter och säkerhet,
samt områden som omfattas av riktlinjer som Stora Enso Code och Stora Ensos affärspolicy med avseende på bedrägeri, konkurrens,
korruption, intressekonflikter och andra liknande områden. Överträdelser kan leda till höga kostnader för efterlevnad och återställande,
inklusive kostnader för åtal, böter, straffavgifter samt avtalsbrott, ekonomisk skada och skada på företagets anseende.
Riskbegränsande åtgärder och möjligheter
Stora Ensos program för etik och lag- och regelefterlevnad – som omfattar policybeslut, värdegrundsarbete, utbildning och
kunskapsutbyte samt kanaler för klagomål – utvecklas och uppdateras ständigt. Andra verktyg för efterlevnad omfattar bland annat
koncernens interna kontrollsystem och internrevision samt uppförandekoden för leverantörer i leverantörsavtal, riskbedömningar,
utbildningar, kontroller av leverantörer samt svartlistning. I enlighet med regleringar av kapitalmarknaden betonar Stora Enso i sin
informationspolicy vikten av transparens, trovärdighet och ansvar samt vikten av att vara proaktiv och interagera.
Miljörisker minimeras med hjälp av miljöstyrningssystem och due diligence-förfaranden även ur miljösynpunkt vid förvärv och 
avyttringar samt med avtal om skadeersättning och ett effektivt och skäligt återställande när så krävs. Särskilda korrigerande åtgärder i
samband med verksamhetsnedläggningar genomförs utifrån de riskbedömningar som görs.Fokus på etiska frågor i bredare
bemärkelse, inte bara genom efterlevnad av lagar och regler, främjar en värdedriven och mer framgångsrik verksamhet, uppmuntrar
ansvarsskyldighet och förbättrar företagets anseende.
Redovisning av klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter (TCFD)
I FSB:s (Financial Stability Board) ramverk för redovisning av klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter (Task Force on Climate-
related Finacial Disclosure TCFD) rekommenderas en mer omfattande rapportering än nuvarande praxis. I den nätbaserade
indextabellen redovisas uppgifter enligt TCDF:s rekommendationer med referens till var dessa frågor behandlas i koncernens
årsredovisning. Vid behov kompletteras avsnittshänvisningarna i tabellen med ytterligare information. 
Analys av olika scenarier för 2021
I TCFD uppmuntras företag att använda sig av scenarioanalyser för att lättare kunna se till att deras strategier klarar av
klimatförändringar i en rad situationer som kan dyka upp. I praktiken visar det sig att detta bäst görs genom att bryta ned det stora
scenariot i mindre delar med avseende på tillgångstyp och geografi och göra prioriteringar när hela scenariot analyseras.
Under 2020 utvecklade Stora Enso en scenarioanalys där en kvalitativ uppskattning av fysisk klimatpåverkan gjordes för den
nordiska skogen och koncernens verksamhet till 2050. Arbetet baserades på IPCC:s (the Intergovernmental Panel for Climate Change)
business-as-usual-scenario (RCP 8,5-scenario) enligt vilket temperaturökningen kommer att bli 4–5 grader i slutet av århundradet. De
följder av klimatförändringarna som beaktas är pestutbrott, sjukdomar, torka, bränder, översvämningar, frostperioder, vattenbrist,
förändrade nederbördsmönster, höjning av havsnivåerna och förändrade temperaturer. Under 2021 fortsatte arbetet med fysisk
klimatpåverkan genom en mer djupgående analys av åtgärder som förbättrar skogarnas motståndskraft mot de negativa effekterna av
den globala uppvärmningen. Resultaten visar att hållbart skogsbruk samt möjligheter att övervaka och åtgärda händelser som
skogsbränder och sjukdomar har stor betydelse för att begränsa klimatförändringarnas negativa effekter.
Under 2021 analyserade Stora Enso ett scenario för verksamhetens påverkan till 2030 sett till den globala omställningen som krävs
för att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen enligt Parisavtalet på 1,5 grad (RCP 1,9). Analysen genomfördes utifrån
TCFD:s omställningskategorier som en del av koncernens årliga strategiska process.
Analysen visade att den övergripande omställningen till en cirkulär bioekonomi med låga koldioxid till stor del överensstämmer med
Stora Ensos strategi. Koncernens strategi är att tillhandahålla hållbara och förnybara alternativ till fossilbaserade lösningar, och att
presentera attraktiva tillväxtmöjligheter i framtiden. Koncernens innovationer, produktutvecklingar och investeringar i effektivitet för
energi och råvaror bidrar även till att konsumenterna kan nå sina klimatmål. Dessutom uppfyller produkterna efterfrågan på produkter
med lågt koldioxidutsläpp.
Scenariot visade även att eventuella nya bestämmelser och marknadsmekanismer som motiveras för att minska
klimatförändringarna och dess effekter på samhälle och miljö kan påverka Stora Ensos driftkostnader genom att begränsa
avverkningsvolymerna eller skogsbruket samtidigt som det kan innebära högre kostnader för utsläpp av växthusgaser och energi.
Hållbara produktinitiativ och krav kan även påverka koncernens framtida marknadsåtkomst, efterfrågan på produkter och krav på
produktutveckling.
Under 2022 planerar Stora Enso att fortsätta integreringen av TCFD:s rekommendationer i strategierna och processerna för
företagets riskhantering.
Bolagsstyrning inom Stora Enso
Stora Enso följer den finska koden för bolagsstyrning som utfärdats av Värdepappersmarknadsföreningen i Finland (”Koden”) år 2020.
Koden finns på cgfinland.fi. Stora Enso följer också Svensk kod för bolagsstyrning (”Den svenska koden”) med de undantag som listats i
Appendix 1 i rapporten Bolagsstyrning. Undantagen har gjorts på grund av skillnader i svensk och finsk lagstiftning och i regler och
praxis inom bolagsstyrning. I dessa fall följer Stora Enso praxis där man har sitt säte. Den svenska koden är utfärdad av Kollegiet för
svensk bolagsstyrning och finns på corporategovernanceboard.se.
17
Rättsprocesser
Ansvarsförbindelser  
Stora Enso har de senaste åren genomfört omfattande omstruktureringar som bland annat inneburit avyttring av hela företag, försäljning
av tillgångar och nedläggning av bruk. Dessa transaktioner innebär risker för miljömässiga eller andra förpliktelser som i dagsläget inte
är kända men som kan visa sig i framtida händelser vilka inte helt kan kontrolleras av koncernen.
Stora Enso är part i rättsprocesser som uppkommer i den löpande verksamheten och som i första hand handlar om olika
affärsrättsliga problem som kan uppstå. Företagsledningen anser inte att det är sannolikt att krav i samband med sådana processer före
eventuella försäkringsersättningar kommer att påverka koncernens ekonomiska situation väsentligt eller verksamheten i stort.
Inspektion av EU-kommissionen
Som meddelades i Stora Ensos börsmeddelande den 12 oktober 2021 har EU-kommissionen genomfört oannonserade inspektioner
hos företag som är aktiva i pappersmassasektorn på olika platser i flera medlemsstater. Stora Enso ingick i den granskning som EU-
kommissionen genomförde på huvudkontoret på Kanalkajen i Helsingfors.
Stora Enso samarbetar fullt ut med myndigheterna. Enligt Kommissionen innebär det faktum att man genomför en granskning inte att
företag är skyldiga till konkurrensbegränsande beteende och det säger inte heller något om utgången av själva granskningen.
Stora Enso har absolut tystnadsplikt beträffande detaljerna i EU-kommissionens pågående granskning och kan inte föregripa eller
spekulera om kommande steg eller om den eventuella utgången av granskningen.
Rättsprocesser i Latinamerika
Veracel
Den 11 juli 2008 meddelade Stora Enso att en federal domare i Brasilien i ett domslut hade yrkat att tillstånd som beviljats av delstaten
Bahia avseende Stora Ensos gemensamma bolag Veracels verksamhet var ogiltiga. Veracel ådömdes även av domaren att vidta vissa
åtgärder, däribland att omplantera ursprungliga trädarter på en del av Veracels plantager samt att betala ett eventuellt vite om 20
miljoner BRL (3 MEUR). Veracel bestrider domen och har överklagat den. Veracels verksamhet bedrivs helt i enlighet med brasiliansk
lagstiftning och företaget har alla erforderliga miljö- och drifttillstånd från berörda myndigheter för sin industri- och
skogsbruksverksamhet. I november 2008 beslutade en federal domstol att effekterna av domslutet skulle upphävas. Varken Veracel
eller Stora Enso har gjort några avsättningar för omplanteringen eller för det möjliga vitet.
Förändringar i koncernledning
René Hansen har utsetts till EVP, Head of Brand and Communications samt medlem i koncernens ledningsgrupp. Han kommer till Stora
Enso från en position som Vice President, Head of Brand Management på Yara International. René Hansen tillträdde i februari 2022.
Han efterträder Ulrika Lilja, EVP, Head of Communications and Marketing, som avslutade sin anställning hos Stora Enso i september.
Johanna Hagelberg utsågs i december till EVP Biomaterials division. Hon var tidigare EVP, Head of Sourcing and Logistics.
Biomaterials tidigare divisionschef Markus Mannström avslutade sin anställning på Stora Enso i december.
Aktiekapital
Stora Ensos Oy:s aktier är indelade i A- och R-aktier. Ägare till A- och R-aktier har rätt till samma utdelning men olika rösträtt. Varje A-
aktie och varje post om tio R-aktier har en röst vid årsstämman. Dock har varje aktieägare minst en röst.
Under 2021 registrerades konvertering av totalt 10 366 A-aktier till R-aktier i det finska handelsregistret. Den 31 december 2021
hade Stora Enso 176 244 049 A-aktier och 612 375 938 R-aktier utestående i Stora Enso. Bolaget innehade inga egna aktier. Det totala
antalet utestående Stora Enso-aktier var 788 619 987 och det totala antalet röster var minst 237 481 642.
Styrelsen är bemyndigad att fatta beslut om förvärv av bolagets egna aktier och emission av Stora Ensos R-aktier. Antalet aktier som
kan emitteras med stöd av bemyndigandet kan uppgå till högst 2 000 000 R-aktier, vilket motsvarar ungefär 0,25 procent av samtliga
aktier i bolaget och ungefär 0,33 procent av samtliga R-aktier i bolaget.
18
De största aktieägarna per den 31 december 2021
Efter röststyrka
A-aktier
R-aktier
% av aktier
% av röster
1 Solidium Oy1
62 655 036
21 792 540
10,7 %
27,3 %
2 FAM AB2
63 123 386
17 000 000
10,2 %
27,3 %
3 Finska folkpensionsanstalten (FPA)
23 825 086
3,0 %
10,0 %
4 Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen
4 172 492
17 749 856
2,8 %
2,5 %
5 Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma
5 163 018
1 140 874
0,8 %
2,2 %
6 MP-Bolagen i Vetlanda AB
4 885 000
1 000 000
0,7 %
2,1 %
7 Ömsesidiga pensionsförsäkringsbolaget Elo
2 000 000
7 441 225
1,2 %
1,2 %
8 Erik Johan Ljungberg Utbildningsfond
1 780 540
2 336 224
0,5 %
0,8 %
9 SEB Investment Management
9 919 387
1,3 %
0,4 %
10 Stiftelsen Bergslagets sjuk- och hälsovårdskassa
626 269
1 609 483
0,3 %
0,3 %
11 Statens Pensionsfond i Finland
5 000 000
0,6 %
0,2 %
12 Unionen
3 332 750
0,4 %
0,1 %
13 Svenska litteratursällskapet i Finland
3 000 000
0,4 %
0,1 %
14 Avanza Pension Insurance
146 151
1 324 521
0,2 %
0,1 %
15 SEB AB, Luxembourg Branch
2 177
2 071 635
0,3 %
0,1 %
Totalt
168 379 155
94 718 495
33,4 %
74,9 %
Förvaltarregistrerade aktier3
75 090 688
483 768 342
70,9 %
52,0 %
1 Helägt av finska staten.
2 Enligt vad som bekräftats till Stora Enso.
3 Enligt Euroclear Finland.
Listan har sammanställts av Stora Enso och är baserad på aktieägarinformation från Euroclear Finland, Euroclear Sweden och en databas som hanteras av Citibank N.A (Citi).
Informationen omfattar endast direktregistrerade innehav, vilket innebär att innehav (som kan vara stora) som är förvaltarregistrerade eller registrerade på mäklarkonton inte kan
räknas med. Listan är därför inte komplett.
Fördelning av aktier, 31 december 2021
Efter innehavets storlek, A-aktier
Aktieägare
%
Aktier
%
1–100
6 068
57,00 %
244 818
0,10 %
101–1 000
3 994
37,50 %
1 418 159
0,80 %
1 001–10 000
543
5,10 %
1 248 051
0,70 %
10 001–100 000
26
0,20 %
525 222
0,30 %
100 001–1 000 000
1
0,00 %
134 144
0,10 %
1 000 001–
7
0,10 %
172 673 655
98,00 %
Totalt
10 639
100,00 %
176 244 049
100,00 %
Efter innehavets storlek, R-aktier
Aktieägare
%
Aktier
%
1–100
14 206
34,30 %
707 943
0,10 %
101–1 000
20 948
50,60 %
8 508 098
1,40 %
1 001–10 000
5 689
13,80 %
15 163 846
2,50 %
10 001–100 000
442
1,10 %
11 968 082
2,00 %
100 001–1 000 000
66
0,20 %
20 903 216
3,40 %
1 000 001–
23
0,10 %
555 124 753
90,70 %
Totalt
41 374
100,00 %
612 375 938
100,00 %
Enligt Euroclear Finland.
Denna lista innehåller endast direktregistrerade aktier i Euroclear Finland. T.ex. Stora Ensos svenska aktieägare är listade under deras nominerade bank i denna lista.
Fördelning av ägande, 31 december 2021
% av aktier
% av röster
Solidium Oy1
10,7 %
27,3 %
FAM AB2
10,2 %
27,3 %
Finska folkpensionsanstalten (FPA)
3,0 %
10,0 %
Finska institutioner (exkl. Solidium och FPA)
11,3 %
8,2 %
Svenska institutioner (exkl. FAM)
5,5 %
4,8 %
Finska privata aktieägare
3,8 %
2,3 %
Svenska privata aktieägare
4,2 %
2,7 %
Innehavare av amerikanska depåbevis (ADR)
1,8 %
0,6 %
Förvaltarregistrerade aktier (ej finska/ej svenska aktieägare)
49,6 %
16,7 %
1 Helägt av finska staten
2 Enligt vad som bekräftats till Stora Enso.
Utsikter
Globala megatrender som ökad miljömedvetenhet, digitalisering och allt större fokus på att bekämpa klimatförändringarna stärker Stora
Ensos affärsstrategi och efterfrågan på miljövänliga produkter, på både kort och lång sikt.
Pandemin och det makroekonomiska klimatet i stort fortsätter att skapa osäkerhet. Efterfrågan på Stora Ensos produkter inom
samtliga divisioner bidrar dock till en fortsatt positiv kommersiell trend. Åtgärder som prissättning, flexibilitet för inköp och transporter
samt säkringar finns på plats för att hantera förekommande svängningar.
19
Vägledning
Stora Ensos operativa rörelseresultat för helåret 2022 beräknas ligga ungefär i linje med resultatet för 2021 (1 528 MEUR).
Risker på kort sikt
Covid-19 och dess konsekvenser för ekonomin och samhället fortsätter att utgöra ett hot för världen och för Stora Ensos affärsklimat.
Ojämlik vaccinfördelning globalt och nya nedstängningar och restriktioner i många länder för att hålla tillbaka spridningen av nya
virusmutationer riskerar att förvärra sociala sprickor och minska takten i den ekonomiska återhämtningen och efterfrågan.
Samtidigt som ökande geopolitiska spänningar och motsättningar kan minska takten i den ekonomiska tillväxten och dämpa
konsumtionsviljan, prövas gränserna för internationell rätt och samarbete i spända geopolitiska områden, som vid den rysk-ukrainska
gränsen och Taiwansundet, mer och mer och på kort sikt har risken för storskaliga konflikter med allvarliga följder för världsmarknaden
ökat.
Priserna för råvaror, energi och transporter och tillgång till transportmedel kommer troligen förbli instabila till följd av fortsatta
störningar i leveranskedjorna, växande spänningar mellan Europa och Ryssland, energibrist i Kina och övergångsproblem vid
nedläggning av fossila bränslereserver. Detta kan innebära stor påverkan på Stora Enso eftersom koncernens rörelse- och finansiella
resultat är känsliga för snabba förändringar i kostnaden för eller tillgången på råmaterial som rundvirke och returpapper samt energi-
och transportkostnader.
Skarpa marknadsjusteringar, ökad volatilitet på valutamarknaderna och försämrade ekonomiska villkor på de viktigaste marknaderna
är också faktorer som påverkar Stora Ensos resultat, kassaflöde och finansiella ställning. Många av dessa risker blir större när
inflationen i många länder ökar på grund av pandemirelaterade störningar i leveranskedjorna i kombination med ökande
konsumentefterfrågan och högre råvarupriser.
Känslighetsanalys
Känslighetsanalys, energi: en ökning med 10 % av marknadspriset på el och fossila bränslen skulle påverka det operativa
rörelseresultatet negativt med cirka 32 MEUR de kommande 12 månaderna.
Känslighetsanalys, virke: en ökning med 10 % av marknadspriset på virke skulle påverka det operativa rörelseresultatet negativt
med cirka 201 MEUR de kommande 12 månaderna.
Känslighetsanalys, massa: en ökning med 10 % av marknadspriset på massa skulle påverka det operativa rörelseresultatet positivt
med cirka 150 MEUR de kommande 12 månaderna.
Känslighetsanalys, kemikalier och fyllnadsmedel: en ökning med 10 % av priset på kemikalier och fyllnadsmedel skulle påverka det
operativa rörelseresultatet negativt med cirka 36 MEUR de kommande 12 månaderna.
En prisminskning på energi, virke, massa eller kemikalier och fyllnadsmedel skulle ha motsatt effekt.
Riskkänslighetsanalys avseende transaktion av valutakursförändringar under de kommande tolv månaderna: en förstärkning med
10 % av US-dollarn, den svenska kronan och det brittiska pundet skulle påverka det operativa rörelseresultatet positivt med 171 MEUR,
negativt med 19 MEUR respektive positivt med 35 MEUR per år. Vid motsvarande försvagning av valutorna skulle effekten bli den
motsatta. Siffrorna är före valutarisksäkring och förutsatt att inga ändringar utöver valutakursförändringen förekommer.
Koncernens operativa rörelseresultat är exponerat för en valutaomräkningsrisk motsvarande ungefär 111 MEUR för kostnader i
brasilianska real (BRL) och cirka 83 MEUR för intäkter i kinesiska reminbin (CNY). Exponeringen uppkommer i de utländska
dotterbolagen och samägda bolagen i Brasilien och Kina. Dessa exponeringar innebär att en förstärkning med 10 % av den utländska
valutan skulle påverka det operativa rörelseresultatet negativt med 11 MEUR respektive positivt med 8 MEUR.
Årsstämma 2022
Stora Ensos årsstämma hålls tisdagen den 15 mars 2022. Årsstämman 2022 kommer att hållas med särskilda mötesförfaranden i
enlighet med tillfälliga lagstiftningen som givits för att begränsa spridningen av Covid-19 pandemin. Detta innebär att Bolagets
aktieägare och deras ombud kan delta i årsstämman och utöva sina aktieägarrättigheter endast genom att rösta på förhand och genom
att lägga fram motförslag eller ställa frågor på förhand. Mer information finns på storaenso.com/arsstamma.
Styrelsens förslag om utdelning
Styrelsen föreslår för årsstämman att en utdelning om 0,55 EUR per aktie utbetalas med utgångspunkt från den godkända
balansräkningen för 2021. Styrelsen har bedömt bolagets finansiella ställning och likviditet innan man beslutat om förslaget. Inga
väsentliga förändringar har skett i moderbolagets finansiella ställning sedan den 31 december 2021, moderbolagets likviditet är fortsatt
god och den föreslagna utdelningen riskerar inte moderbolagets betalningsförmåga. Stora Ensos policy är att dela ut 50 % av resultatet
per aktie exklusive värdering till verkligt värde över perioden. Under 2021 var resultatet per aktie exklusive värdering till verkligt värde
1,19 EUR.
Moderbolagets fria egna kapital uppgick per 31 december 2021 till 1 982 524 873,43 EUR inklusive periodens resultat på
637 203 729,97 EUR. Styrelsen föreslår för årsstämman att de fria medlen används som följande:
Att 0,55 EUR per aktie betalas som utdelning från det fria egna kapitalet för 788 619 987 aktier, men ej överstigande 433 740 992,85
EUR, vilket skulle lämna 1 548 783 880,58 EUR i fritt eget kapital.
Utdelningen betalas ut till aktieägare som på avstämningsdagen för utdelning den 17 mars 2022 står med antingen i bolagets
aktieägarförteckning som förs av Euroclear Finland Ltd eller i fråga om Euroclear Sweden-registrerade aktier i avstämningsregistret som
förs av Euroclear Sweden AB. Euroclear Sweden AB ombesörjer utbetalningen till aktieägare som är registrerade i Euroclear Sweden
AB:s avstämningsregister och utbetalningen sker i svenska kronor. Utdelning till innehavare av amerikanska depåbevis (ADR)
förmedlas av Citibank N.A. och betalas i US-dollar. Styrelsen föreslår för årsstämman att utdelningen betalas ut runt den 24 mars 2022.
20
Icke IFRS-baserade nyckeltal
Koncernens viktigaste icke IFRS-baserade nyckeltal är det operativa rörelseresultatet som används för att utvärdera verksamheten i de
rörelsedrivande segmenten och fördela resurserna mellan dem. Operativt rörelseresultat utgörs av segmentens rörelseresultat
exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt värde i segmenten samt Stora Ensos andel av rörelseresultatet i
investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden, också exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt värde.
Jämförelsestörande poster är extraordinära transaktioner som inte kan relateras till den löpande affärsverksamheten. De vanligaste
jämförelsestörande posterna är reavinster och förlust, extra nedskrivningar eller återföring av nedskrivningar, avsättningar för planerad
omstrukturering, miljöavsättningar, ändringar i avskrivningar på grund av omstrukturering samt vitesförelägganden. Jämförelsestörande
poster som överstiger en eurocent per aktie redovisas vanligen för sig.
I värdering till verkligt värde och icke-operativa poster ingår utsläppsrätter för koldioxid, icke-operativa förändringar i verkligt värde av
biologiska tillgångar, justeringar för skillnader mellan verkligt värde och anskaffningsvärde för skogstillgångar vid avyttring och
koncernens andel av inkomstskatter och finansnetto i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden. Justeringarna för skillnader
mellan verkligt värde och anskaffningsvärde för avyttrade skogstillgångar är en följd av att de ackumulerade icke-operativa
förändringarna i värdering till verkligt värde för avyttrade skogstillgångar i tidigare bokslut räknats med i rörelseresultat enligt IFRS
(biologiska tillgångar) och i övrigt totalresultat (OCI) (skogsmark) men räknas inte med i operativt rörelseresultat förrän vid avyttring.
Kassaflöde från den löpande verksamheten (icke IFRS-baserat) är ett koncernspecifikt sätt att presentera operativt kassaflöde
utgående från operativt EBITDA i stället för från rörelseresultatet.
Kassaflöde efter investeringar (icke IFRS-baserat) beräknas enligt följande: kassaflöde från den löpande verksamheten (icke IFRS-
baserat) före investeringar i immateriella tillgångar, fastigheter, maskiner och inventarier och biologiska tillgångar samt förvärv av
intressebolag.
En fullständig förteckning av de icke IFRS-baserade nyckeltalen finns i slutet av den här rapporten.
21
Uträkning av nyckeltal
Operativ avkastning på sysselsatt kapital,
ROCE (%)
100  x
Operativt rörelseresultat
Sysselsatt kapital 1 2
Operativ avkastning på sysselsatt kapital,
ROOC (%)
100  x
Operativt rörelseresultat
Operativt kapital 2
Avkastning på eget kapital, ROE (%)
100  x
Periodens nettoresultat
Eget kapital, totalt 2
Räntebärande nettoskuld
Räntebärande skulder - räntebärande tillgångar
Nettoskuldsättningsgrad
Räntebärande nettoskuld
Eget kapital 3
Resultat per aktie
Periodens nettoresultat 3
Genomsnittligt antal aktier
Utdelningsandel, exkl. värdering till verkligt
värde, %
100  x
Utdelning per aktie
Resultat per aktie exkl. värdering till verkligt värde
Utdelning och avkastning, %
100  x
Utdelning per aktie
Aktiens slutkurs
Börskurs/resultat (P/E), exkl. värdering till
verkligt värde
Aktiens slutkurs
Resultat per aktie exkl.  värdering till verkligt värde
Operativt rörelseresultat
Segmentens rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster och värdering till verkligt
värde samt Stora Ensos andel av rörelseresultat exklusive jämförelsestörande poster och
värdering till verkligt värde i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden
Operativt EBITDA
Rörelseresultat exklusive operativ minskning i värdet av biologiska tillgångar, av- och
nedskrivningar av anläggningstillgångar, jämförelsestörande poster samt värdering till
verkligt värde. I definitionen ingår dessa poster i dotterbolag och samarbetsarrangemang
samt i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden.
Nettoskuld/operativt EBITDA senaste 12
månaderna
Räntebärande nettoskuld
Operativt EBITDA för senaste 12 månaderna
Fasta kostnader
Underhåll, personal och andra administrativa kostnader, exklusive jämförelsestörande
poster och värdering till verkligt värde
Senaste 12 månaderna
12 månader före balansdagen
TRI-frekvens (Total recordable incidents)
Antal registrerade incidenter per en miljon arbetade timmar
1 Sysselsatt kapital = operativt kapital – nettoskatteskuld
2 Periodens genomsnitt
3 Hänförligt till moderbolagets aktieägare
Lista över icke IFRS-baserade nyckeltal
Operativt EBITDA
Operativ EBITDA-marginal
Operativt rörelseresultat
Operativ rörelsemarginal
Resultat före skatt exkl. jämförelsestörande poster, värdering till verkligt
värde och icke-operativa poster
Investeringar
Investeringar exkl. de i biologiska tillgångar
Sysselsatt kapital
Avskrivningar och nedskrivningar exkl. jämförelsestörande poster
Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE)
Resultat per aktie exkl.  värdering till verkligt värde
Operativ avkastning på operativt kapital (ROOC)
Fasta kostnader /omsättning
Nettoskuld/operativt EBITDA senaste 12 månaderna
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Kassaflöde efter investeringar
22
Koncernredovisning
Koncernredovisning
Räkenskapsår
MEUR
Not
2021
2020
Omsättning
3
10 164
8 553
Övriga rörelseintäkter
5
345
147
Förändringar i lager av färdiga varor och produkter under tillverkning
122
-84
Material och tjänster
-5 936
-5 043
Frakter och försäljningskommissioner
-939
-806
Personalkostnader
6
-1 351
-1 270
Övriga rörelsekostnader
5
-610
-394
Resultatandel i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden
13
143
-1
Förändring i nettovärdet av biologiska tillgångar
12
328
428
Avskrivningar och nedskrivningar
10
-697
-609
Rörelseresultat
3
1 568
922
Finansiella intäkter
8
42
19
Finansiella kostnader
8
-190
-168
Resultat före skatt
1 419
773
Inkomstskatt
9
-151
-156
Årets nettoresultat
1 268
617
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare
18
1 266
626
Innehav utan bestämmande inflytande
19
3
-9
Årets nettoresultat
1 268
617
Resultat per aktie
Resultat per aktie (EPS)
32
1,61
0,79
Resultat per aktie före/efter full utspädning, EUR
32
1,60
0,79
23
Koncernens totalresultat
Räkenskapsår
MEUR
Not
2021
2020
Årets nettoresultat
1 268
617
Övrigt totalresultat (OCI)
Poster som inte omklassificeras till resultatet
Aktieinstrument till verkligt värde via övrigt totalresultat
14
501
-136
Aktuariella förluster/vinster på förmånsbestämda planer
20
126
20
Värdeförändring marktillgångar
12
225
1 504
Andel av OCI i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden
13
16
12
Inkomstskatt hänförlig till poster som inte omklassificeras
9
-68
-315
800
1 086
Poster som kan omklassificeras till resultatet
Ackumulerad omräkningsjustering
28
56
-143
Säkring av nettoinvesteringar och lån
28
14
16
Kassaflödesäkringar och säkringskostnader
27
-35
54
Andel av OCI och innehav utan bestämmande inflytande
19
-3
1
Inkomstskatt hänförlig till poster som kan omklassificeras
9
9
-15
42
-87
Totalresultat
2 110
1 616
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare
2 110
1 625
Innehav utan bestämmande inflytande
19
0
-9
Totalresultat
2 110
1 616
Tillhörande noter är en integrerad del av koncernredovisningen.
24
Koncernens rapport över finansiell ställning
Per 31 december
MEUR
Not
2021
2020
Tillgångar
Goodwill
O
11
282
281
Övriga immateriella tillgångar
O
11
124
134
Materiella anläggningstillgångar
O
11
5 060
5 007
Right-of-use tillgångar
O
11
441
452
11
5 907
5 874
Skogstillgångar
O
12
6 747
6 256
Biologiska tillgångar
O
12
4 547
4 250
Skogsmark
O
12
2 201
2 005
Utsläppsrätter
O
15
137
36
Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden
O
13
580
456
Noterade värdepapper tillgängliga för försäljning
R
14
13
16
Operativa investeringar tillgängliga för försäljning
O
14
905
401
Långfristiga lånefordringar
R
26
51
93
Uppskjutna skattefordringar
S
9
143
117
Övriga långfristiga tillgångar
O
15
34
28
Anläggningstillgångar
14 517
13 276
Varulager
O
16
1 478
1 270
Skattefordringar
S
17
14
Rörelsefordringar
O
17
1 449
1 145
Räntebärande fordringar
R
26
84
66
Kassa- och banktillgodohavanden
R
1 481
1 661
Omsättningstillgångar
4 509
4 155
Tillgångar, totalt
19 026
17 431
Eget kapital och skulder
Aktiekapital
18
1 342
1 342
Överkursfond
77
77
Verkligt värde-reserv
2 175
1 506
Ackumulerad omräkningsjustering
28
-195
-267
Fond för fritt eget kapital
633
633
Balanserade vinstmedel
5 385
4 891
Årets nettoresultat
1 266
626
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
10 683
8 809
Innehav utan bestämmande inflytande
19
-16
-16
Eget kapital, totalt
10 666
8 793
Avsättningar för pensioner och övriga pensionsförmåner
O
20
347
473
Övriga avsättningar
O
22
91
102
Uppskjutna skatteskulder
S
9
1 430
1 332
Räntebärande långfristiga skulder
R
26
3 313
3 822
Övriga icke räntebärande rörelseskulder
O
23
13
13
Långfristiga skulder
5 195
5 743
Kortfristig del av långfristiga skulder
R
26
180
472
Räntebärande skulder
R
26
444
456
Checkräkningskrediter
R
26
1
6
Övriga avsättningar
O
22
139
46
Övriga icke räntebärande rörelseskulder
O
23
2 339
1 837
Skatteskulder
S
9
61
78
Kortfristiga skulder
3 165
2 895
Skulder, totalt
8 360
8 637
Eget kapital och skulder, totalt
19 026
17 431
Poster med beteckningen ”O” ingår i operativt kapital, poster med beteckningen ”R” ingår i räntebärande nettoskuld, poster med beteckningen ”S” ingår i nettoskatteskulder.
Tillhörande noter är en integrerad del av koncernredovisningen.
25
Koncernens kassaflödesanalys
Räkenskapsår
MEUR
Not
2021
2020
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Årets nettoresultat
1 268
617
Justering och återföring av icke kassaflödespåverkande poster
Skatter
9
151
156
Avskrivningar och nedskrivningar
10
697
609
Förändring i värdet av biologiska tillgångar
12
-328
-428
Förändring i verkligt värde av aktietilldelningar och TRS
3
-4
Resultatandel i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden
13
-143
1
Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar och investeringar1
5
-54
-2
Finansnetto
8
149
150
Övriga justeringar
17
15
Utdelning från investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden
13
16
36
Erhållen ränta
2
2
Betald ränta
-123
-122
Övriga finansiella poster, netto
-19
-13
Betald inkomstskatt
9
-136
-82
Förändring av rörelsekapital, netto efter förvärv/avyttringar
-25
195
Kassaflöde genererat från den löpande verksamheten
1 476
1 128
Kassaflöde från investeringsverksamhet
Förvärv av andelar i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden
13
-6
-2
Förvärv av onoterade värdepapper
14
-1
-14
Kassaflöde från avyttring av andelar i dotterbolag och affärsverksamheter, netto efter avyttrade
kassa- och banktillgodohavanden
4
55
-3
Avyttring av andelar redovisade enligt kapitalandelsmetoden
13
47
0
Kassaflöde från avyttring av onoterade värdepapper
14
0
1
Kassaflöde från avyttring av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar
11
105
17
Investeringar
3, 11
-565
-582
Investeringar i biologiska tillgångar
12
-79
-79
Förändring i långfristiga fordringar, netto
-4
-18
Nettokassaflöde från investeringsverksamhet
-449
-681
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
Intäkter från emission av nya långfristiga lån
26
19
1 081
Återbetalning av långfristiga skulder och leasingskulder
26
-940
-399
Förändring i kortfristiga låneskulder
26
-59
-99
Betald utdelning
-237
-223
Återköp av egna aktier
-3
-6
Nettokassaflöde från finansieringsverksamhet
-1 220
354
Nettoförändring av kassa- och banktillgodohavanden
-193
801
Omräkningsdifferens
18
-9
Kassa- och banktillgodohavanden vid årets början, netto
1 655
863
Kassa- och banktillgodohavanden vid årets slut, netto
1 480
1 655
Kassa- och banktillgodohavanden vid årets slut2
1 481
1 661
Utnyttjade checkräkningskrediter vid årets slut
-1
-6
Kassa- och banktillgodohavanden vid årets slut, netto
1 480
1 655
1 Ackumulerad omräkningsjustering
2 Kassa- och banktillgodohavanden omfattar kassabehållning, omedelbart tillgängliga banktillgodohavanden samt övriga likvida investeringar med ursprunglig löptid understigande
tre månader. Utnyttjade checkräkningskrediter ingår i kortfristiga skulder.
Tillhörande noter är en integrerad del av koncernredovisningen.
Koncernens kassaflödesanalys
Kompletterande kassaflödesinformation
Räkneskapsår
MEUR
Not
2021
2020
Förändring i rörelsekapital består av:
Förändring i varulager
-196
101
Förändring i icke räntebärande fordringar:
Kortfristiga
-305
118
Långfristiga
-7
0
Förändring i icke räntebärande skulder:
Kortfristiga
491
-25
Långfristiga
-7
0
Förändring i rörelsekapital, netto efter förvärv/avyttringar
-25
195
Kassa- och banktillgodohavanden består av:
Kassabehållning och banktillgodohavanden
946
828
Övriga likvida medel
535
833
Kassa- och banktillgodohavanden
1 481
1 661
Icke kassaflödespåverkande investeringsverksamhet
Investeringar, totalt, exkl. right-of-use tillgångar
576
589
Utbetalt belopp
-565
-582
Icke kassaflödespåverkande del av nyinvesteringar i immateriella och materiella
anläggningstillgångar
11
8
Kassaflöde från avyttring av dotterbolag och affärsverksamheter
Kassaflödespåverkande del av köpeskillingen
4
67
-1
Kassa- och banktillgodohavanden i avyttrade bolag
4
-12
-2
Nettokassaflöde från avyttring
55
-3
Tillhörande noter är en integrerad del av koncernredovisningen.
Förändringar i eget kapital
Verkligt värde-reserv
MEUR
Aktie-
kapital
Överkurs- &
reservfond
Fond för
fritt eget
kapital
Egna
aktier
Värde-
ökning av
successiva
förvärv
Aktie-
instrument
via OCI
Kassa-
flödes-
säkring
Omvärdering
sreserv
OCI i
investeringar
redovisade
enligt kapital-
andels-
metoden
CTA och
säkring av
netto-
investeringar
Balan-
serade
vinstmedel
Hänförligt till
moder-
bolagets
aktieägare
Innehav utan
bestäm-
mande
inflytande
Totalt
Balans 1 Januari 2020
1 342
77
633
4
413
-20
-136
5 116
7 429
-7
7 423
Räkenskapsårets
resultat
626
626
-9
617
OCI före skatt
-136
54
1 504
12
-127
20
1 328
1
1 329
Inkomstskatt hänförlig
till komponenter i OCI
-1
-11
-310
-4
-5
-330
-330
Totalresultat
-137
43
1 195
12
-131
642
1 625
-9
1 616
Utdelning
-237
-237
-237
Förvärv och avyttringar
-4
4
Återköp av egna aktier
-6
-6
-6
Aktiebaserade
ersättningar
6
-8
-3
-3
Balans 31 december
2020
1 342
77
633
277
23
1 195
12
-267
5 518
8 809
-16
8 793
Räkenskasårets
resultat
1 266
1 266
3
1 268
OCI före skatt
501
-35
225
16
70
126
903
-3
900
Inkomstskatt hänförlig
till komponenter i OCI
1
8
-46
2
-22
-59
-59
Totalresultat
501
-27
179
16
72
1 369
2 110
2 110
Utdelning
-237
-237
-237
Förvärv och avyttringar
Återköp av egna aktier
-3
-3
-3
Aktiebaserade
ersättningar
3
3
3
Balans 31 december
2021
1 342
77
633
778
-4
1 373
29
-195
6 650
10 683
-16
10 666
CTA = Ackumulerad omräkningsjustering
OCI = Övrigt totalresultat, other comprehensive income
28
Noter till koncernredovisningen
Not 1 Redovisningsprinciper
Huvudverksamhet
Stora Enso Oyj (”företaget”) är ett finskt aktiebolag registrerat enligt finsk lag, med registrerat säte på Salmisaarenaukio 2, 00180
Helsingfors. Företagets aktier är noterade på NASDAQ i Helsingfors och Stockholm. Verksamheten i Stora Enso Oyj och dess
dotterbolag (gemensamt kallade ”Stora Enso” eller ”koncernen”) är organiserad i följande rapporteringssegment: Packaging Materials,
Packaging Solutions, Biomaterials, Wood Products, Forest, Paper och segmentet Övriga. Koncernens huvudsakliga marknad är Europa
med en växande närvaro i Asien och Sydamerika.
Detta bokslut har godkänts av styrelsen den 27 januari 2022.
Redovisningsprinciper
Stora Enso Oyj:s koncernredovisning har upprättats i enlighet med de av Europeiska Unionen antagna International Financial Reporting
Standards (IFRS), inklusive International Accounting Standards (IAS) och tolkningar utgivna av International Financial Reporting
Interpretations Committee (IFRIC). Stora Enso Oyj:s koncernredovisning har upprättats i enlighet med anskaffningsvärdesprincipen,
utom i de fall som redovisas under redovisningsprinciper. Redovisningsprinciperna förklaras i detalj i respektive not med undantag för
några principer som behandlas i denna not. Koncernredovisningen är upprättad i euro som är moderbolagets funktionella valuta.
Alla siffror i årsredovisningen har avrundats till närmsta miljontal om inget annat anges. Siffrorna i den här rapporten kanske inte
exakt överensstämmer med de totalbelopp som presenterats och kan skilja sig från tidigare publicerad ekonomisk information.
Nya och ändrade standarder och tolkningar som antagits 2021
Koncernen har tillämpat följande nya och ändrade standarder och tolkningar som gäller från och med den 1 januari 2021:
Ändringar i IFRS 9, IAS 39, IFRS 7, IFRS 4 och IFRS 16 av referensräntereformen – Fas 2. Ändringarna gäller justeringar i
finansiella tillgångar, finansiella skulder och leasingskulder, särskilda säkringstransaktioner och upplysningskrav där IFRS 7
används för att komplettera ändringarna gällande justeringar och säkringstransaktioner. Ändringarna träder i kraft den 1
januari 2021. Ändringarna har ingen avgörande inverkan på koncernen.
Ändringar i IFRS 16 Leasingavtal: Covid-19-relaterade hyresrabatter. Ändringen ger leasetagare ett undantag vad gäller att
bedöma om covid-19-relaterade hyresrabatter är avtalsändringar. Ändringarna gäller för årsredovisningsperioder som börjar
den 1 juni 2020 eller senare. Ändringarna har ingen avgörande inverkan på koncernen.
Övriga standarder, standardändringar och tolkningar har inte någon betydande inverkan på koncernredovisningen eller annan
information.
Ändrade redovisningsprinciper
Kostnader i molnbaserade lösningar
Stora Enso har ändrat sina redovisningsprinciper för att följa agendabeslut 2 vad avser IAS 38 Immateriella tillgångar: Konfigurerings-
och anpassningskostnader i molnbaserade lösningar. Det andra agendabeslutet handlar om hur en kund ska redovisa konfigurerings-
och anpassningskostnader av leverantörens applikation i lösningar som är en så kallad ”Software as a Service” (SaaS). Det innehåller
riktlinjer för när konfigurerings- och anpassningskostnader ska redovisas som en immateriell tillgång, när de ska kostnadsföras och när
de ska anses vara en förskottsbetalning. Ändringarna i redovisningsprinciper får inte någon betydande inverkan på Stora Ensos
koncernredovisning eller redovisning för den nuvarande eller tidigare redovisningsperioder.
Ändringar i rapportering av segment
Stora Enso har förändrat vissa av de justeringar som görs i koncernredovisningen, vilket påverkar hur redovisningen per segment ser ut
från den 1 januari 2021 och framåt. När Stora Ensos bolag säljer material och färdiga produkter till andra bolag inom koncernen och
delar av det som sålts finns kvar i det köpande bolagets lager på bokslutsdagen elimineras motsvarande internvinst i
koncernredovisningen. Enligt tidigare redovisningsprinciper har denna internvinst eliminerats fullt ut på segmentnivå.
Från och med den 1 januari 2021 elimineras bara den del av internvinsten som är helt intern i förhållande till ett enda segment.
Interna lagervinster från transaktioner mellan segment elimineras inte från segmentsiffrorna, utan elimineringen görs endast på
koncernnivå. Det nya sättet att redovisa anses spegla varje divisions resultat på ett bättre sätt. Jämförelsesiffrorna har omräknats i
enlighet med detta. Det nya redovisningssättet påverkar inte koncernens totala siffror.
Konsolideringsprinciper
I koncernredovisningen ingår moderbolaget Stora Enso Oyj och alla bolag som kontrolleras av koncernen. Kontroll definieras som när
koncernen
har makt över det ägda bolaget
är exponerat för, eller har rätt till, varierande intäkter från sitt engagemang i det ägda bolaget
har möjlighet att använda sin makt för att påverka sina intäkter.
Om fakta och omständigheter indikerar att det kan finnas förändringar i de tre kontrollelement som listats ovan görs en ny
bedömning om huruvida koncernen kontrollerar det ägda bolaget eller inte. Förvärvade företag redovisas enligt förvärvsmetoden och
ingår i koncernredovisningen från det datum då kontrollen över dotterbolaget förvärvas. För avyttrade företag gäller omvänt förhållande:
de ingår fram till det datum då kontrollen förloras. Dotterbolagen och samägandeprojekten listas i Not 30 Koncernbolag.
Alla koncerninterna transaktioner, fordringar, skulder och icke-realiserade vinster samt koncernbidrag elimineras. Där så varit
nödvändigt har redovisningsprinciperna för dotterbolag, samägandeföretag och investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden
justerats för att säkerställa att redovisningen följer de policyer som Stora Enso tillämpar.
29
Intressebolag i vilka Stora Enso har ett betydande inflytande redovisas enligt kapitalandelsmetoden. I dessa bolag har koncernen ett
betydande inflytande, men inte kontroll. Med betydande inflytande avses makten att delta i policybeslut om finansiering och verksamhet
i företaget utan att ha kontroll eller delad kontroll över dessa policyer. Mer detaljerad information presenteras i Not 13 Intressebolag.
Gemensam kontroll är den delade kontroll som avtalats i det samägda företaget och som endast existerar när beslut som ska fattas
kräver enighet hos de parter som delar kontrollen över företaget. Samägandeprojekt är gemensamma projekt där delägarna som har
gemensam kontroll över projektet har rätt till de tillgångar, och ansvar för de skulder, som hör till projektet. Samägandeföretag, eller joint
venture, är samägda företag där delägarna som har gemensam kontroll över företaget eller projektet har rätt till nettotillgångarna i den
samägda verksamheten.
Koncernen har två samägandeprojekt, Veracel och Montes del Plata. Stora Enso äger 50 % i båda bolagen. Samägandet bygger på
ett aktieägaravtal som ger Stora Enso rätt till en del av avkastningen och gör koncernen indirekt ansvarig för skulderna, eftersom Stora
Ensos förmåga att betala för massan används för att finansiera skulderna. I samband med koncernens intressen i samägandeprojekt
redovisas koncernens andel i tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöde för samägandeprojektet. Andelen fastställs mot
bakgrund av varje samägares ansvar för tillgångar och skulder.
Veracel är ett bolag i Brasilien som samägs av Stora Enso och Suzano. Massabruket producerar 1,2 miljoner ton blekt
eukalyptusmassa per år och de båda ägarna har rätt till varsin hälft av brukets produktion. Eukalyptusråvaran kommer i första
hand från företagets egna skogsplantager. Bruket påbörjade sin produktion i maj 2005.
Montes del Plata är ett bolag i Uruguay som samägs av Stora Enso och Arauco. Montes del Plata-bruket producerar 1,4
miljoner ton blekt eukalyptusmassa per år och hela Stora Ensos andel, 0,7 miljoner ton, säljs som marknadsmassa.
Eukalyptusråvaran kommer i första hand från företagets egna skogsplantager. Bruket påbörjade sin produktion i juni 2014.
Redovisning av intäkter
Försäljning innefattar produkter, råvaror och tjänster, exklusive indirekt skatt och lämnade rabatter, och justeras för valutakursskillnader
vid försäljning i utländsk valuta. Försäljning redovisas efter att koncernen har överfört kontrollen över gods och tjänster till en kund och
ingen dispositionsrätt eller möjlighet till faktisk kontroll över överlåtet gods kvarstår. Vanligen innebär detta att försäljning redovisas vid
leverans av gods till kund i enlighet med överenskomna leveransvillkor.
Stora Ensos leveransvillkor är baserade på Incoterms 2020, som är den av Internationella Handelskammaren (ICC) utgivna
samlingen med definitioner av leveransvillkor. De viktigaste villkorskategorierna för koncernens försäljning är:
”D”-villkor, enligt vilka säljaren är skyldig att leverera varan till köparen på överenskommen plats så som den specificeras i
vald regel, där försäljningstidpunkten, ”point of sale”, är då leverans sker till köparen.
”C”-villkor, enligt vilka säljaren arrangerar och betalar för externa transporter och vissa andra kostnader, men där koncernens
ansvar för varan upphör när den lämnats över till fraktföraren i enlighet med tillämpliga villkor. Försäljningstidpunkten är
således då varan lämnas över till den fraktförare som kontrakterats av säljaren för transport till överenskommen destination.
”F”-villkor, enligt vilka köparen arrangerar och betalar för transporten och försäljningstidpunkten är då varan överlämnas till
den fraktförare som kontrakterats av köparen på avtalad plats.
Om lokala bestämmelser medför att fakturor upprättas i förväg, beräknas och justeras effekten av dessa förskottsintäkter. Stora
Ensos omsättning omfattar främst försäljning av produkter och intäkterna redovisas som regel vid den tidpunkt då Stora Enso
överlämnar kontrollen över produkterna till en kund. Intäkter från försäljning av tjänster redovisas allteftersom när tjänsten har utförts.
Mer detaljerad information om de aktiviteter varifrån Stora Ensos huvudsakliga intäkter genereras och uppdelning av intäkterna finns i
Not 3 Segmentinformation.
Transaktioner i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta redovisas till den valutakurs som rådde på transaktionsdagen, men vid slutet av månaden omräknas
fordringar och skulder i utländsk valuta till den då gällande kursen. Valutakursskillnader hänförliga till operativa poster redovisas på
respektive resultaträkningsrad ingående i rörelseresultatet och differenser hänförliga till finansiella tillgångar och skulder redovisas bland
finansiella poster i koncernens resultaträkning, utom när de gäller säkringar av valutarisker i investeringar som redovisas under
kassaflödessäkringar, säkring av nettoinvesteringar eller nettoinvesteringslån. Omräkningsdifferenser avseende icke-monetära
finansiella tillgångar, exempelvis aktier till verkligt värde via övrigt totalresultat, redovisas under eget kapital.
Omräkning av utländsk valuta
Resultaträkningarna i koncernbolag som inte har euro som funktionell valuta eller redovisningsvaluta räknas om för att ingå i
koncernredovisningen till den genomsnittliga växelkursen för året, medan dessa bolags balansräkningar räknas om med utgångspunkt i
den växelkurs som rådde på rapporteringsdagen. Koncernens verksamhet är utsatt för valutakursrisker som uppkommer vid
omräkningar av nettoinvesteringar i utländska enheter som inte har euro som funktionell valuta. Valutakursskillnader på grund av
omräkning av nettoinvesteringar i utländska enheter som inte har euro som funktionell valuta, samägandeprojekt eller investeringar
redovisade enligt kapitalandelsmetoden, och finansiella instrument som har utformats för att säkra sådana investeringar, redovisas
direkt som eget kapital i en ackumulerad omräkningsjustering. Se Not 28 Ackumulerad omräkningsjustering och säkring av eget kapital
för mer information.
Framtida ändringar av standarder som godkänts av EU men som inte trätt i kraft för 2021
Ändringar i IFRS 3 Rörelseförvärv, IAS 16 Materiella anläggningstillgångar, IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och
eventualtillgångar samt årliga förbättringar 2018–2020. Ändringarna i IFRS 3 består av mindre uppdateringar av standarden.
Ändringarna i IAS 16 innebär ett förbud mot avdrag för försäljningsvinst från kostnaden av en materiell anläggningstillgång
medan enheten förbereder tillgången för dess avsedda användning. Med ändringen av IAS 37 förtydligas att de direkta
kostnaderna för att fullgöra ett kontrakt inkluderar både de ökade kostnaderna för att fullgöra kontraktet och redovisning av
övriga kostnader som är direkt relaterade till att fullgöra kontraktet. De årliga förbättringarna av IFRS-standarder 2018–2020
inkluderar mindre ändringar i IFRS 9, IFRS 16 och IAS 41. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2022. Koncernen arbetar
med bedömningen av vilken effekt dessa ändringar kommer att ha.
Inga andra publicerade standarder, standardändringar eller tolkningar förväntas ha någon väsentlig påverkan på koncernens
bokslut eller annan information.
30
Framtida förändringar av standarder som ännu inte gäller och som inte har godkänts av EU under 2021
Ändringar i IAS 1 Presentation av bokslut: Klassificering av skulder som kortfristiga eller långfristiga. Genom ändringarna
förtydligas om skulderna ska klassificeras som kortfristiga eller långfristiga. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2023.
Koncernen arbetar med bedömningen av vilken effekt ändringarna kommer att ha.
Ändringar i IAS 1 Presentation av bokslut: Upplysningar om redovisningsprinciper. Ändringen innebär krav på att företag ska
lämna upplysningar om väsentliga redovisningsprinciper istället för betydande redovisningsprinciper. Ändringarna träder i kraft
den  1 januari 2023. Koncernen arbetar med bedömningen av vilken effekt ändringarna kommer att ha.
Ändringar i IAS 8 Redovisningsprinciper, Ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel: Definition av uppskattningar
och bedömningar. Ändringarna inför en ny definition av redovisningsuppskattning och inkluderar andra ändringar i IAS 8 för
att hjälpa företag att skilja mellan förändringar i redovisningsuppskattningar och förändringar i redovisningsprinciper.
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2023. Koncernen arbetar med bedömningen av vilken effekt ändringarna kommer att
ha.
Ändringar i IAS 12 Inkomstskatter: Uppskjuten skatt som rör tillgångar och skulder och uppstår genom en enda transaktion.
Ändringarna förtydligar hur företag redovisar uppskjuten skatt på transaktioner som leasingavtal och avveckling av
verksamheter. Den viktigaste förändringen rör undantaget för första redovisningstillfälle. I enlighet med ändringen gäller
undantaget för första redovisningstillfälle inte för transaktioner som ger upphov till lika stora avdragsgilla och skattepliktiga
temporära skillnader. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2023. Koncernen arbetar med bedömningen av vilken effekt
ändringarna kommer att ha.
Övriga publicerade standarder, standardändringar eller tolkningar förväntas inte ha någon väsentlig effekt på koncernens
bokslut eller annan information.
Not 2 Betydelsefulla redovisningsmässiga bedömningar
För att kunna upprätta koncernredovisningen i enlighet med IFRS måste företagsledningen göra uppskattningar, bedömningar och
antaganden som påverkar de redovisade tillgångarna och skulderna, liksom redovisningen av eventualtillgångar och
eventualförpliktelser på balansdagen samt periodens redovisade intäkter och kostnader. Dessa uppskattningar, bedömningar och
antaganden kan få en betydande inverkan på de belopp som redovisas i koncernredovisningen. Dessa bedömningar baseras på
historisk erfarenhet och andra antaganden som anses vara rimliga och speglar ledningens bästa uppskattning, även om det faktiska
utfallet och tidpunkten kan avvika från denna. Dessa uppskattningar, bedömningar och antaganden granskas regelbundet och
uppdateras om omständigheterna förändras eller mot bakgrund av ny information. De redovisningsposter som presenteras nedan
representerar de delar där osäkerheten i uppskattningarna är störst och där bedömningar måste göras.
Materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar och ROU-tillgångar
De bokförda värdena på materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar samt ROU-tillgångar bedöms vid varje bokslutstillfälle
för att fastställa om det finns indikationer på värdeminskning. Om det finns indikationer på värdeminskning fastställs tillgångens
återvinningsvärde och jämförs sedan med dess redovisade belopp. En tillgångs återvinningsvärde uppskattas till det högre av det
verkliga värdet minus kostnaderna för avyttring och bruksvärdet och en nedskrivning redovisas så snart det bokförda värdet överstiger
återvinningsvärdet. Bruksvärdet beräknas med den diskonterade kassaflödesanalys som är mest känslig för diskonteringsräntan samt
de förväntade framtida kassaflödena. De viktigaste antagandena vid nedskrivningsprövningen förklaras vidare i Not 10 Avskrivningar
och nedskrivningar.
Koncernledningen anser att de bedömda värdena och nyttjandeperioderna, liksom de antaganden de grundar sig på, är rimliga, även
om andra antaganden och bedömd ekonomisk livslängd skulle kunna få en betydande inverkan på de redovisade beloppen. Vid ett
förvärv anlitas en utomstående värderare för att göra en marknadsvärdering av förvärvade immateriella tillgångar och materiella
anläggningstillgångar och för att hjälpa till att bedöma deras återstående nyttjandeperioder.
Goodwill
Goodwill prövas per kassaflödesgenererande enhet (KGE) eller per grupp av KGE:er minst en gång varje år. Återvinningsvärdet
beräknas med en diskonterad kassaflödesanalys (nyttjandevärde). Nedskrivning tillämpas om det redovisade värdet överstiger
återvinningsvärdet. Den diskonterade kassaflödesanalysmetoden bygger på projiceringar av kassaflöden från varje rapporterande enhet
i en KGE eller grupp av enheter, inklusive bland annat projiceringar av framtida prissättning av produkter, produktionsnivåer,
produktkostnader, relationen utbud/efterfrågan på marknaden, projicerade investeringar samt antaganden om den genomsnittliga vägda
kapitalkostnaden. Diskonteringsräntan används för att beräkna nuvärdet av framtida kassaflöden, vilket återspeglar den bästa
skattningen av den genomsnittliga vägda kapitalkostnaden.
Koncernen har utvärderat vilka de mest känsliga uppskattningarna är som kan få en väsentlig effekt på värderingen av tillgångar
eller goodwill, och därigenom medföra en nedskrivning. Dessa uppskattningar gäller förväntade försäljningspriser, förväntade
rörelsekostnader och diskonteringsränta. De viktigaste uppskattningarna vid nedskrivningsprövningen presenteras i Not 10
Avskrivningar och nedskrivningar.
Biologiska tillgångar
Koncernen har biologiska tillgångar i dotterbolag, samägandeprojekt och intressebolag. Biologiska tillgångar, i form av skog på rot,
redovisas enligt standarden IAS 41 Jordbruk, vilket kräver att tillgångarna värderas till verkligt värde minus försäljningskostnader.
Verkligt värde fastställs med hjälp av diskonterade kassaflöden från kontinuerlig verksamhet baserad på planer för hållbart skogsbruk
med hänsyn till tillväxtpotentialen i en cykel. För de diskonterade kassaflödena krävs uppskattningar av tillväxt, avverkning,
försäljningspris, kostnad och diskonteringsränta. För att fastställa värdet på de biologiska tillgångarna behöver ledningen göra rimliga
uppskattningar av framtida prisnivåer och trender för försäljning och kostnader. De ska även utföra regelbundna inspektioner av skogen
för att fastställa volymen av träd som är redo att avverkas samt deras nuvarande tillväxttakt.
Se nästa kapitel för uppskattningar och bedömningar som använts vid värdering av svenska skogstillgångar och Not 12
Skogstillgångar för mer detaljerad information om nordiska skogstillgångar och plantager.
31
Svenska skogstillgångar
Det verkliga värdet av skogstillgångarna i Sverige fastställs genom en marknadsmetod, som baseras på marknadstransaktioner för
skog i de områden där Stora Enso har skogsmark. Marknadspriserna varierar mycket mellan olika områden och antaganden används
för att definiera relevanta områden för marknadstransaktioner som kan användas vid värderingen. Värderingen av skogstillgångarna
baseras på detaljerade transaktionsuppgifter och prisstatistik som tillhandahålls av olika leverantörer av marknadsdata.
Marknadstransaktionsdata justeras för att ta hänsyn till Stora Ensos skogstillgångar och för att utelämna andra tillgångar och
transaktioner som betraktas som avvikelser jämfört med övriga transaktioner. Vid värderingen beaktas var skogsmarken finns, vilka
prisnivåer som gäller och vilken volym av skog på rot som finns tillgänglig. Värdet av skogstillgångarna påverkas av förändringar i
transaktionspriser och hur volymen av skog på rot utvecklas. Stora Enso tillämpar ett genomsnittligt viktat transaktionspris över tre år
och detta anses ta hänsyn till en tillräcklig mängd transaktioner och beräknas representera marknadsförhållanden på balansdagen.
Värdet av skogstillgångarna redovisas som biologiska tillgångar och skogsmark. Redovisningen av det kombinerade verkliga värdet
för skogstillgångarna baseras på intäktsmetoden där separata aktuella värden för förväntat nettokassaflöde beräknas för både
biologiska tillgångar och skogsmark. Diskonteringsräntan fastställs som den ränta vid vilken värderingen som baseras på
marknadspriserna överensstämmer med de totala skogstillgångarnas kombinerade kassaflöden för biologiska tillgångar och skogsmark.
Det totala nettokassaflödet för var och en av komponenterna inkluderar uppskattningar med hänsyn till framtida avverkningsvolymer,
försäljningsintäktsnivåer och kostnadsutveckling. Se Not 12 Skogstillgångar för mer information.
Verkligt värde på finansiella instrument
När det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder inte kan härledas direkt från offentligt noterade marknadspriser tillämpas
andra värderingstekniker, till exempel diskonterad kassaflödesanalys, transaktionsmultiplar, Black and Scholes-modellen och Gordon-
modellen. De viktigaste bedömningarna omfattar framtida kassaflöden, kreditrisker, volatilitet samt förändringar i antaganden om dessa
faktorer som kan påverka de finansiella instrumentens redovisade verkliga värde. Investeringar i fordringar och onoterade
aktierelaterade instrument, till exempel Pohjolan Voima Oy (PVO), utgör en betydande del av koncernens tillgångar som kräver
bedömning från ledningen. Detta förklaras utförligare i Noterna 14 Aktier och 24 Finansiell riskhantering.
Inkomstskatt
Skattefordringar och skatteskulder granskas regelbundet och saldon justeras vid behov. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i
den omfattning det är sannolikt att de kommer att motsvaras av framtida beskattningsbara vinster, oavsett om de härrör från temporära
skillnader eller skattemässiga underskottsavdrag. Med grund i aktuella fakta, omständigheter och gällande skattelagstiftning anser
koncernledningen att tillräcklig avsättning har gjorts för framtida skattekonsekvenser. Detta kan emellertid påverkas av eventuella
förändringar i rådande skattepositioner som skulle kunna få en betydande inverkan på de belopp som redovisas i
koncernredovisningen. Mer information finns i Not 9 Inkomstskatter.
Pensionsförmåner
Koncernens pensionsåtaganden och utgifter fastställs med hjälp av vissa antaganden som används av aktuarier för att räkna ut
beloppen. Några exempel är: diskonteringsränta, årlig ökningstakt i framtida ersättningsnivåer och beräknad livslängd. Beloppen i
resultaträkningen fastställs av oberoende aktuarier. Eventuella skillnader mellan de faktiska resultaten och de ursprungliga
uppskattningarna redovisas, tillsammans med effekten av eventuella förändringar i antaganden eller andra faktorer, direkt i eget kapital
som det visas i koncernens sammanställning av totalresultat. Mer information om de antaganden som använts för att beräkna
pensionsåtaganden finns i Not 20 Pensionsförmåner.
Avsättningar
Koncernen har gjort avsättningar för kända miljörelaterade förpliktelser, omstruktureringsförpliktelser och andra förpliktelser, där det
med anledning av tidigare händelser finns rättsliga eller informella förpliktelser. De belopp som redovisas som avsättningar baseras på
ledningens bästa uppskattning av de kostnader som krävs för att reglera förpliktelsen. På grund av viss osäkerhet om tidpunkten för och
storleken på dessa kostnader kan de faktiska kostnaderna skilja sig avsevärt från den ursprungliga uppskattningen. De redovisade
värdena för avsättningar granskas regelbundet och justeras vid behov för att ta hänsyn till ändringar i kostnadsuppskattningar,
lagstiftning, tillämpad teknik och förutsättningar. Mer information finns i Not 22 Avsättningar.
Covid-19-effekters påverkan på redovisningen
Koncernen har fortsatt att göra bedömningar av hur covid-19-pandemin kan komma att påverka redovisningen. Koncernen har också
bedömt påverkan på väsentliga uppskattade värden i bokföringen och bedömningar gjorda av ledningen, samt identifierat vissa poster
som har utvärderats mer i detalj. Genomgång av större uppskattningar och bedömningar resulterade i nedskrivning av tillgångar för
2021. Se Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar för mer information om nedskrivningar. I övrigt ledde översynen inte till några
avsevärda justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder eller de belopp som redovisas i koncernens resultaträkning.
Enligt standarden IAS 36 Nedskrivningar måste nedskrivningsbehovet för icke-finansiella tillgångar prövas så snart det finns någon
indikation på att dessa tillgångar kan behöva skrivas ned. Osäkerheten i det ekonomiska klimatet kan minska tillförlitligheten i de
långsiktiga prognoser som används i modellerna för prövning av om det finns ett nedskrivningsbehov. Se Not 10 för mer information om
nedskrivningsprövning.
Kundfordringar och relaterade förväntade kreditförluster granskas kontinuerligt och kreditrisken kan öka om den rådande
handelssituationen förvärras ytterligare. Se Not 17 Rörelsefordringar för mer information. Även värderingen av färdiga varor och
reservdelar som är gamla, inkuranta eller har låg omsättningshastighet granskas löpande. Se Not 16 Varulager för mer information.
I några länder har koncernens enheter fått olika former av stöd från myndigheterna i form av personalstöd eller temporär förbättring
av kassaflödet. Påverkan på resultatet eller kassaflödet till följd av sådana stödåtgärder var inte väsentliga för koncernen under 2021.
32
Not 3 Segment information
Redovisningsprinciper
Stora Ensos rapporteringssegment är Packaging Materials, Packaging Solutions, Biomaterials, Wood Products, Forest, Paper och
segmentet Övriga. De rörelsedrivande segmenten avspeglar koncernens ledningsstruktur och hur ekonomisk information regelbundet
granskas av Stora Ensos VD, som ansvarar för resurstilldelning och utvärdering av de rörelsedrivande segmentens resultat. Kostnader,
intäkter, tillgångar och skulder redovisas regelbundet för varje segment. Transaktioner mellan rörelsedrivande utgår från
armlängdsprincipen och elimineras vid konsolidering. Se Not 1 Redovisningsprinciper för mer information om ändringar i redovisningen
av segment. Rapporteringssegmenten har följande verksamhet:
Packaging Materials
Divisionen Packaging Materials strävar efter att leda utvecklingen av cirkulära förpackningar och tillhandahålla förpackningsmaterial i
premiumkvalitet baserade på nyfiber och återvunnen fiber. Med fokus på dagens miljömedvetna konsumenter hjälper Stora Enso
kunderna att ersätta fossilbaserade material med förnybara, återvinningsbara och miljövänliga alternativ för deras dryckes-, livsmedels-,
läkemedels- och transportförpackningar. Ett brett sortiment av barriärskikt möjliggör designoptimering för mer krävande
slutanvändningsområden.
Packaging Solutions
Divisionen Packaging Solutions utvecklar och erbjuder fiberbaserade förpackningslösningar i premiumkvalitet och tillhörande tjänster.
Stora Ensos exklusiva, miljövänliga förpackningsprodukter används av ledande varumärken inom olika marknadssektorer, inklusive
detaljhandel, e-handel och industri. Portföljen inkluderar bland annat konvertering av wellpapp och kartong, konvertering av nya material
som formed fiber och träfiberbaserat skum, tjänster inom design och hållbarhet, samt lösningar för cirkularitet och automatisering.
Biomaterials
Divisionen Biomaterials tillgodoser de ökande kraven på biobaserade lösningar som kan ersätta fossilbaserade och farliga material.
Stora Enso använder alla delar av biomassan, exempelvis lignin, för att utveckla nya lösningar. Våra satsningar för att ersätta
fossilbaserade material omfattar bland annat innovationer som kol för energilagring, biobaserade bindemedel och biobaserad kolfiber.
Vårt massaerbjudande inkluderar en mängd olika massakvaliteter för att tillgodose behoven hos tillverkare av pappers-, kartong-,
tissue- och hygienprodukter, samt material från processernas sidoströmmar, som tallolja och terpentin från biomassa.
Wood Products
Divisionen Wood Products är en av Europas största producenterna av sågade trävaror och en ledande global leverantör av hållbara
träbaserade lösningar för byggindustrin.  Den växande verksamheten Building Solutions utvecklar byggkoncept för att främja byggnation
med lägre koldioxidavtryck och miljövänlig design. Stora Enso utvecklar även digitala verktyg för att underlätta projekt för design och
byggnation i trä. Vi erbjuder dessutom lösningar för fönster och dörrar samt för förpackningsindustrin, och pellets som möjliggör hållbara
uppvärmningslösningar.
Forest
Divisionen Forest skapar mervärde genom hållbart skogsbruk, konkurrenskraftig virkesanskaffning och innovation. Skogarna är själva
grunden i Stora Ensos förnybara erbjudanden. Divisionen förvaltar Stora Ensos skogstillgångar i Sverige och en andel på 41 % av
Tornator, vars skogstillgångar i första hand finns i Finland. Divisionen ansvarar även för virkesanskaffningen för Stora Ensos
verksamhet i Norden, Baltikum och Ryssland, samt för B2B-kunder. Stora Enso är en av världens största privata skogsägare..
Paper
Stora Enso är en av Europas största papperstillverkare med en etablerad kundbas och en bred produktportfölj för tryck och kontor.
Kunderna kan dra nytta av Stora Ensos sortiment av papper tillverkat av återvunnen fiber och nyfiber, vår tekniska och operativa
kompetens, våra kunskaper inom hållbarhet samt vårt omfattande nätverk av sälj- och kundservicecenter.
Övriga
I segmentet Övriga ingår Stora Ensos aktieinnehav i energibolaget Pohjolan Voima (PVO) samt koncerninterna tjänster och
administration.
Omsättning per segment
Räkenskapsår
Externt
Internt
Totalt
Externt
Internt
Totalt
MEUR
2021
2020
Packaging Materials
3 715
183
3 898
2 999
116
3 115
Packaging Solutions
704
19
723
578
16
594
Biomaterials
1 499
229
1 728
1 025
168
1 193
Wood Products
1 766
106
1 872
1 295
91
1 386
Forest
781
1 530
2 311
698
1 348
2 046
Paper
1 644
59
1 703
1 931
48
1 979
Övriga
55
1 037
1 092
27
901
928
Eliminering av
internförsäljning
-3 163
-3 163
-2 687
-2 687
Totalt
10 164
0
10 164
8 553
0
8 553
Uppdelning av omsättning
MEUR
2021
2020
Produkter
10 047
8 460
Tjänster
117
93
Totalt
10 164
8 553
33
Andel av rörelseresultat per segment
Räkenskapsår
Rörelseresultat
MEUR
2021
2020
Packaging Materials
552
391
Packaging Solutions
23
28
Biomaterials
506
-32
Wood Products
363
111
Forest
622
522
Paper
-423
-58
Övriga
-67
-42
Elimineringar
-8
3
Totalt
1 568
922
Finansnetto
-149
-150
Resultat före skatt
1 419
773
Inkomstskatt
-151
-156
Nettoresultat
1 268
617
Operativa tillgångar, avskrivningar, nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar, vinst och förlust vid avyttring och
investeringar per segment
Räkenskapsår
Operativa tillgångar
Avskrivningar/nedskrivningar/
Återföringar av nedskrivningar/
Vinst och förlust vid avyttring
Investeringar1
MEUR
2021
2020
2021
2020
2021
2020
Packaging Materials
3 206
2 962
255
205
330
378
Packaging Solutions
245
240
32
30
34
23
Biomaterials
2 520
2 246
99
145
88
80
Wood Products
678
549
46
46
66
34
Forest
6 696
6 194
20
21
25
20
Paper
123
496
207
122
55
80
Övriga
860
318
37
40
11
13
Elimineringar
-21
-13
0
0
0
0
Totalt
14 307
12 993
697
609
609
628
1 Utan investeringar i biologiska tillgångar
Operativt kapital (med beteckningen ”O” i koncernens balansräkning) är summan av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar, RoU-tillgångar, skogstillgångar,
utsläppsrätter, onoterade aktier, övriga anläggningstillgångar, varulager, kortfristiga rörelsefordringar och -skulder, avsättningar och övriga långfristiga rörelseskulder.
Goodwill per segment
Räkenskapsår
Goodwill
MEUR
2021
2020
Packaging Materials
25
26
Packaging Solutions
6
6
Biomaterials
45
43
Wood Products
116
112
Forest
0
0
Paper
90
95
Övriga
0
0
Totalt
282
281
Se Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar för mer information om redovisade nedskrivningar och nedskrivningsprövning.
34
Medelantal anställda
Räkenskapsår
Räkenskapsår
Segment
2021
2020
Land
2021
2020
Packaging Materials
5 801
5 557
Österrike
1 028
1 014
Packaging Solutions
4 361
5 094
Baltikum
1 459
1 410
Biomaterials
1 865
1 822
Belgien
506
527
Wood Products
4 177
4 026
Tjeckien
1 039
992
Forest
1 476
1 520
Finland
6 003
6 317
Paper
3 292
4 356
Tyskland
734
882
Övriga
2 098
2 080
Polen
1 976
2 074
Totalt
23 071
24 455
Ryssland
1 132
1 130
Sverige
5 023
5 139
Övriga Europa
236
262
Europa totalt
19 137
19 747
Brasilien
477
423
Kina (inkl. Hongkong)
3 006
3 729
USA
43
94
Per 31 december
Uruguay
310
313
2021
2020
Övriga länder
98
148
Antal anställda vid årets slut
22 094
23 189
Totalt
23 071
24 455
Extern försäljning per destination
Försäljning per destination
MEUR
2021
2020
Österrike
403
292
Baltikum
315
232
Belgien
102
87
Tjeckien
188
153
Danmark
108
90
Finland
610
510
Frankrike
357
357
Tyskland
1 049
1 053
Italien
450
339
Nederländerna
207
210
Polen
548
419
Ryssland
307
248
Spanien
246
195
Sverige
975
912
Storbritannien
395
331
Övriga Europa
837
738
Europa totalt
7 096
6 166
Australien/Nya Zeeland
146
129
Brasilien
41
53
Kina (inkl. Hongkong)
1 183
860
Japan
316
242
Mellanöstern
252
220
Uruguay
28
27
USA
320
252
Övriga länder
782
606
Totalt
10 164
8 553
Avstämning av operativt kapital mot totala tillgångar
Per 31 december
MEUR
2021
2020
Operativt kapital
14 307
12 993
Rörelseskulder
2 930
2 471
Räntebärande fordringar
1 629
1 834
Skattefordringar
160
131
Tillgångar, totalt
19 026
17 431
35
Operativt kapital, anläggningstillgångar och investeringar per plats
Per 31 december
Operativt kapital
Anläggningstillgångar1
Investeringar2
MEUR
2021
2020
2021
2020
2021
2020
Österrike
107
111
120
121
8
7
Baltikum
151
110
72
73
9
15
Belgien
123
133
153
160
21
15
Tjeckien
162
120
158
117
39
8
Finland
3 358
2 647
2 382
2 103
296
360
Tyskland
-68
4
216
278
5
22
Polen
406
404
378
377
36
20
Ryssland
112
89
73
63
12
10
Sverige
6 777
6 447
6 951
6 623
129
124
Övriga Europa
92
66
6
8
1
0
Europa totalt
11 219
10 130
10 508
9 923
556
580
Brasilien
261
254
231
226
16
15
Kina (inkl. Hongkong)
1 173
1 104
1 116
1 045
18
10
Uruguay
1 636
1 485
1 514
1 415
18
19
USA
47
3
30
28
0
3
Övriga länder
-29
16
6
12
1
1
Totalt
14 307
12 993
13 405
12 649
609
628
1 Anläggningstillgångar, exklusive finansiella instrument och uppskjutna skattefordringar.
2 Utan investeringar i biologiska tillgångar
36
Not 4 Förvärv och avyttringar
Redovisningsprinciper
Förvärvade företag redovisas enligt förvärvsmetoden och ingår i koncernredovisningen från det datum då kontrollen över bolaget
förvärvas. I enlighet med detta mäts summan av den köpeskilling som betalats (inklusive villkorad köpeskilling) och det förvärvade
bolagets identifierbara nettotillgångar till verkligt värde på förvärvsdatumet. Transaktionskostnader relaterade till förvärv kostnadsförs
när de uppkommer. Mätmetoden för innehav utan bestämmande inflytande beslutas separat för varje förvärv och mäts antingen till
verkligt värde eller innehavet utan bestämmande inflytandes andel av nettotillgångarna. Överskottet av överförd köpeskilling, innehav
utan bestämmande inflytande och eventuellt tidigare ägda aktieposter över det verkliga värdet för det förvärvade bolagets
nettotillgångar redovisas som goodwill, som prövas för nedskrivning minst en gång om året.
De avyttrade bolagen ingår i koncernredovisningen fram till det datum då kontrollen förloras. Vinsten eller förlusten vid avyttringen
tillsammans med ackumulerade omräkningsjusteringar relaterade till avyttrade bolag redovisas i koncernens resultaträkning på det
datum då kontrollen förloras.
Förvärv av koncernbolag
MEUR
2021
2020
Förvärvade nettotillgångar
Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar
0
3
Biologiska tillgångar
0
22
Skattefordringar och skatteskulder
0
-5
Verkligt värde av förvärvade nettotillgångar
0
20
Köpeskilling, totalt
0
0
Verkligt värde av förvärvade nettotillgångar
0
-20
Goodwill
0
-20
Kassaflöde vid förvärv, netto efter förvärvade kassa- och banktillgodohavanden
0
0
De belopp som redovisas 2020 gäller omstruktureringen av Bergvik Skog AB och justeringen av värderingsperioden under 2020.
Avyttring av koncernbolag
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
Avyttrade nettotillgångar
Kassa- och banktillgodohavanden
12
2
Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar
32
3
Rörelsekapital
10
2
Skattefordringar och skatteskulder
9
0
Räntebärande tillgångar och skulder
-1
-5
Innehav utan bestämmande inflytande
0
0
Nettotillgångar i avyttrade bolag och verksamheter
62
1
Avyttringsbelopp, totalt
67
-1
Ackumulerad omräkningsjustering
1
0
Transaktionskostnader
-2
0
Total nettovinst/nettoförlust
4
-2
Hänförligt till moderbolagets aktieägare
4
-2
Hänförligt till aktieägare med innehav utan bestämmande inflytande
0
0
I september 2021 avyttrade Stora Enso sitt 100-procentiga ägande i Stora Enso Laos Plantation AB och Stora Enso Lao Co Ltd till
SilviCarbon. Stora Enso har drivit plantager i Laos sedan 2007, med rättigheter för markanvändning för cirka 3 800 hektar. Efter
transaktionen äger Stora Enso inte några skogstillgångar i Laos. De sålda bolagen ingick i divisionen Forest. Transaktionen hade inte
någon väsentlig inverkan på koncernen.
I september 2021 avyttrade Stora Enso sin verksamhet för hållbar RFID-teknik till CCRR-koncernen. Den avyttrade verksamheten
ingick i segmentet Övriga. Transaktionen hade inte någon väsentlig inverkan på koncernen.
I maj 2021 undertecknade Stora Enso ett avtal om att avyttra sitt ägande på 100 % i pappersbruket i Sachsen i Tyskland till Model
Group. Bruket i Sachsen ligger i Eilenburg i Tyskland och har en årlig produktionskapacitet på 310 000 ton specialtidningspapper
baserat på återvunnet papper. Avyttringen slutfördes i augusti 2021 och Stora Enso kommer att fortsätta sälja och distribuera Sachsens
produkter under 18 månader efter slutförandet. Under andra kvartalet 2021 redovisade koncernen nedskrivningar av tillgångar på 20
MEUR hänförliga till transaktionen. Köpeskillingen som Stora Enso fick för avyttringen av aktierna uppgick till 53 MEUR. Den slutliga
avyttringsförlusten var inte väsentlig. Sachsen-bruket ingick i divisionen Paper.
I mars och juni 2021 avyttrade Stora Enso sitt 100-procentiga ägande i flera vindkraftsprojekt och fastighetsrelaterade bolag. De här
bolagen förvärvades huvudsakligen i maj 2019 i samband med omstruktureringen av Bergvik Skog AB. De sålda bolagen ingick i
divisionen Forest. Transaktionerna hade inte någon väsentlig inverkan på koncernen.
I mars 2020 sålde Stora Enso alla sina aktier i sitt dotterbolag som utgörs av Pfarrkirchen-bruket för sågat konstruktionsvirke i
Tyskland till fonden LEO II. – VV1 GmbH. Det sålda företaget ingick i divisionen Wood Products. Transaktionen hade inte någon
väsentlig inverkan på koncernen.
37
Not 5 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader
Redovisningsprinciper
Forskning och utveckling
Forskningskostnader kostnadsförs när de uppstår under övriga rörelsekostnader i koncernens resultaträkning. Kostnader för utveckling
kostnadsförs också när de uppkommer om de inte uppfyller kriterierna för att redovisas som immateriella tillgångar enligt IAS 38, där de
i sådana fall kapitaliseras som immateriella tillgångar och skrivs av under hela sin förväntade livslängd.
Statsbidrag
Statsbidrag som hänför sig till inköp av materiella anläggningstillgångar dras av från tillgångens bokförda värde och nettokostnaden
kapitaliseras. Övriga statsbidrag redovisas systematiskt som löpande intäkter under den period som krävs för att uppväga dem mot de
kostnader de är avsedda att kompensera.
Gröna certifikat
Stora Enso är en del av det lokala gröna energiproduktionssystemet, där utvalda anläggningar i Europa är berättigade till gröna certifikat
utifrån hur många megawattimmar grön energi de producerar. Gröna certifikat representerar det miljömässiga värdet i den genererade
förnybara energin och är ett bevis för att energin kommer från förnybara källor. Certifikaten delas vanligen ut utan kostnad och kan
säljas för att väga upp en del av produktionskostnaden.
Dessa mottagna certifikat redovisas endast till marknadsvärdet vid tilldelningstidpunkten i balansräkningen. Fluktuationer i
marknadspriser påverkar inte resultaträkningen. Intäkten redovisas endast när certifikaten säljs.
Övriga rörelseintäkter och kostnader
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
Övriga rörelseintäkter
Tilldelade utsläppsrätter och vinst vid avyttring
154
49
Försäljning av gröna certifikat
20
24
Reavinster vid försäljning av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar
31
3
Vinster vid avyttring av aktier i koncernbolag och affärsverksamheter
36
0
Utdelning och vinst vid försäljning av onoterade aktier
0
1
Försäkringsersättningar
7
5
Hyra och övrigt
83
42
Statsbidrag
14
22
Totalt
345
147
Övriga rörelsekostnader omfattar
Betalda hyror
38
39
Forskning och utveckling
82
100
Kreditförluster, netto efter återföring
3
4
Ackumulerad omräkningsjustering
16
0
Material och tjänster omfattar
Utsläppsrätter som ska lämnas in och förluster vid avyttring
99
31
Koncernen redovisar 154 (49) MEUR hänförliga till utsläppsrättigheter under övriga rörelseintäkter. En kostnad på 99 (31) MEUR
hänförliga till koldioxidutsläpp från produktion redovisas under material och tjänster. Den faktiska vinsten uppgick till 22 (16) MEUR från
avyttring av outnyttjade utsläppsrätter. Se Not 15 Utsläppsrätter och övriga anläggningstillgångar för mer information om utsläppsrätter.
Intäkterna från försäljning av gröna certifikat uppgick till 20 (24) MEUR.
Leasingkostnader omfattar kostnader hänförliga till kortfristiga leasingavtal på 10 (10) MEUR, tillgångar av mindre värde på 20 (22)
MEUR och variabla leasingavgifter som inte ingår i beräkningen av leasingskulder på 3 (3) MEUR. I leasingkostnader ingår även
betalningar för tjänster som omfattas av leasingavtalen, som inte ingår i beräkningen av leasingskulder.
Revisorers arvoden och tjänster
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
Revisionsarvoden
4
4
Revisionsrelaterade arvoden
0
0
Skattearvoden
0
0
Övriga arvoden
0
0
Totalt
4
4
Totala arvoden för professionella tjänster till koncernens huvudrevisor PwC uppgick till 4 (4) MEUR. Revisionsarvoden avser revision av
årsbokslut eller anknutna tjänster som normalt utförs i samband med lagstadgad eller föreskriven inlämning av handlingar.
Revisionsrelaterade arvoden utgår för olika typer av försäkran och liknande tjänster som skäligen kan anses vara relaterade till revision
eller granskning av bokslut.
38
Not 6 Personalkostnader
Personalkostnader
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
Löner
1 017
966
Pensioner (se nedan)
165
152
Aktierelaterad ersättning (Not 21)
7
1
Övriga lagstadgade kostnader för arbetsgivaren
143
134
Övriga frivilliga kostnader
19
17
Totalt
1 351
1 270
Pensioner
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
Förmånsbestämda planer
12
16
Premiebestämda planer
153
136
Totalt
165
152
Medelantalet anställda under 2021 var 23 071, jämfört med 24 455 år 2020. Pensionskostnader redovisas utförligare i Not 20
Pensionsförmåner.
2021 var kostnaden för den aktierelaterade ersättningen 7 (1) MEUR. Mer information om aktierelaterad ersättning som omfattar
aktietilldelningar och relaterade säkringar finns i Not 21 Anställdas rörliga ersättning och aktierelaterade incitamentsprogram.
Koncernledningens och styrelsens ersättning beskrivs i Not 7 Ersättning till styrelse och koncernledning.
Not 7 Ersättning till styrelse och koncernledning
Räkenskapsår
2021
2020
Tusen euro (före skatt)
Kontant
Värdet av
aktier1
Totalt4
Totalt
Styrelsekommitté
Styrelseledamöter per 31 december 2021
Antti Mäkinen, styrelseordförande
129
79
208
82
Ersättning, Nominering2,3
Håkan Buskhe, vice styrelseordförande
74
45
118
82
Ersättning, Nominering2,3
Elisabeth Fleuriot
60
30
91
91
Finans och revision
Hock Goh
60
30
91
91
Finans och revision
Helena Hedblom
52
30
82
Hållbarhet och etik
Mikko Helander
52
30
82
82
Hållbarhet och etik
Christiane Kuehne
56
30
87
87
Hållbarhet och etik
Richard Nilsson
67
30
97
97
Finans och revision
Hans Sohlström
52
30
82
Ersättning
Före detta styrelseledamöter
Jorma Eloranta (till den 19 mars 2021)
0
0
0
222
Hans Stråberg (till den 19 mars 2021)
0
0
0
118
Ersättning till ledande befattningshavare, totalt 1
602
336
939
953
1 40 % av styrelsens ersättning, exkl. ersättning till kommittéer, betalades 2021 ut i Stora Enso R-aktier som köpts via marknaden och fördelats enligt följande: till
styrelseordförande 4 746 R-aktier, vice styrelseordförande 2 698 R-aktier och ledamöter 1 831 R-aktier var. Koncernen ställer inga formella policykrav på styrelseledamöterna att
behålla aktier som erhållits som ersättning.
2 Stora Ensos aktieägares nomineringsråd har utsetts av årsstämman 2016 att verka till dess att annat beslutas. Aktieägarnas nomineringsråd består enligt de av årsstämman
godkända stadgarna av fyra ledamöter: styrelsens ordförande, styrelsens vice ordförande och två ledamöter utsedda av de två största aktieägarna (en vardera) per den 31 augusti
varje år. Det betalas inte ut någon separat ersättning till ledamöterna i nomineringsrådet.
3 Marcus Wallenberg, utsedd av FAM AB, är ordförande i nomineringsrådet. Harri Sailas är utsedd till ledamot i aktieägarnas nomineringsråd av Solidium Oy. Antti Mäkinen och
Håkan Buskhe utsågs till ledamöter i aktieägarnas nomineringsråd i egenskap av sina roller som styrelsens ordförande och vice ordförande.
4 Företaget betalar dessutom avgift på överföringar för varje medlems aktieköp, enligt beslut på årsstämman. Beloppet betraktas även som beskattningsbar inkomst för varje
medlem.
Aktieägarna etablerade vid årsstämman aktieägarnas nomineringsråd, som ska verka till dess att annat beslutas. Nomineringsrådet ska
årligen förbereda förslag till årsstämman angående antal styrelseledamöter, val av styrelsens ordförande, vice ordförande och övriga
ledamöter samt ersättning till ordförande, vice ordförande och ledamöter i styrelsen och dess kommittéer.
Styrelsens aktieinnehav per 31 december 2021
Innehav
R
Styrelseledamöter per 31 december 2021
Antti Mäkinen, styrelseordförande
12 244
Håkan Buskhe, vice styrelseordförande
5 479
Elisabeth Fleuriot
28 343
Hock Goh
33 096
Helena Hedblom
1 831
Mikko Helander
8 910
Christiane Kuehne
12 904
Richard Nilsson
25 446
Hans Sohlström1
11 831
Totalt antal aktier
140 084
Närstående innehar 179 av aktierna
Följande styrelseledamöter var också verksamma 2021
Aktieinnehav när
uppdraget som
styrelseledamot upphörde
Datum då uppdraget som
styrelseledamot upphörde
Jorma Eloranta1
35 435
19 mars 2021
Hans Stråberg
45 389
19 mars 2021
1Innehav av 1 150 A-aktier av det totala antalet aktier
Koncernledningens ersättning och aktieinnehav
I tabellen nedan anges ersättning för koncernledningens medlemmar under året, inklusive de aktier med prestationsvillkor som har
avslutats och som tjänas in under kommande år. Företaget rekommenderar och förväntar sig att VD och medlemmar i
koncernledningen innehar Stora Enso-aktier till ett värde som motsvarar minst en årlig baslön. Stora Enso-aktier som erhållits som
ersättning bör därför inte säljas förrän detta har uppnåtts.
Den totala kostnaden för koncernledningens ersättning uppgick till 11 (9) MEUR år 2021. Koncernledningen bestod av totalt tretton
(femton) medlemmar vid årsslutet 2021.
Koncernledningens medlemmar kan i enlighet med sina respektive pensionslösningar pensionera sig vid 65 års ålder med pensioner
enligt lokal praxis i sina respektive hemländer. Uppsägningstiden är på sex månader enligt anställningskontrakten, med
avgångsvederlag på tolv månaders baslön om det är bolaget som säger upp den anställde.
Utfallet av de finansiella målen för de kortsiktiga incitamentsprogrammen för verksamhetsåret 2021, och de långsiktiga
incitamentsprogrammen för verksamhetsåren 2019 till 2021 granskades och godkändes av ersättningskommittén och godkändes av
styrelsen i januari 2022.
Mer information om incitamentsprogram och aktierelaterad ersättning för Stora Ensos ledning och anställda finns i Not 21 Anställdas
rörliga ersättning och aktierelaterade incitamentsprogram.
40
Ersättning till koncernledningen
Räkenskapsår
2021
2020
1 000 EUR (före skatt)
VD
Övriga2,5
Koncern-
ledningen
totalt
VD
Övriga
Koncern-
ledningen
totalt
Ersättning1,4
Årslön
981
4 695
5 676
894
3 667
4 561
Lokalt boende (faktiska kostnader)
0
1
1
0
0
0
Övriga förmåner
33
342
375
29
393
422
Förmåner vid uppsägning
0
0
0
0
0
0
Kortfristiga incitamentsprogram3
672
2 053
2 725
171
710
881
Långfristiga incitamentsprogram3
0
137
137
189
1 212
1 401
1 686
7 228
8 914
1 283
5 982
7 265
Pensionskostnader
Obligatoriska planer
341
1 226
1 567
284
904
1 188
Frivilliga planer Stora Enso
0
735
735
0
590
590
341
1 961
2 302
284
1 494
1 778
Ersättning, totalt
2 027
9 189
11 216
1 567
7 476
9 043
1 Den finska koden för bolagsstyrning ställer krav på att företag ska rapportera ersättning som betalats ut eller som ska betalas ut och på grund av detta speglar
siffrorna i tabellen ovan inte helt och hållet de belopp som anges som personalkostnader i koncernens resultaträkning och som redovisas i tabellen nedan om
koncernledningens ersättning i resultaträkningen.
2 Inkluderar det som tjänades in för Ulrika Lilja till den 15 september 2021 och Markus Mannström till den 13 december 2021.
3 Gäller belopp som löper ut vid årets slut och som betalas ut 2022. LTI-värde beräknas med hjälp av stängningskursen den 30 december 2021 på 16,14 EUR. Det
slutliga värdet av de intjänade aktierna beror på aktiekursen på intjänandedatum 1 mars 2022.
4 Ledande befattningshavares ersättning redovisas endast för perioden då de var medlemmar i koncernledningen.
5 Ersättningen till medlemmarna i koncernledningen ökade under 2021 jämfört med 2020 främst mot bakgrund av att antalet medlemmar i koncernledningen ökade,
från i snitt 10,96 under 2020 till i snitt 13,66 under 2021.
Ersättning till koncernledningen i resultaträkningen
Räkenskapsår
2021
2020
1 000 EUR
VD
Övriga
Koncern-
ledningen
totalt
VD
Före detta
VD
Övriga
Löner och andra kortfristiga ersättningar till anställda
1 686
7 091
8 777
1 094
4 770
5 864
Långfristiga incitamentsprogram1
685
2 595
3 280
58
237
294
Pensionsförmåner
341
1 961
2 302
284
1 494
1 778
Totala kostnader redovisade i resultaträkningen
2 712
11 647
14 359
1 436
6 501
7 936
1 Kostnaderna för långsiktiga incitamentsprogram (LTI) redovisas som kostnader under den treåriga intjänandeperioden baserat på aktiepriset vid
tilldelningstidpunkten och uppskattningen av vad som kommer att tjänas in.
Ledande befattningshavare förutom VD
Kortsiktiga incitamentsprogram för ledande befattningshavare
Under året 2021 har medlemmar i koncernledningen kortsiktiga incitamentsprogram, där upp till maximalt 50 % eller 60 % av den fasta
årslönen kan betalas ut under året efter resultatperioden. 70 % av de kortsiktiga incitamentsprogrammen för 2021 baserades på
finansiella mål och 30 % på individuella huvudmål.
Långsiktiga incitamentsprogram för ledande befattningshavare
De långsiktiga incitamentsprogrammen för 2019 och 2020 har treåriga resultatperioder, medan programmet för 2021 har tre ettåriga
resultatperioder som ackumuleras efter tre år. Samtliga tre program blir intjänade efter tre år och den maximala intjäningsnivån är
100 % av antalet tilldelade aktier. 2019 års program omfattar resultatperioderna 2019–2021, 2020 års program gäller resultatperioderna
2020–2022 och 2021 års program omfattar resultatperioderna 2021–2023. Tilldelningen enligt programmen utgörs av
prestationsbaserad aktietilldelning, där aktierna tjänas in i enlighet med prestationskriterier som föreslagits av ersättningskommittén och
godkänts av styrelsen.
Under året lanserades 2021 års program, där medlemmar i koncernledningen (som sitter i koncernledningen vid årsslutet) potentiellt
kan erhålla ett värde som motsvarar 199 456 aktier före skatt, förutsatt att den maximala intjäningsnivån uppnås under den treåriga
intjäningsperioden (2021–2023). Det totala antalet aktier som faktiskt överförs kommer att vara lägre, då en andel av aktierna kommer
att dras av för att täcka inkomstskatten.
Det verkliga värdet på de tjänster som de anställda utför i utbyte mot aktierelaterad ersättning redovisas på ett sätt som
överensstämmer med regleringsmetoden. Regleringen sker antingen med kontanta medel eller med aktier. Mer information om detta
finns i Not 21. Vad gäller den del som regleras med aktier är det möjligt att den faktiska kostnaden inte överensstämmer med
bokföringskostnaderna eftersom aktiekursen inte uppdateras vid tilldelningstidpunkten. Siffrorna i tabellen över koncernledningens
ersättning avser individer som var ledande befattningshavare vid årets slut.
I slutet av året avslutades resultatperioden för 2019 års program och tjänas in efter tre år i mars 2022, beroende på det ekonomiska
mervärdet (EVA) och resultat per aktie (EPS) för Stora Enso-koncernen. Prestationsbaserade aktietilldelningen resulterade i ett resultat
på 0 %. Vissa koncernledningsmedlemmar deltog i programmet villkorad aktietilldelning innan de blev medlemmar i koncernledningen
och dessa aktier skall betalas ut 2022. Antalet aktier som skall betalas ut för ledningen (koncernledningsmedlemmar vid årets slut) från
41
program som avslutades under 2021 uppgick till 8 258 aktier. Det totala antalet aktier som faktiskt överförs kommer att vara lägre, då en
andel av aktierna kommer att dras av för att täcka inkomstskatten.
Vd och koncernchef – Annica Bresky
VD:n har varit anställd av Stora Enso sedan den 1 maj 2017 och tillträdde som VD den 1 december 2019. Hon har en
uppsägningsperiod på sex månader med ett avgångsvederlag på tolv månadslöner vid uppsägning från företaget, men inga avtalade
utbetalningar vid eventuell förändring av kontroll. I VD:s förmåner ingår pensionsavsättningar. VD:s pensionsplan har avsättningar som
motsvarar den kollektivavtalade pensionsplanen i Sverige (ITP1), med en pensionsgrundande inkomst som består av årlig grundlön,
semesterersättning och utbetald ersättning från kortsiktiga incitamentsprogram. Pensionsåldern är 65 år.
Kortsiktigt incitamentsprogram för vd
Under 2021 är VD:n berättigad till ett kortsiktigt incitamentsprogram som fastställs av styrelsen årligen och som kan ge maximalt 75 %
av den fasta årslönen. 70 % av det kortsiktiga incitamentsprogrammet för 2021 baserades på finansiella mål och 30 % på individuella
huvudmål.
Långsiktigt incitamentsprogram för vd
VD deltar i 2019, 2020 och 2021 års aktierelaterade långsiktiga incitamentsprogram. Programmen för 2019 och 2020 har treåriga
resultatperioder, medan programmet för 2021 har tre ettåriga resultatperioder som ackumuleras efter tre år. Alla tre programmen blir
intjänade efter tre år. 2019 års program omfattar resultatperioderna 2019–2021, 2020 års program gäller resultatperioderna 2020–2022
och 2021 års program omfattar resultatperioderna 2021–2023. Ersättningarna i programmen utgörs av prestationsbaserad
aktietilldelning, där aktierna tilldelas i enlighet med de prestationskriterier som föreslagits av ersättningskommittén och godkänts av
styrelsen.
Under 2021 lanserades LTI-programmet där VD har potential att få ett värde som motsvarar maximalt 57 387 aktier före skatt.
Tilldelningens värde på 947 000 EUR är baserat på aktiekursen vid tilldelningstidpunkten, under förutsättning att den maximala
intjäningsnivån uppnås under treårsperioden (2021–2023). Det totala antalet aktier som faktiskt överförs kommer att vara lägre, då en
andel av aktierna kommer att dras av för att täcka inkomstskatten.
I slutet av året avslutades resultatperioden för 2019 års program och utfallet sker efter tre år i mars 2022, beroende på ekonomiskt
mervärde (EVA) och resultat per aktie i koncernen Stora Enso. Inga aktier betalas ut för VD från programmen för prestationsbaserad
aktietilldelning som avslutades under 2021 mot bakgrund av att resultatet var 0 %.
Koncernledningens aktieinnehav
Koncernledningens medlemmar vid årsslutet
Innehav av R-
aktier1
Aktier som löper ut
20222
Prestations-
baserad
aktietilldelning
2023–20245
Villkorad
aktietilldelning
2023–20245
Annica Bresky
19 763
132 467
Seppo Parvi
50 924
43 854
Tobias Bäärnman
1 207
1 752
15 029
1 300
David Ekberg
625
1 442
33 371
Johanna Hagelberg
28 146
30 993
Kati ter Horst
61 996
59 156
Hannu Kasurinen
37 189
2 467
52 096
Katariina Kravi
34 938
Per Lyrvall3
73 383
39 059
Teemu Salmi
9 034
2 597
19 480
2 335
Annette Stube
32 621
Jari Suominen
53 168
44 781
Lars Völkel
47 473
Verksamma ledande befattningshavare, totalt4
335 435
8 258
585 318
3 635
1 Ingen av medlemmarna i koncernledningen innehar A-aktier.
2 Aktier för medlemmar i koncernledningen före skatt för LTI-programmen med resultatperioder som avslutades under 2021 och som ska betalas ut 2022. Det prestationsbaserade
aktietilldelningsprogrammet gav ett resultat på 0 % som ska betalas ut under 2022. Vissa medlemmar i koncernledningen deltog i programmet för villkorad aktietilldelning som
avslutades 2021 innan de blev medlemmar i koncernledningen och de aktierna ska betalas ut under 2022.
3 Närstående innehar 1 257 av aktierna.
4 Bolaget rekommenderar och förväntar sig att medlemmar i koncernledningen innehar Stora Enso-aktier till ett värde som motsvarar minst en årlig baslön. Stora Enso-aktier som
erhållits som ersättning bör därför inte säljas förrän detta har uppnåtts.
5 Potentiella aktier för medlemmar i koncernledningen före skatt för LTI-programmen med resultatperioder som avslutas 2022–2023 och som ska betalas ut 2023–2024.
Delvis verksamma ledande befattningshavare
2021
Innehav av R-aktier
när uppdraget som
medlem i
koncernledningen
upphörde
Prestationsbaserad
aktietilldelning när
uppdraget som
medlem i
koncernledningen
upphörde
Villkorad
aktietilldelning när
uppdraget som
medlem i
koncernledningen
upphörde
Datum då uppdraget
som medlem i
koncernledningen
upphörde
Markus Mannström1
29 472
61 221
13 december 2021
Ulrika Lilja 2
22 981
42 684
15 september 2021
1 Dessa aktier förfaller när anställningen upphör med undantag för aktierna med en resultatperiod som slutar i slutet av 2021 och som har tjänats in när anställningen upphör, och
erhålls som vanligt i mars 2022.
2 Dessa aktier förfaller när anställningen upphör.
42
Not 8 Finansnetto
Redovisningsprinciper
Finansnetto omfattar räntekostnader netto, valutakursvinster och valutakursförluster och övriga finansiella intäkter och kostnader som
huvudsakligen härrör från räntebärande tillgångar och skulder.
Finansiella intäkter och kostnader
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
Finansiella nettokostnader i resultaträkningen
Finansiella intäkter
42
19
Finansiella kostnader
-190
-168
Totalt
-149
-150
Bestående av
Räntekostnader
Räntekostnader från lån värderade till upplupet anskaffningsvärde
-95
-106
Räntenetto från räntederivat värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat
-15
-14
Räntekostnader från leasing
-17
-19
Balanserad ränta
1
5
Ränteintäkter från lån och fordringar värderade till upplupet anskaffningsvärde
2
2
Räntekostnader, netto
-124
-132
Kursvinst/-förlust
Valutaderivat
-39
14
Lån, insättningar och leasingskulder
37
-22
Kursvinster/-förluster, netto
-2
-8
Övriga finansiella intäkter
1
3
Övriga finansiella kostnader
Finansiella avgifter
-17
-8
Verkligt värde-förluster
-3
0
Räntenetto på förmånsbestämda åtaganden
-3
-5
Övriga finansiella kostnader, netto
-22
-10
Totalt
-149
-150
Vinst/förlust på finansiella derivatinstrument framgår av Not 27 Derivat
Räntekostnaderna minskade under 2021, främst på grund av lägre genomsnittliga räntenivåer för lån och lägre bruttonivåer för skuld.
De kapitaliserade räntekostnaderna uppgick under året till 1 (5) MEUR, vilket främst berodde på konverteringsprojektet av anläggningen
i finska Uleåborg. Konverteringsprojektet avslutades i januari 2021 och den genomsnittliga kapitaliseringsräntan var 3,0 % (3,3 %).
Kostnader för långfristiga obligationsemissioner redovisade under långfristig skuld, uppgick till 7 (11) MEUR i koncernens
balansräkning. Under året amorterades 4 (4) MEUR genom räntekostnader med hjälp av effektivräntemetoden.
Valutakursvinster och valutakursförluster på valutaderivat hänför sig huvudsakligen till icke-säkringsredovisade finansiella instrument
som är värderade till verkligt värde i resultaträkningen. Beloppet som redovisas som övriga finansiella intäkter består främst av vinster
vid värdering till verkligt värde, medan övriga finansiella kostnader i tabellen ovan främst avser finansiella nettoavgifter för outnyttjade
kreditlimiter, garantier, negativ ränta på insättningar och tidig återbetalning av räntebärande skulder.
43
Not 9 Inkomstskatt
Redovisningsprinciper
I koncernens inkomstskatt/skatteförmåner ingår skatt relaterat till koncernbolag baserat på periodens skattepliktiga resultat, tillsammans
med skattejusteringar för tidigare perioder och förändring i uppskjuten inkomstskatt. Skattefordringar och skatteskulder återger en
osäkerhet relaterad till eventuell inkomstskatt.
Uppskjuten inkomstskatt redovisas, värderad med beslutade, eller väsentligen beslutade skattesatser, för att återspegla
nettoskatteeffekterna av alla temporära skillnader mellan skattebaserna och redovisningsbaserna för tillgångar och skulder. Ingen
uppskjuten skatt redovisas för initial redovisning av goodwill och initial redovisning av en tillgång eller skuld i en transaktion som inte är
ett rörelseförvärv. Vid transaktionstidpunkten påverkar detta varken redovisat eller beskattningsbart resultat. Uppskjutna skattefordringar
sänker inkomstskatten på beskattningsbar inkomst under kommande år. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i den omfattning
det är sannolikt att de kommer att motsvaras av framtida beskattningsbara vinster, oavsett om de härrör från temporära skillnader eller
skattemässiga underskottsavdrag.
Skattekostnad
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
Aktuell skatt
-118
-109
Uppskjuten skatt
-34
-46
Skatt, totalt
-151
-156
Avstämning av effektiv skattesats
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
Resultat före skatt
1 419
773
Skatt enligt lagstadgade skattesatser i respektive land1
-263
-165
Icke avdragsgilla kostnader och skattefria intäkter2
49
0
Värdering av uppskjutna skattefordringar
-7
10
Skatt från tidigare år
39
-4
Förändringar i skattesatser och skattelagstiftning
1
4
Resultat från intressebolag
29
0
Övrigt
1
1
Skatt, totalt
-151
-156
Effektiv skattesats
10,7 %
20,1 %
Lagstadgad skattesats (blandad)
18,5 %
21,4 %
1 Omfattar effekten av 37 MEUR från länder med skattelättnader och skatteförmåner 2021, och effekten av 0 MEUR från skattelättnader och övriga skatteförmåner år 2020.
2 Taxeringsvärdet för icke avdragsgilla kostnader på 26 MEUR har nettats mot skattefri inkomst på 75 MEUR år 2021, och taxeringsvärdet för icke avdragsgilla kostnader på 12
MEUR har nettats mot skattefri inkomst på 12 MEUR år 2020.
Den lagstadgade skattesatsen är ett vägt genomsnittsvärde av de lagstadgade skattesatserna som gäller i de jurisdiktioner där Stora
Enso är verksamt.
44
Förändring i uppskjuten skatt 2021
MEUR
Per 1 januari
2021
Resultat-
räkning
Övrigt
totalresultat
(OCI)
Förvärv/
Avyttringar
Omräknings-
differens
Per 31
december
2021
Skogstillgångar
-1 175
-70
-40
0
16
-1 268
Anläggningstillgångar
-173
75
0
-8
3
-103
Finansiella instrument
-11
3
8
0
1
1
Obeskattade reserver
-39
-43
0
0
2
-80
Pensioner och avsättningar
56
27
-23
0
-2
58
Skattemässiga underskottsavdrag och
skattetillgodohavanden som överförts
från tidigare år
104
1
0
0
2
107
Övrig uppskjuten skatt
23
-26
0
-1
2
-2
Totalt
-1 215
-33
-55
-9
24
-1 287
Säkring av eget kapital (CTA)
-4
4
Nettoinvesteringslån
2
-2
Förändring i uppskjuten skatt
-35
-53
-9
24
Tillgångar1
117
143
Skulder1
-1 332
1 430
1 Uppskjutna skattefordringar och skulder har kvittats i enlighet med IAS 12.
OCI = Övrigt totalresultat, CTA = Ackumulerad omräkningsjustering
Förändring i uppskjuten skatt år 2020
MEUR
Per 1 januari
2020
Resultat-räkning
Övrigt
totalresultat
(OCI)
Förvärv/
Avyttringar
Omräknings-
differens
Per 31
december
2020
Skogstillgångar1
-722
-105
-310
-5
-33
-1 175
Anläggningstillgångar
-195
26
0
0
-4
-173
Finansiella instrument
1
0
-12
0
0
-11
Obeskattade reserver
-24
-12
0
0
-3
-39
Pensioner och avsättningar
69
-8
-3
0
-2
56
Skattemässiga underskottsavdrag och
skattetillgodohavande som överförts
från tidigare år
84
22
0
0
-2
104
Övrig uppskjuten skatt
-7
28
0
0
2
23
Totalt
-794
-49
-325
-5
-42
-1 215
Säkring av eget kapital (CTA)
5
-5
Nettoinvesteringslån
-1
1
Förändring i uppskjuten skatt
-45
-329
-5
-42
Tillgångar2
81
117
Skulder2
-875
-1 332
1 Tidigare skogstillgångar som presenterats tillsammans med övriga materiella anläggningstillgångar och i mindre utsträckning inom obeskattade reserver. Ingående balanser har
räknats om.
    2 Uppskjutna skattefordringar och skulder har kvittats i enlighet med IAS 12.
OCI = Övrigt totalresultat, CTA = Ackumulerad omräkningsjustering
Redovisningen av uppskjutna skattefordringar baseras på koncernens uppskattningar av framtida beskattningsbara vinster, mot vilka
koncernen kan utnyttja förmånerna.
Skattemässiga underskottsavdrag
Per 31 december
Skattemässiga underskottsavdrag
Redovisat skattemässigt värde
Oredovisat skattemässigt värde
MEUR
2021
2020
2021
2020
2021
2020
Förfaller inom fem år
417
607
7
35
79
88
Förfaller efter fem år
343
239
60
52
11
0
Förfaller ej
1 137
1 131
38
15
210
221
Totalt
1 897
1 977
106
102
300
309
Skattemässiga underskottsavdrag på 274 (329) MEUR hänförliga till Finland. En uppskjuten skattefordring på 55 (66) MEUR har
redovisats i samband med dessa skattemässiga underskottsavdrag, eftersom det är uppenbart att hela beloppet för skattemässiga
underskottsavdrag i Finland kommer att användas innan dess utgång, mot bakgrund av landets tidigare vinster, framtidsutsikter och
möjligheter till skatteplanering.
Icke redovisade uppskjutna skattefordringar på avdragsgilla temporära skillnader uppgick till 38 (25) MEUR. Dessa skillnader har
inget förfallodatum. Beskattningsbara temporära skillnader avseende investeringar i dotterbolag, filialer och intressebolag, samt andelar
i samägda bolag för vilka uppskjutna skatteskulder inte har redovisats uppgick till 339 (323) MEUR.
Osäkra skattepositioner
På balansdagen pågick skatterevisioner i flera jurisdiktioner. Några betydande tilläggsskatter, utöver de som redan har redovisats,
förväntas inte uppstå till följd av dessa revisioner.
45
Skatteskulder omfattade ett belopp på 37 MEUR under 2020 för en osäker skattesituation i Sverige till följd av tvister angående
avdrag för räntekostnader. Under 2021 avslutades alla tvister på ett framgångsrikt sätt och Stora Enso har därefter frigjort avsättningen
för skatterisk.
Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar
Redovisningsprinciper
Avskrivningar och nedskrivningar
Avskrivning av en tillgång inleds när den är tillgänglig för användning på den plats och i det skick som krävs för att den ska kunna
användas på det sätt som ledningen avser. Avskrivning upphör när tillgången tas bort ur redovisningen eller är tillgänglig för försäljning i
enlighet med IFRS 5. Avskrivning upphör inte när tillgången inte längre utnyttjas. Materiella och immateriella tillgångar skrivs av linjärt
under tillgångarnas nyttjandeperioder. Nyttjandeperioder granskas regelbundet. Om en tillgång avyttras nettas intäkter som överstiger
tillgångens bokförda värde upp till dess historiska kostnad mot avskrivningar och nedskrivningar. Endast de intäkter från avyttring som
överstiger den historiska kostnaden för en tillgång redovisas under övriga rörelseintäkter (Not 5). Om tillgångens bokförda värde är
högre än intäkterna från avyttringen redovisas skillnaden som en nedskrivning under den period då en tillförlitlig beräkning av förlust vid
avyttring finns tillgänglig, senast när ett bindande försäljningskontrakt undertecknas. ROU-tillgångarna skrivs av linjärt från kontraktets
första giltighetsdag till det tidigare av leasingtidens slut eller slutet av ROU-tillgångens nyttjandeperiod.
De bokförda värdena på immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar granskas vid varje
bokslutstillfälle för att fastställa om det finns indikationer på värdeminskning. Goodwill prövas årligen för samma sak. Om det finns
sådana indikationer uppskattas återvinningsvärdet till det högre av det verkliga värdet minus kostnaderna för avyttring, och bruksvärdet,
varvid en nedskrivning redovisas så snart det bokförda värdet överstiger återvinningsvärdet.
En tidigare redovisad nedskrivning återförs om uppskattningarna som använts för att fastställa återvinningsvärdet förändras. Värdet
på den återförda tillgången får dock inte överstiga det bokförda värde som tillgången skulle haft om det inte hade redovisats en
nedskrivning under föregående år. När det gäller goodwill kan en redovisad nedskrivning däremot inte återföras.
Immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar är föremål för nedskrivningsprövning på nivån för
kassagenererande enheter. Goodwill prövas för nedskrivning på nivån för kassagenererande enheter för grupper av kassagenererande
enheter, vilket motsvarar koncernens lägsta nivå där goodwill övervakas för intern verksamhet.
Avskrivningar och nedskrivningar
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
Avskrivningar
Immateriella tillgångar
26
30
Byggnader och konstruktioner
79
84
Maskiner och inventarier
373
370
ROU-tillgångar
62
66
Övriga materiella tillgångar
9
9
Totalt
549
559
Nedskrivningar
Goodwill
4
0
Immateriella tillgångar
7
19
Byggnader och konstruktioner
10
13
Maskiner och inventarier
126
21
ROU-tillgångar
1
2
Övriga materiella tillgångar
2
2
Totalt
149
57
Vinst och förlust vid avyttring
Vinst från försäljning av tillgångar
-4
-10
Förlust från försäljning av tillgångar
3
3
Totalt
0
-7
Avskrivningar och nedskrivningar
697
609
Nedskrivningsprövning
Återvinningsvärdet för de kassagenererande enheterna har fastställts utifrån en beräkning av bruksvärdet genom användning av
kassaflödesprognoser från finansiella bedömningar som godkänts av styrelsen och ledningen. Diskonteringsräntorna före skatt är
beräknade för varje kassagenererande enhet med beaktande av affärsklimatet för den kassagenererande enheten samt skatte- och
riskprofilen för det land där kassaflödet genereras. Tabellen i avsnittet om nedskrivningsprövning av goodwill nedan redovisar de
diskonteringsräntor före skatt som används för nedskrivningsprövning av goodwill. De liknar dem som används vid
nedskrivningsprövning av övriga immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar.
Nedskrivningarna prövades enligt bruksvärdemetoden för respektive kassagenererande enhet utifrån följande huvudantaganden:
Uppskattningar av försäljningspris i enlighet med intern och extern specialistanalys.
Kassaflöden och diskonteringsräntor beräknades i nominella termer.
Nuvarande kostnadsstruktur förblir oförändrad.
För prövning av goodwill användes en framtida femårsperiod, varefter terminalvärdet fastställdes med hjälp av
inflationsbaserad tillväxt, utom för division Paper, där prövningsperioden var den återstående förväntade ekonomiska
livslängden.
För immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar var prövningsperioden den återstående
förväntade ekonomiska livslängden på tillgången.
46
Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar, övriga immateriella tillgångar och ROU-tillgångar
Under 2021 uppgick de totala nedskrivningarna på materiella anläggningstillgångar, övriga immateriella tillgångar och ROU-tillgångar till
149 (57) MEUR och härrörde från omstrukturering av verksamheter, avyttringar av koncernbolag och nedskrivningsprövning. Främst på
grund av omstrukturering, avyttring av koncernbolag, nedskrivningsprövning och fortsatt försämring på vissa delar av
pappersmarknaden under 2021 på grund av covid-19-pandemin redovisades den totala nedskrivningen på 127 MEUR i de
kassagenererande enheterna News, Uncoated Mechanical och Office i divisionen Paper. 2020 prövades vissa tillgångar i divisionen
Biomaterials kassagenererande enheter innovation och verksamhet i Norden för nedskrivning av anläggningstillgång. Prövningen ledde
till en nedskrivning på 42 MEUR.
Nedskrivningsprövning av goodwill
Varken 2021 eller 2020 ledde prövningen av goodwill till nedskrivning. För 2021 och mot bakgrund av avyttringen av bruket i Sachsen
redovisades en nedskrivning av goodwill på 4 MEUR i den kassagenererande enheten Paper – News.
De väsentligaste grupperna av kassagenererande enheter som omfattar goodwill
Räkenskapsår
2021
2020
MEUR
Goodwill vid
årsslutet
Diskonteringsränta
före skatt
Goodwill vid
årsslutet
Diskonteringsränta
före skatt
Wood Products - Centraleuropa
109
8,7 %
106
6,8 %
Paper - Book Paper1
28
7,2 %
28
8,2 %
Paper - Uncoated Mechanical
40
7,2 %
40
6,8 %
Biomaterials - innovation
och verksamhet i Norden
45
7,2 %
43
6,8 %
Övriga kassagenererande enheter2
60
64
Totalt
282
281
1 Strukturen för divisionen Paper förändrades under 2021, då Book Paper och News Paper delas upp i två egna kassagenererande enheter.
2 Övriga kassagenererande enheter omfattar Packaging Solutions – Europa, Packaging Materials – verksamhet i Sverige, Packaging Materials – Containerboards, Wood Products –
Nordeuropa, Paper – News and Paper – Office
Beräkning av bruksvärde är mycket känsligt i förhållande till diskonteringsräntor, försäljningspriser och kostnader. I tabellen med
känslighetsanalysen nedan sammanfattas beloppen med vilket det antagna värdet måste förändras för att enhetens återvinningsvärde
ska vara likställt med det redovisade värdet för de kassagenererande enheterna och där en omfattande eventuell ändring i ett
antagande skulle kunna leda till en nedskrivning. Återvinningsvärdet för de kassagenererande enheterna inom Biomaterials – innovation
och verksamhet i Norden uppgick under 2021 till 418 MEUR jämfört med det redovisade värdet på 379 MEUR. Återvinningsvärdet för
de kassagenererande enheterna inom Paper – News uppgick under 2021 till 161 MEUR jämfört med det redovisade värdet på
134 MEUR. Inom den kassagenererande enheten Paper – News skulle en eventuell förändring av diskonteringsräntan inte medföra att
det redovisade värdet överstiger dess återvinningsvärde.
Känslighetsanalys för nedskrivningsprövning av goodwill
MEUR
Biomaterials - innovation och
verksamhet i Norden
Paper – News
Ökning av diskonteringsräntan (procentenheter)
0,6 %
n/a
Årlig minskning av försäljningspris
-0,2 %
-0,6 %
Årlig ökning av kostnaderna
0,2 %
0,6 %
Sammanfattning av nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar per division
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
Packaging Materials
10
0
Packaging Solutions
2
3
Biomaterials
0
42
Wood Products
0
0
Forest
1
0
Paper
131
3
Övriga
4
9
Totalt (nedskrivning +) / (återföring av
nedskrivning -)
149
57
47
Not 11 Immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och right-of-use tillgångar
Redovisningsprinciper
Kostnader för programvaruutveckling
Kostnaden för utveckling eller inköp av ny programvara som klart kan hänföras till en identifierbar och unik produkt som kommer att
kontrolleras av koncernen och har ett framtida värde som troligen överstiger kostnaden efter mer än ett år, redovisas som en immateriell
tillgång och kommer att skrivas av över en förväntad ekonomisk livslängd på 3 till 10 år. Kostnader för webbplatser kostnadsförs när de
uppkommer.
Goodwill
Goodwill utgörs av framtida ekonomiska fördelar från tillgångar som inte kan identifieras individuellt och redovisas separat av koncernen
vid ett förvärv. Goodwill beräknas som den del av köpeskillingen som vid förvärvet överstiger det verkliga värdet på den andel av det
förvärvade bolagets tillgångar som koncernen förvärvar räknat på förvärvsdagen, och fördelas vid prövning av nedskrivningsbehov på
de grupper av kassagenererande enheter som väntas ha nytta av förvärvet. Enligt IFRS 3 är anskaffningsvärdet lika med summan av
den köpeskilling som betalats, värdet av innehav utan bestämmande inflytande i förvärvet samt det verkliga värdet av tidigare innehav i
det förvärvade dotterbolaget. Goodwill som uppkommer vid förvärv av utländska enheter utanför euroområdet behandlas som den
utländska enhetens tillgång denominerad i den lokala valutan och omräknas till den kurs som råder på balansdagen.
Goodwill avskrivs inte men nedskrivningsbehovet prövas en gång per år, eller oftare om det finns indikationer på värdeminskning. I
vinster och förluster vid avyttring av ett dotterbolag ingår den goodwill som är hänförlig till den sålda enheten.
Goodwill som uppkommer vid förvärv av ett intressebolag eller samarbetsarrangemang ingår i investeringens bokförda värde och
eventuellt nedskrivningsbehov prövas som en del i den investeringen. Om koncernens andel av investeringens verkliga nettovärde
överskrider anskaffningsvärdet, efter omvärdering, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.
Immateriella tillgångar
Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde och skrivs av proportionerligt under den förväntade ekonomiska livslängden,
vilken brukar variera från 3 till 10 år och upp till 20 år för patent. Alla värdeminskningar innebär att värdet justeras. Förvärvade
immateriella tillgångar måste redovisas separerade från goodwill om de uppfyller definitionen för en tillgång, om de är antingen
avskiljbara eller härrör från kontrakt eller andra legala rättigheter och om deras verkliga värde kan mätas på ett tillförlitligt sätt.
Immateriella tillgångar som redovisas separerade från goodwill i förvärv består av marknadsförings- och kundrelaterade eller
kontrakts- och teknikbaserade immateriella tillgångar. Typiska marknadsförings- och kundrelaterade tillgångar är varumärken och
handelsnamn, servicemärken, kollektiva märken, certifieringsmärken, kundregister, order- eller produktionsstockar, kundkontrakt och
därmed sammanhängande kundrelationer. Kontrakts- och teknikbaserade immateriella tillgångar utgörs normalt av licens- och
royaltyavtal eller patenterad teknik och affärshemligheter, som till exempel konfidentiella formler, processer eller recept. Värderingen av
kundkontrakt och relaterade kundrelationer till verkligt värde bygger på hur stor andel av dessa som förväntas behållas och det
förväntade återstående kassaflödet från kunden. Varumärken värderas med hjälp av en diskonterad kassaflödesanalys enligt den så
kallade royaltykassaflödesmetoden (relief from royalty method).
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar förvärvade av koncernbolag redovisas till anskaffningsvärde, i förekommande fall med tillägg för
nedmonteringskostnader. Tillgångar som kommer in i koncernen i samband med förvärv av nya dotterbolag redovisas till verkligt värde
på förvärvsdagen. Avskrivning sker proportionerligt, justerad för eventuell värdeminskning och avyttringskostnader. Värdet i koncernens
rapport över finansiell ställning representerar kostnader minus mottagna bidrag och subventioner samt minus ackumulerade
planmässiga avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Räntekostnader på lån för finansiering av uppförande av sådana tillgångar
kapitaliseras som en del av anskaffningskostnaden när anläggningen är färdig.
Mark- och vattentillgångar avskrivs inte eftersom dessa bedöms ha oändlig livslängd. För övriga tillgångar baseras avskrivningar på
följande förväntade livslängd:
Tillgångsslag
Avskrivning, antal år
Byggnader, industri
10-50
Byggnader, kontor och bostäder
20-50
Slipmassafabriker
15-20
Vattenkraftanläggningar
40
Pappersbruks-, massabruks- och kartongbruksmaskiner
20-30
Tyngre maskiner
10-20
Konverteringsanläggningar
10-15
Sågverk
10-15
Datorer
3-5
Fordon
5
Kontorsutrustning
3-5
Järnvägar, hamnanläggningar
20-25
Skogsvägar
10-15
Vägar, markanläggningar, broar
15-20
Ordinarie underhålls- och reparationskostnader kostnadsförs när de uppkommer, men mer omfattande renoverings- och
uppgraderingskostnader kapitaliseras och skrivs av under respektive tillgångs återstående ekonomiska livslängd. Utrangering,
försäljning eller avyttring av materiella anläggningstillgångar redovisas genom att redovisad anskaffningskostnad och ackumulerade
avskrivningar dras av och eventuellt kvarvarande värde redovisas som nedskrivningar i koncernens resultaträkning. Realisationsvinster
redovisas under övriga rörelseintäkter.
48
Reservdelar redovisas som materiella anläggningstillgångar om de är av större omfattning och används över ett år eller om de
endast används till en specifik anläggningstillgång. I alla andra fall bokförs reservdelar som lager och redovisas i resultaträkningen som
förbrukning.
ROU-tillgångar
När ett kontrakt tecknas ska koncernen bedöma om kontraktet är, eller innehåller, ett leasingavtal. Ett kontrakt är, eller innehåller, ett
leasingavtal om kontraktet överför rätten att kontrollera användningen av en specifik tillgång för en viss tidsperiod i utbyte mot betalning.
ROU-tillgångar värderas först till anskaffningsvärde som omfattar leasingskuldens ursprungsvärde justerat främst för betalningar gjorda
vid eller före första giltighetsdagen. Koncernen fördelar kontraktets ersättningsbelopp på de olika leasingdelarna och räknar av delar
som inte avser leasing i den mån de går att identifiera. Leasingvillkor förhandlas utifrån individuella bedömningar och omfattar en
mängd olika villkor.
ROU-tillgångarna skrivs av proportionerligt från första giltighetsdagen till det tidigaste av leasingtidens slut och slutet av ROU-
tillgångens nyttjandeperiod. Dessutom justeras ROU-tillgången för vissa omvärderingar av leasingskulden. Eventuellt
nedskrivningsbehov av ROU-tillgångar prövas i enlighet med IAS 36.
Koncernen har valt att inte redovisa ROU-tillgångar för leasingavtal omfattande 12 månader eller mindre, eller leasingavtal för
tillgångar av mindre värde. Leasingavtal för lågt värderade tillgångar gäller huvudsakligen dator- och kontorsutrustning, vissa fordon och
maskiner och annat av mindre värde. Koncernen redovisar leasingavgifter i anslutning till leasingavtalen som en kostnad som fördelas
proportionerligt över leasingperioden (Not 5).
Immateriella tillgångar
Räkenskapsår
MEUR
Programvara
Övriga
immateriella
tillgångar
Tillgångar i
arbete
Goodwill
Totalt
Anskaffningsvärde
Per 1 januari 2020
236
102
29
1 253
1 620
Omräkningsdifferens
-2
-3
-1
-4
-9
Omklassificeringar
17
5
-19
0
2
Tillägg
3
1
9
-20
-7
Avyttringar1
-20
-8
0
-535
-562
Per 31 december 2020
233
98
17
695
1 044
Omräkningsdifferens
2
6
0
8
16
Omklassificeringar
8
12
-16
0
4
Tillägg
6
5
6
0
17
Avyttringar1
-23
-19
0
-171
-213
Per 31 dececmber 2021
226
103
7
532
867
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Per 1 januari 2020
170
27
0
951
1 148
Omräkningsdifferens
-2
-3
0
-2
-6
Avyttringar1
-20
-8
0
-535
-562
Avskrivningar
18
12
0
0
30
Nedskrivningar
9
9
0
0
19
Per 31 december 2020
176
38
0
414
629
Omräkningsdifferens
1
4
0
3
8
Avyttringar1
-22
-19
0
-171
-212
Avskrivningar
18
9
0
0
26
Nedskrivningar
5
2
0
4
11
Per 31 dececmber 2021
178
34
0
250
462
Bokfört värde 31 december 2021
48
69
7
282
405
Bokfört värde 31 december 2020
57
60
17
281
415
1 Avyttringar av bolag ingår i avyttringar. Avyttringar av bolag behandlas närmare i Not 4 Förvärv och avyttringar.
49
Materiella anläggningstillgångar
Räkenskapsår
MEUR
Mark och
vatten
Byggnader och
konstruktioner
Maskiner och
inventarier
Övriga
materiella
tillgångar
Anläggningar
under arbete
Totalt
Anskaffningsvärde
Per 1 januari 2020
129
3 376
13 438
459
345
17 746
Omräkningsdifferens
-1
-84
-79
-1
-2
-167
Omklassificeringar
0
19
166
4
-192
-2
Omklassificeringar till biologiska
tillgångar
0
-2
-1
0
0
-4
Tillägg
0
16
157
4
399
576
Avyttringar1
0
-23
-424
-11
-1
-460
Per 31 december 2020
128
3 301
13 256
455
549
17 690
Omräkningsdifferens
0
64
48
0
1
114
Omklassificeringar
2
58
405
11
-480
-4
Omklassificeringar av biologiska
tillgångar
0
-1
-1
0
0
-2
Tillägg
0
15
214
1
328
558
Avyttringar1
-13
-82
-503
-19
-4
-620
Per 31 december 2021
117
3 355
13 421
448
394
17 735
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Per 1 januari 2020
4
2 044
10 201
386
11
12 645
Omräkningsdifferens
0
-21
12
0
0
-9
Avyttringar1
0
-22
-419
-11
-1
-453
Avskrivningar
0
82
370
11
0
464
Nedskrivningar
0
13
21
0
2
36
Per 31 december 2020
3
2 096
10 186
386
11
12 683
Omräkningsdifferens
0
9
-30
0
1
-20
Avyttringar1
-1
-79
-487
-19
0
-586
Nedskrivningar
0
77
373
11
0
461
Nedskrivningar och återföringar
0
10
125
2
0
137
Per 31 december 2021
3
2 113
10 164
380
14
12 674
Bokfört värde 31 december 2021
114
1 242
3 256
68
380
5 060
Bokfört värde 31 december 2020
124
1 205
3 071
69
538
5 007
1 Avyttringar av bolag ingår i avyttringar. Avyttringar av bolag behandlas närmare i Not 4 Förvärv och avyttringar.
50
ROU-tillgångar
Räkenskapsår
MEUR
Mark och vatten
Skogstillgångar
Byggnader och
konstruktioner
Maskiner och
inventarier och övrigt
Totalt
Anskaffningsvärde
Per 1 januari 2020
104
249
89
138
579
Omräkningsdifferens
-2
-9
0
-2
-14
Omklassificeringar
0
0
-1
0
0
Omklassificeringar till biologiska
tillgångar
0
-12
0
0
-12
Tillägg
3
6
9
21
39
Avyttringar
-5
0
-3
-7
-15
Övriga förändringar
0
0
2
-1
1
Per 31 december 2020
99
233
97
148
577
Omräkningsdifferens
9
26
1
1
37
Omklassificeringar till biologiska
tillgångar
0
-15
0
0
-15
Tillägg
0
9
9
15
33
Avyttringar
-1
0
-4
-37
-42
Övriga förändringar
0
0
1
0
1
Per 31 december 2021
107
253
104
127
591
Ackumulerade av- och
nedskrivningar
Per 1 januari 2020
6
7
20
38
71
Avyttringar
-3
0
-2
-7
-13
Avskrivningar
3
5
21
37
66
Nedskrivningar
1
0
0
1
2
Övriga förändringar
0
0
0
0
-1
Per 31 december 2020
6
12
38
70
125
Omräkningsdifferens
1
2
1
0
3
Avyttringar
-1
0
-4
-36
-41
Avskrivningar
3
5
20
34
62
Nedskrivningar
0
0
0
1
1
Per 31 december 2021
8
18
55
69
150
Bokfört värde 31 december 2021
99
235
49
59
441
Bokfört värde 31 december 2020
93
221
59
79
452
Stora Ensos viktigaste kapitaliserade ROU-tillgångar består av landområden som används i skogsbruk och industriell verksamhet,
leasing av olika maskiner och utrustning, inklusive maskiner som används i verksamheten, fartyg och annan logistisk utrustning, samt
egendom, inklusive kontor, lagerlokaler och övrig egendom som används i verksamheten. Vissa av leasingavtalen innehåller
förnyelsealternativ och förlängningsalternativ som beaktas under leasingperioden om koncernen i princip vet att dessa kommer att
utnyttjas.
Tillägg till immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och ROU-tillgångar
Totalt uppgick investeringarna exklusive investeringar i biologiska tillgångar under året 609 (628) MEUR. Detaljer kring pågående
projekt och framtidsplaner tas upp närmare i verksamhetsberättelsen.
51
Not 12 Skogstillgångar
Redovisningsprinciper
Stora Ensos skogstillgångar definieras som skog på rot, klassificerade som biologiska tillgångar, och tillhörande skogsmark. Stora
Ensos biologiska tillgångar består av skog på rot som ska användas som råvara vid produktion av massa och träprodukter samt som
biobränsle.
Värderingen av skogstillgångarna baseras på att verksamheten är kontinuerlig och skogsbruket hållbart och tar även hänsyn till
miljömässiga begränsningar och andra förbehåll. Biologiska tillgångar redovisas och värderas till verkligt värde enligt IAS 41 om Jord-
och skogsbruk, och skogsmark redovisas enligt IAS 16 om Materiella anläggningstillgångar. Arrenderade skogsmarkstillgångar
redovisas som en del av de så kallade right-of-use-tillgångarna i Not 11 Immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar och
ROU-tillgångar.
Nordiska skogar och plantageskogar redovisas som olika tillgångsslag på grund av tillgångarnas olika natur, användning och
egenskaper. Den största skillnaden är den korta tillväxtcykeln på 6–12 år på plantagerna, jämfört med den långa tillväxtcykeln på 60–
100 år i nordiska skogar. Det finns även skillnader i form av återplanteringsmetoder, skogsbruk och resursanvändning för andra syften.
Nordiska skogstillgångar omfattar innehav i Sverige och Finland (samt även mindre skogsinnehav i Estland och Rumänien), medan
plantageskogar omfattar skogstillgångar i Kina, Brasilien och Uruguay. Redovisningsprinciper för de olika slagen av skogstillgångar
presenteras var för sig nedan. Koncernen har skogstillgångar i sina egna dotterbolag i Sverige och Kina, i sina samägda bolag i
Brasilien och Uruguay och i intressebolag i Finland. Stora Enso ser också till att värderingen av koncernens andel av värdet på
skogsinnehav i intressebolag och samägda bolag överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper. Vid avverkning överförs de
biologiska tillgångarna till lager.
Nordiska skogstillgångar
Skogstillgångar i Sverige redovisas till verkligt värde och värderas med hjälp av en marknadsmetod baserat på skogstransaktioner i de
områden där Stora Ensos skogar finns. Stora Enso har för avsikt att använda skogstillgångar för att få ett jämnt flöde av träråvara för sin
tillverkning samt söka möjligheter för ytterligare optimering av sina skogstillgångar. Det totala värdet av skogstillgångarna beräknas
utifrån kontrollerade lageruppgifter och regionala priser för skog på rot där hänsyn bland annat tas till:
regionala uppgifter om transaktioner baserade på skogstillgångarnas geografiska läge,
priser för skog på rot per skogskubikmeter (m3 sk) för sålda skogsegendomar samt
regionala lager av skog på rot.
Uppgifter om försäljning av skogstillgångar finns tillgängliga från olika marknadsaktörer. Uppgifterna om marknadstransaktioner kan
ses som bestyrkta av marknaden. Vissa justeringar görs för att förfina de bekräftade uppgifterna. Här används icke observerbara data
som kategoriseras som information på nivå 3 i hierarkin för verkliga värden. Bedömningarna förklaras närmare i Not 2 Betydelsefulla
redovisningsmässiga bedömningar.
Det totala värdet av skogstillgångarna i Sverige redovisas som biologiska tillgångar och skogsmark. Redovisningen av det
kombinerade verkliga värdet för skogstillgångarna baseras på intäktsmetoden där separata aktuella värden för förväntat
nettokassaflöde beräknas för både biologiska tillgångar och skogsmark. Diskonteringsräntan fastställs som den ränta vid vilken
värderingen som baseras på marknadspriserna överensstämmer med de totala skogstillgångarnas kombinerade kassaflöden för
biologiska tillgångar och skogsmark. Diskonteringsräntan uppskattas vara densamma för biologiska tillgångar som för skogsmark
eftersom typen av och tidpunkten för kassaflödena är liknande.
Biologiska tillgångar redovisas till verkligt värde enligt IAS 41. Det verkliga värdet baseras på intäkter med hjälp av den diskonterade
kassaflödesmetoden där de biologiska tillgångarnas verkliga värde beräknas utifrån kassaflöden som bygger på att verksamheten är
kontinuerlig med hänsyn tagen till tillväxtpotentialen under en tillväxtcykel. Skogsmark värderas till verkligt värde med hjälp av den
värderingsmetod som beskrivs i IAS 16. Det verkliga värdet på skogsmark bestäms baserat på intäkter, där nettokassaflöden från träd
som ska planteras i framtiden och andra skogsrelaterade intäkter som jakträtter, leasing av vindkraft och försäljning av jordmaterial
ingår.
Övriga skogstillgångar i Norden, som till största delen ingår i koncernens 41-procentiga innehav i det finska intressebolaget Tornator,
redovisas till verkligt värde med utgångspunkt i intäkter. Värderingen av biologiska tillgångar utgår från den diskonterade
kassaflödesmetoden och beräknas på kassaflöden i en kontinuerlig verksamhet, där hänsyn tas till tillväxtpotentialen under en
tillväxtcykel. Skogsmarken värderas till verkligt värde med hjälp av den värderingsmetod som beskrivs i IAS 16. Värderingen av
skogsmark till verkligt värde utgår från intäkter och den diskonterade kassaflödesmetoden, inklusive kassaflöden från träd som kommer
att planteras i framtiden och andra intäkter. Diskonteringsräntan som används för både biologiska tillgångar och skogsmark fastställs
utifrån ett vägt genomsnittsvärde för kostnaden för kapital (WACC-metoden).
Förändringar i det verkliga värdet av biologiska tillgångar redovisas i resultaträkningen. Förändringar i det verkliga värdet av
skogsmark, netto efter uppskjuten skatt, redovisas i övrigt totalresultat (OCI) och ackumuleras i en omräkningsreserv under eget kapital.
Omräkningsreserven återförs inte till resultaträkningen vid avyttring. Om det verkliga värdet av skogsmark skulle vara lägre än
anskaffningsvärdet redovisas skillnaden i resultaträkningen som en nedskrivning.
Plantagetillgångar
För plantageskogar redovisas biologiska tillgångar till verkligt värde enligt IAS 41 baserat på intäkter i de områden där koncernen äger
skogsmark. Värdering till verkligt värde baseras på information på nivå 3 i hierarkin för verkliga värden. Skogsmark värderas både initialt
och senare till anskaffningsvärde med hjälp av den modell som beskrivs i IAS 16.
Värderingen av biologiska tillgångar baseras på den diskonterade kassaflödesmetoden och bygger på kassaflöden som utgår från
en kontinuerlig verksamhet och ett hållbart skogsbruk med hänsyn tagen till tillväxtpotentialen under en tillväxtcykel. De biologiska
tillgångarnas verkliga värde baseras på produktiv skogsmark. Årets avverkning av den prognostiserade årliga tillväxten multipliceras
med virkespriset och kostnader för skogsbruk och avverkning dras av. De biologiska tillgångarnas verkliga värde mäts som nuvärdet av
det som avverkas efter en tillväxtperiod, med hänsyn tagen till miljömässiga begränsningar och andra förbehåll. Den diskonteringsränta
som tillämpas bestäms med hjälp av ett vägt genomsnittsvärde för kostnaden för kapital (WACC-metoden).
Skog på rot som är mindre än två år gammal (mindre än tre år i Montes del Plata) anses vara en outvecklad tillgång och redovisas till
anskaffningsvärde. Det verkliga värdet bedöms vara nära anskaffningsvärdet när den biologiska transformationen varit ringa eller när
priseffekten av transformationen inte förväntas vara väsentlig, vilket varierar med växtplats och växtart.
Förändringar i det verkliga värdet av biologiska tillgångar redovisas i resultaträkningen. Skogsmarken redovisas till
anskaffningsvärde och avskrivs inte.
Värdet av skogstillgångar i dotterbolag och samägda bolag som redovisas i koncernens rapport över finansiell ställning uppgår till
6 747 (6 256) MEUR enligt specifikation nedan. Koncernens indirekta andel av skogstillgångar ägda av intressebolag uppgår till 985
(837) MEUR. Det totala värdet av skogstillgångar uppgår till 7 732 (7 093) MEUR.
52
Skogstillgångar
Biologiska tillgångar
Skogsmark3
Skogstillgångar totalt
Räkenskapsår
Räkenskapsår
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
2021
2020
2021
2020
Dotterbolag och samägda bolag
Värde per 1 januari
4 250
3 627
2 005
509
6 256
4 136
Omräkningsdifferenser
-43
99
-26
-12
-68
88
Orealiserad förändring i verkligt värde1 2
471
560
225
1 504
696
2 065
Tillägg
58
81
1
3
59
84
Avyttringar
-64
0
-5
0
-69
0
Förändring på grund av avverkning1
-127
-128
0
0
-127
-128
Övriga operativa förändringar1
-17
-4
0
0
-17
-4
Omklassificeringar från materiella
17
16
0
0
17
16
Värde per 31 december
4 547
4 250
2 201
2 005
6 747
6 256
Investeringar i intressebolag
Tornator Oyj (41%)
906
769
78
56
985
825
Arauco Florestal Arapoti S.A. (20%)
0
8
0
4
0
12
Värde per 31 december
906
778
78
60
985
837
Totalt
5 453
5 028
2 279
2 065
7 732
7 093
1 För biologiska tillgångar redovisas förändringarna i resultaträkningen. För skogsmark redovisas förändringar i verkligt värde direkt under eget kapital.
2 Påverkan 2020 beror främst på ändringar i värderings- och redovisningsprinciper för svenska skogar.
3 Arrenderad skogsmark ingår inte.
Värdering av och skog på rot i större dotterbolags, samägda bolags och intressebolags skogstillgångar
Per 31 december 2021
Svenska
skogar
Guangxi
Veracel
(50 %)
Montes
del Plata
(50 %)
Tornator
(41 %)
Totalt
Markareal
ha
1 389 000
77 000
113 000
136 000
295 000
2 009 000
ha
1 389 000
106 000
95 000
295 000
1 884 000
ha
77 000
7 000
41 000
125 000
ha
1 141 000
68 000
47 000
90 000
271 000
1 617 000
Total areal
Skog på rot
miljoner m3 sk1
152,6
5,0
5,0
13,9
33,0
209,5
Produktiv skogsmark
Skog på rot
miljoner m3 sk1
150,5
4,9
5,0
13,9
32,7
207,1
Uppskattad tillväxt
miljoner m3 sk1
5,8
1,6
1,8
2,6
1,4
13,2
Avverkning
miljoner m3 sk1
4,4
1,3
1,2
1,6
1,3
9,9
Övriga
förendringar
miljoner m3 sk1
6,2
0,4
0,0
-0,1
1,2
7,7
Avverkning
miljoner m3 fub2
3,7
1,0
1,0
1,3
1,2
8,2
Biologiska tillgångar
MEUR
4 005
200
81
260
906
5 453
Biologiska tillgångar
Produktiv areal
EUR/ha
3 511
2 950
1 713
2 900
3 342
3 372
Skogsmark
MEUR
2 012
26
163
78
2 279
Skogstillgångar, totalt
MEUR
6 017
200
107
423
985
7 732
Arrenderad skogsmark
MEUR
187
2
45
235
1 Skogskubikmeter
2 Kubikmeter fast mått under bark
53
Per 31 december 2020
Svenska
skogar
Guangxi
Veracel
(50 %)
MdP
(50 %)4
Tornator
(41 %)
Totalt3 4
Markareal
Total areal
ha
1 398 000
81 000
112 000
135 000
291 000
2 017 000
- varav ägd
1 398 000
107 000
95 000
291 000
1 891 000
- varav arrenderad
81 000
5 000
39 000
126 000
Produktiv areal
ha
1 145 000
75 000
47 000
89 000
269 000
1 623 000
Total areal
Skog på rot
miljoner m3 sk1
145,0
4,3
4,4
13,0
31,8
198,5
Produktiv skogsmark
Skog på rot
miljoner m3 sk1
143,0
4,2
4,4
13,0
31,4
195,9
Uppskattad tillväxt
miljoner m3 sk1
6,1
1,3
1,7
3,0
1,4
13,5
Avverkning
miljoner m3 sk1
4,6
1,2
1,0
1,2
1,3
9,4
Övriga förändringar
miljoner m3 sk1
-1,7
-0,1
0,0
0,0
0,7
-1,1
Avverkning
miljoner m3 fub2
3,8
1,0
0,8
1,0
1,2
7,8
Biologiska tillgångar
MEUR
3 774
176
66
230
769
5 016
Biologiska tillgångar
Produktiv areal
EUR/ha
3 298
2 359
1 412
2 597
2 860
3 089
Skogsmark
MEUR
1 829
26
150
56
2 061
Skogstillgångar,
totalt
MEUR
5 603
176
92
380
825
7 077
Arrenderad
MEUR
183
1
37
221
1 Skogskubikmeter
2 Kubikmeter fast mått under bark
3 Mindre innehav av skog i Laos och intressebolaget Arauco Florestal Arapoti S.A. i Brasilien ingår inte i totalvärdet
4 MdP produktiv areal (ha) och biologiska tillgångar per produktiv ha omräknat baserat på information erhållen efter 2020 rapportering.
Dotterbolag och samägda bolag
Den 31 december 2021 var värdemässigt (exkl. arrenderad mark) 89 % (90 %) av skogstillgångarna belägna i Sverige, 3 % (3 %) i
Kina, 2 % (1 %) i Brasilien, och 6 % (6 %) i Uruguay. Den totala arealen uppgår till 1 715 (1 726) tusen hektar varav 7 % (7 %) är
arrenderad och mindre än 1 % (1 %) är begränsad. Av Stora Ensos totala skogsinnehav är 1 346 (1 356) tusen hektar produktiv
skogsareal. I siffrorna för Montes del Plata och Veracel har hänsyn tagits till ägarandel.
Svenka skogar
I slutet av 2021 uppgick värdet av de biologiska tillgångarna i svenska skogar till 4 005 (3 774) MEUR, värdet av tillhörande skogsmark
var 2 012 (1 829) MEUR och de totala skogstillgångarna uppgick till 6 017 (5 603) MEUR. Skogstillgångarnas värde ökade med 414
MEUR, vilket främst beror på att uppskattningen av volymerna för skog på rot ökat, framför allt vad gäller behållna skogsområden – då
en betydande andel av skogsområdena genomgick laserskanning – förbättrade lagerdata samt högre marknadspriser.
Valutakurspåverkan och avyttringar fick värdet att minska. Uppskjutna skatteskulder relaterade till skogstillgångar uppgick till 1 237
(1 153) MEUR. Diskonteringsräntan på 3,5 % (3,6 %) tillämpades i värderingen.
Det produktiva området i svenska skogar uppgick till 1 141 (1 145) tusen hektar med skog på rot på 150,5 (143,0) miljoner m3. Det
vägda genomsnittliga marknadsvärdet över tre år som använts vid värderingen av svenska skogstillgångar 2021 är 40 (39) EUR per
skogskubikmeter. Värdet av skogstillgångar motsvarar ett genomsnitt på 5 270 (4 900) EUR per hektar produktiv skogsmark.
Värderingen av skogstillgångarna baseras på detaljerade transaktionsuppgifter och prisstatistik som tillhandahålls av olika
leverantörer av marknadsdata. Transaktionsuppgifterna justeras så att de motsvarar skog av samma typ som Stora Ensos och utesluter
vissa tillgångar som inte är skog och annat avvikande. Vid värderingen beaktas var skogsmarken finns, vilka prisnivåer som gäller och
vilken volym av skog på rot som finns tillgänglig. Marknadspriserna för olika områden varierar kraftigt. Kommande förändringar i värdet
av svenska skogstillgångar påverkas av förändringar i marknadspriser och förändringar i volym av skog på rot med hänsyn till tillväxt
och andra förändringar. Se även Not 2 för information om bedömningar som använts vid värderingen.
Skogstillgångarnas läge och volym 2021
Nordlig
Central
Sydlig
Summa
Produktiv areal
ha
191 000
950 000
0
1 141 000
Andel av total
%
17%
83%
0%
100%
Skog på rot
million m3 sk
17,1
133,3
0,0
150,5
Andel av total
%
11%
89%
0%
100%
Skogstillgångarnas läge och volym 2020
Nordlig
Central
Sydlig
Summa
Produktiv areal
ha
191 000
949 000
5 000
1 145 000
Andel av total
%
17%
83%
0%
100%
Skog på rot
million m3 sk
16,2
125,9
0,8
143,0
Andel av total
%
11%
88%
1%
100%
Guangxi
I slutet av 2021 uppgick värdet av de biologiska tillgångarna i kinesiska Guangxi till 200 (176) MEUR. All skogsmark i Kina är
arrenderad. Värdeökningen beror främst på påverkan av valutakurser och ökade volymer, medan högre kostnader och
diskonteringsräntan minskade värdet. I de biologiska tillgångarna ingick ung skog på rot motsvarande 33 (33) MEUR.
Diskonteringsräntan på 8,6 % (8,4 %), som används i den diskonterade kassaflödesvärderingen (DCF) ökade något under 2021. Den
produktiva skogsmarken i Guangxi uppgår till 68 (75) tusen hektar med skog på rot på 4,9 (4,2) miljoner m3.
54
Veracel
Veracel Celulose S.A. (Veracel) är ett samägt (50 %) företag i Brasilien. Stora Ensos andel av de biologiska tillgångarna var 81 (66)
MEUR. Förändringen beror främst på ökade priser, volymer samt tillväxt och lägre diskonteringsränta. I de biologiska tillgångarna ingick
ung skog på rot motsvarande 21 (22) MEUR. Diskonteringsräntan på 6,9 % (8,8 %) som används i DCF minskade under 2021. Den
därtill hörande skogsmarken redovisas till anskaffningsvärde. Stora Ensos andel av den produktiva skogsmarken uppgår till 47 (47)
tusen hektar med skog på rot på 5,0 (4,4) miljoner m3.
Montes del Plata
Montes del Plata (MdP) är ett samägt (50 %) företag i Uruguay. Stora Ensos andel av de biologiska tillgångarna var 260 (230) MEUR.
Förändringen beror främst på valutakurspåverkan. I de biologiska tillgångarna ingick ung skog på rot motsvarande 46 (46) MEUR.
Diskonteringsräntan på 6,5 % (6,5 %) som används i DCF var densamma under 2021. Den därtill hörande skogsmarken redovisas till
anskaffningsvärde. Stora Ensos andel av den produktiva skogsmarken uppgår till 90 (89) tusen hektar med skog på rot på 13,9 (13,0)
miljoner m3.
Intressebolag
Tornator
Tornator Oyj (Tornator) är ett finskt intressebolag som ägs till 41 %. Stora Ensos andel av de biologiska tillgångarna var 906 (769)
MEUR och andelen skogsmark var 78 (56) MEUR. Det högre verkliga värdet för biologiska tillgångar beror främst på att nya
tillväxtmodeller tillämpas i värderingen, som indikerar att ökningen för trädens stamvolym är snabbare än i den tidigare uppskattningen.
Det beror också på förvärv, ökade volymer och priser. Stora Ensos andel av den produktiva skogsmarken uppgår till 271 (269) tusen
hektar med skog på rot på 32,7 (31,4) miljoner m3.
Arauco Florestal Arapoti
Stora Ensos innehav på 20 % i Arauco Florestal Arapoti S.A. avyttrades under 2021. Stora Ensos andel av skogstillgångarna var inte
väsentlig.
Känslighetsanalys av viktiga faktorer vid värdering av biologiska tillgångar om förändring +/-10 %
MEUR
Marknadspris på virke
Tillväxttakt
Diskonteringsränta
Guangxi
+/-36
+/-1
+/-3
Veracel
+/-9
+/-9
+/-2
Montes del Plata
+/-28
+/-28
+8/-7
Värderingen av svenska skogstillgångar påverkas av förändringar i marknadspriser och förändringar i skog på rot-volymen. En
förändring av det genomsnittliga marknadspriset för skogstillgångar med 1 EUR/m3 skog skulle påverka värdet av skogstillgångarna
med 150 (143) MEUR. En förändring av skog på rot-volymen med 1 miljon skogskubikmeter skulle påverka värdet av skogstillgångarna
med 40 (39) MEUR.
55
Not 13 Intressebolag
Redovisningsprinciper
Intressebolag i vilka Stora Enso har ett betydande inflytande redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Stora Enso styr inte intressebolag
på egen hand eller tillsammans med andra parter, men har ett väsentligt inflytande. Koncernens andel av intressebolagets vinst eller
förlust tas upp i koncernens resultaträkning. Koncernens innehav i ett intressebolag tas upp i koncernens rapport över finansiell ställning
till ett belopp som motsvarar koncernens andel av intressebolagets nettotillgångar tillsammans med eventuell goodwill. När koncernens
andel av eventuella ackumulerade förluster överstiger det bokförda värdet för en investering, sätts bokfört värde till noll och
redovisningen av fortsatta förluster upphör, om inte koncernen är bunden av garantier eller andra åtaganden i förhållande till det bolag
som avses. I det redovisade värdet för intressebolag finns ingen goodwill av större omfattning.
Koncernens andel av resultaten i intressebolag redovisas under rörelseresultat för att återspegla investeringarnas rörelseinriktade
natur. På samma sätt redovisas utdelningar från investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden i kassaflödet genererat från den
löpande verksamheten i koncernens kassaflödesanalys.
Viktigare intressebolag
Per 31 december
Ägarintresse %
MEUR
Bolag
Rapporteras i
segment
Säte och viktigaste
verksamhetsplats
2021
2020
2021
2020
Tornator Oyj
Forest
Finland
41,00
41,00
545
402
Övriga
35
54
Redovisat värde per 31
december
580
456
Stora Ensos innehav på 20 % i Arauco Florestal Arapoti S.A. avyttrades under 2021. Transaktionen hade inte någon betydande
inverkan på koncernen. Bergvik Skog AB avvecklades under 2021. Ingen verksamhet kvarstod i bolaget efter omstruktureringen av
Bergvik Skog AB 2019.
Koncernens andel av intressebolags resultaträkningar
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
Omsättning
142
131
Rörelsekostnader
-97
-93
Värdering av biologiska tillgångar
120
13
Rörelseresultat
166
50
Finansnetto
10
-42
Resultat före skatt
176
8
Skatt
-34
-9
Årets nettoresultat
143
-1
Medelantalet anställda i intressebolagen var 1 193 under 2021, jämfört med 1 575 under 2020.
Nedan visas en sammanfattning av ekonomisk information, framtagen i enlighet med IFRS, för koncernens viktigaste intressebolag,
Tornator Oyj. Koncernens andel i Tornator Oyj redovisas under divisionen Forest och utgör huvuddelen av koncernens redovisade
värden i intressebolag.
Tornator Oyj
MEUR
2021
2020
Omsättningstillgångar
53
79
Anläggningstillgångar
2 440
2 040
Kortfristiga skulder
43
52
Långfristiga skulder
821
850
Skatteskulder
300
236
Omsättning
155
141
Årets nettoresultat
349
52
Övrigt totalresultat
39
30
Totalresultat
388
82
Utdelningar från intressebolag under räkenskapsåret
16
12
Intressebolagets nettotillgångar
1 329
980
Koncernens ägarandel i Tornator Oyj
41,00 %
41,00 %
Bokfört värde för koncernens ägarandel i Tornator Oyj
545
402
Stora Ensos finska skogsinnehav avyttrades 2002 till intressebolaget Tornator. Koncernens aktuella ägande på 41 % värderas till 545
(402) MEUR den 31 december 2021. Koncernens andel av Tornators nettoresultat var 143 (21) MEUR, vilket inkluderar en vinst vid
värderingen av biologiska tillgångar, netto efter skatt, på 96 (11) MEUR.
56
Sammanslagen information om intressebolag av mindre omfattning1
Per 31 december
MEUR
2021
2020
Omsättningstillgångar
22
34
Anläggningstillgångar
30
36
Kortfristiga skulder
15
13
Långfristiga skulder
2
1
Skatteskulder
0
2
Omsättning
78
73
Årets nettoresultat
0
-22
Utdelningar under räkenskapsåret
0
23
Eget kapital i koncernens balansräkning
35
54
Värde enligt kapitalandelsmetoden
35
54
Värde enligt kapitalandelsmetoden för Tornator Oyj
545
402
Värde enligt kapitalandelsmetoden, totalt
580
456
1 Inkluderar Bergvik Skog AB som redovisades separat under 2020. Jämförelsesiffrorna har omräknats i enlighet med detta.
Mellanhavanden med intressebolag
Per 31 december
MEUR
2021
2020
Fordringar på intressebolag
Långfristiga lånefordringar
2
2
Kundfordringar
1
0
Kortfristiga lånefordringar
10
0
Skulder till intressebolag
Leverantörsskulder
55
41
Lån från intressebolag inklusive räntefordran uppgick vid utgången av 2021 till sammanlagt 2 (2) MEUR.
Transaktioner med intressebolag
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
Försäljning till intressebolag
19
17
Ränta på lånefordringar från intressebolag
1
Inköp från intressebolag1
109
130
1 Omräkning av inköp för 2020.
Koncernen genomför transaktioner med intressebolag, till exempel försäljning och inköp av virkesråvara. Alla avtal förhandlas enligt
armlängdsprincipen med villkor som koncernen anser normala i branschen och som i allmänhet inte är mindre förmånliga än vad som
skulle gälla för en oberoende tredje part.
Not 14 Aktieinstrument
Redovisningsprinciper
Koncernen har valt att redovisa sitt aktieinnehav i Pohjolan Voima och vissa noterade aktier som ägs av koncernen till verkligt värde via
övrigt totalresultat (FVTOCI) enligt IFRS 9 genom att tillämpa standarden för aktieinstrument. Vinster och förluster till följd av
förändringar i investeringarnas verkliga värde under verkligt värde via övrigt totalresultat återförs inte till resultaträkningen vid
nedskrivning eller avyttring, och endast intäkt av utdelning redovisas i resultaträkningen. Dessutom har koncernen vissa investeringar i
onoterade värdepapper som klassificeras som verkligt värde via resultaträkningen.
57
Värderingar i sammandrag
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
Anskaffningsvärde per 1 januari
Noterade värdepapper
3
3
Onoterade värdepapper
135
120
Investeringar som klassificeras som egetkapitalinstrument
138
123
Övrigt totalresultat vid ingående balans
279
415
Aktieinstrument per 1 januari
417
538
Omräkningsdifferens
0
1
Tillägg
1
15
Förändring i verkligt värde redovisad som övrigt totalresultat
501
-136
Avyttringar
0
-1
Resultaträkning – vinst/förlust
0
1
Redovisat värde 31 december
918
417
Orealiserade vinster och förluster på noterade och onoterade aktier
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
Orealiserad värdestegring, netto (OCI)
780
279
Kostnad
139
138
Verkligt värde
918
417
Orealiserad värdestegring, netto (OCI)
780
279
Uppskjuten skattskuld
-2
-3
Orealiserad värdestegring redovisad som övrigt totalresultat (OCI) i eget kapital
778
277
Förändring i orealiserad värdestegring redovisad som övrigt totalresultat (OCI) i eget kapital
501
-136
Aktier i PVO
Koncernen har en andel på 15,6 % (15,6 %) i Pohjolan Voima Oy (PVO) som är en privatägd företagsgrupp i energisektorn som
producerar el och värme åt sina ägare i Finland. Alla dotterbolag i PVO-koncernen har sitt eget aktieslag som ger aktieägaren rätt till del
av energiproduktionen i proportion till innehavet av det aktieslaget. Aktieägarna är sedan skyldiga att täcka produktionskostnaderna som
i allmänhet är lägre än marknadspriserna. Stora Enso har inte erhållit faktisk utdelning från PVO under 2021. Innehavet värderas till
verkligt värde varje kvartal och man tillämpar då ett genomsnittsvärde av två metoder: diskonterad kassaflödesanalys och
handelsmultiplar. Värderingen kategoriseras som nivå 3 i verkligt värde-hierarkin i enlighet med IFRS 13. Mer information om nivåerna
finns i Not 25 Verkligt värde.
Elpriserna i modellen baseras på Nordpools priser. I modellen används priset på flytande futuresderivat för tillgängliga år, vilka sedan
räknas upp med en inflationsfaktor. Basen för varje kraftanläggnings kostnadsstruktur tas från tidigare bokslut och justeras med
inflationsfaktorn för kommande år. Den diskonteringsränta på 3,84 % som används i värderingsmodellen bestäms med hjälp av ett vägt
genomsnittsvärde för kostnaden för kapital (WACC-metoden). En förändring med +/- 5 % av elpriset i kassaflödesvärderingen (DCF)
skulle ändra värderingen med +119 MEUR respektive -119 MEUR. En förändring med +/- 1 procentenhet av diskonteringsräntan skulle
ändra värderingen med -155 MEUR respektive +98 MEUR. De högre elmarknadspriserna i slutet av 2021 har lett till minskade
handelsvolymer på elbörsen Nord Pool, vilket kan indikera en större risk för prisfluktuationer i framtiden.
I december 2021 meddelade Teollisuuden Voima Oyj (TVO) att den försenade enheten Olkiluoto 3 har tagits i drift. Enligt TVO
förväntas elproduktion på begränsad effektnivå starta i slutet av januari 2022. Regelbunden elproduktion förväntas starta i juni 2022.
Hänsyn har tagits till denna uppdaterade tidsplan i PVO-värderingen vid årets slut. Stora Ensos indirekta andel av kapaciteten vid
Olkiluoto 3, via sina B2-aktier i PVO, är ungefär 8,9 %.
Ägande i PVO 31 december 2021
MEUR
Aktieserie
Innehav %
Tillgångskategori
Verkligt värde
2021
Verkligt värde
2020
PVO-Vesivoima Oy
A
20,6
Vattenkraft
302
132
Teollisuuden Voima Oyj
B
15,7
Kärnkraft
540
257
Teollisuuden Voima Oyj
B2
14,8
Kärnkraft
54
0
Övriga
C,C2,V,M
Diverse
Diverse
4
4
Totalt
900
394
Värdet 2021 uppgick till 900 (394) MEUR, att jämföra med det bokförda värdet på 130 (117) MEUR där uppräkningen på 770 (277)
MEUR tas upp under övrigt totalresultat. Förändringen av PVO:s värde är främst ett resultat av högre marknadspriser på el under året.
Ingen uppskjuten skatt redovisas, eftersom innehav över 10 % är undantagna från realisationsvinstskatt enligt finska skatteregler.
58
Huvudsakliga aktieinstrument
31 december 2021
MEUR
Innehav %
Antal aktier
Anskaffningsvärde
Verkligt värde
Packages Ltd, Pakistan – noterade aktier
6,0
5 396 650
3
13
Noterade värdepapper, totalt
3
13
Pohjolan Voima Oy – onoterade aktier
15,6
5 073 972
130
900
Övriga – onoterade värdepapper
5
5
Operativa värdepapper, totalt
135
905
Investeringar tillgängliga för försäljning, totalt, 31
december 2021
139
918
Investeringar tillgängliga för försäljning, totalt, 31
december 2020
138
417
Not 15 Utsläppsrätter och övriga anläggningstillgångar
Redovisningsprinciper
Koncernen deltar i det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter, med målet att minska utsläppen av växthusgaser. Koncernen
har fått tillstånd att släppa ut ett visst antal ton koldioxid (CO2) under en viss tidsperiod, som redovisas som immateriella tillgångar,
statsbidrag och som förbindelser att lämna in utsläppsrätter motsvarande de utsläpp som gjorts under den tid begränsningen gäller.
Immateriella tillgångar relaterade till utsläppsrätter värderas till verkligt värde på nivå 1 den dag de blir tillgängliga. Förpliktelsen att
lämna in utsläppsrätter redovisas på basis av de faktiska utsläppen och tillgodoses med innehavda rättigheter, värderade till bokfört
värde. Om marknadsvärdet för utsläppsrätterna på balansdagen är lägre än det redovisade värdet skrivs eventuella outnyttjade
utsläppsrätter som inte behövs för att täcka de utsläpp som gjorts ned till marknadsvärdet.
Koncernen kostnadsför, under rubriken material och tjänster, utnyttjade utsläppsrätter som antingen tilldelats koncernen eller
förvärvats, värderade till verkligt värde vid tilldelningstidpunkten respektive till anskaffningspris. Sådana kostnader kvittas under rubriken
övriga rörelseintäkter mot intäkterna från den ursprungliga tilldelningen av utsläppsrätter, värderade till verkligt värde vid
tilldelningstidpunkten. Resultaträkningen påverkas således inte av konsumtionen av ursprungligen tilldelade utsläppsrätter. Försäljning
av outnyttjade utsläppsrätter redovisas som intäkt på leveransdagen. En eventuell nettoeffekt uppstår antingen i form av en kostnad för
förvärv av ytterligare utsläppsrätter för att täcka utsläpp utöver de tillåtna eller i form av en intäkt från försäljning av outnyttjade
utsläppsrätter, alternativt i form av nedskrivning av utsläppsrätter som inte behövs för eget bruk.
Utsläppsrätter
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
Värde per 1 januari
36
37
Fördelade utsläppsrätter
167
46
Omsättning
-35
-13
Avräkning med staten
-31
-33
Värde per den 31 december
137
36
Förpliktelsen att lämna in utsläppsrätter redovisas i koncernens rapport över finansiell ställning i linje med övriga rörelseskulder. Per den
31 december 2021 uppgick förpliktelsen att lämna in utsläppsrätter till 99 (31) MEUR, vilket anges i Not 23 Övriga skulder. De
outnyttjade utsläppsrätter som innehades vid årets slut värderas till 38 (5) MEUR. Utsläppsrätterna ökade under 2021 mot bakgrund av
det förändrade marknadspriset. I slutet av räkenskapsperioden var marknadspriset för utsläppsrätterna 79,96 (32,54) EUR per ton.
Övriga anläggningstillgångar
Per 31 december
MEUR
2021
2020
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
15
15
Skattetillgodohavande
3
4
Övriga långfristiga rörelsetillgångar
15
9
Totalt
34
28
59
Not 16 Varulager
Redovisningsprinciper
Varulager redovisas till det lägre av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet där anskaffningsvärdet bestäms genom först in-först
ut-principen (FIFO) eller genom ett vägt genomsnittsvärde om det kan antas ligga nära FIFO-värdet. Kostnaden för färdiga varor och
varor under tillverkning består av råmaterial, direkta arbetskostnader, avskrivningar, övriga direkta kostnader samt till varorna hänförliga
overheadkostnader men ej räntekostnader. Nettoförsäljningsvärdet är det beräknade försäljningspriset i den löpande verksamheten
med avdrag för färdigställande- och försäljningskostnader.
Om marknadsläget gör att tillverkningskostnaderna för en produkt överstiger produktens nettoförsäljningsvärde görs avdrag för
värdeminskning. Värdeminskningsavdrag görs också för färdiga varor och reservdelar som är gamla, inkuranta eller har låg
omsättningshastighet. Sådant värdeminskningsavdrag görs från lagrets bokförda värde i koncernens rapport över finansiell ställning.
31 december
MEUR
2021
2020
Råvaror och förnödenheter
422
331
Varor under tillverkning
97
65
Färdiga varor
689
597
Reservdelar och förbrukningsvaror
331
329
Övriga varulager
23
13
Förskottsbetalningar och avverkningsrätter
55
64
Avsättning för inkurans – reservdelar och förbrukningsvaror
-125
-109
Avsättning för inkurans – färdiga varor
-9
-12
Avsättning för värdeminskning
-5
-8
Totalt
1 478
1 270
Under året har varulager till ett värde av 4 586 (3 844) MEUR kostnadsförts. Detta ingår i råvaror och förnödenheter och är hänförligt till
råvaror. 29 (22) MEUR av lagernedskrivningarna har kostnadsförts. 16 (16) MEUR utgörs av återföring av tidigare nedskrivningar.
Not 17 Rörelsefordringar
Redovisningsprinciper
Kundfordringar
Kundfordringar redovisas först till verkligt värde och justeras sedan till det värde som förväntas inflyta efter en värdering av avsättning
för förväntade kreditförluster baserat på en framåtblickande och objektiv genomgång av alla utestående belopp vid periodens slut. I
enlighet med IFRS 9 har ett förenklat förfarande införts för kundfordringar, där de avsättningar som redovisas under övriga
rörelsekostnader i koncernens resultaträkning baseras på förväntade kreditförluster under fordringarnas återstående löptid. För
förvärvade fordringar värderas förväntade kreditförluster utifrån externt genererad information om sannolikheten för kunders
betalningsunderlåtelse, som används i den framåtblickande beräkningsmodellen för avsättning. Modellen för avsättning för förväntade
kreditförluster för förvärvade fordringar inkluderar också en makroekonomisk indikator. Den tar hänsyn till den makroekonomiska
utvecklingen och inkluderar även långsiktiga data i beräkningsmodellen. Beräkningsmodellen tillämpar det motbevisbara antagandet att
betalningsunderlåtelse inte sker senare än 90 dagar efter en finansiell tillgångs förfallodatum. Betalningsunderlåtelse uppskattas
vanligtvis inträffa när kundfordringar förfallit med minst 90 dagar eller då det finns andra objektiva bevis för betalningsunderlåtelse.
Kundfordringar redovisas i omsättningstillgångar under rörelsefordringar i koncernens rapport över finansiell ställning.
Kundfordringar och factoring
Stora Enso använder factoring som ett verktyg för rörelsekapitalstyrning. Sålda kundfordringar tas bort från balansräkningen när
väsentliga risker och nytta förknippade med äganderätten till fordringarna har överförts till köparen. Utestående saldon för
kundfordringar som ännu inte blivit sålda vid periodens slut, men som kvalificerar sig för försäljning under factoringprogram nästa
period, klassificeras som kundfordringar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, utifrån tester med affärsmodell och
avtalsenliga kassaflöden enligt IFRS 9. Se Not 25 Verkligt värde för mer information.
Kortfristiga rörelsefordringar
Per 31 december
MEUR
2021
2020
Kundfordringar - redovisade bruttovärden
1 175
893
Avsättning för förväntade kreditförluster
-26
-35
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
82
96
Övriga fordringar
218
190
Totalt
1 449
1 145
60
Åldersanalys av kundfordringar
Per 31 december
MEUR
2021
2020
Ej förfallna
1 093
819
Förfallna sedan mindre än 30 dagar
38
26
Förfallna sedan 31–60 dagar
7
0
Förfallna sedan 61–90 dagar
0
1
Förfallna sedan 91–180 dagar
0
0
Förfallna sedan mer än 180 dagar
37
46
Totalt
1 175
893
Per 31 december 2021 uppgick bruttobeloppet för förfallna kundfordringar till 82 (74) MEUR. De är hänförliga till ett antal olika länder
och kunder där tidigare erfarenhet av konkurs är obefintlig eller ligger långt tillbaka i tiden. Per 31 december 2021 uppgick den
förväntade kreditförlusten för kundfordringars livstid till 26 (35) MEUR. Avsättningar för förväntade kreditförluster för kundfordringar
värderas utifrån individuella bedömningar som grundar sig på en framåtblickande modell, där den uppskattade sannolikheten för
kunders konkurs används. Från kunder med osäker finansiell ställning krävs förskottsbetalning eller en oåterkallelig remburs från
kundens bank. Vid årsskiftet uppgick värdet på ej förfallna remburser till 90 (39) MEUR. Mer information om hantering av kundkreditrisk
finns i Not 24 Hantering av finansiell risk.
Åldersanalys av avsättning för förväntade kreditförluster
Per 31 december
MEUR
2021
2020
Ej förfallna och förfallna sedan mindre än 90 dagar
1
1
Förfallna sedan mer än 90 dagar
25
33
Totalt
26
35
Avstämning av avsättning för förväntade kreditförluster
Per 31 december
MEUR
2021
2020
Ingående balans per 1 januari
35
38
Förändring i avsättning för förväntade kreditförluster redovisas via resultaträkningen
3
4
Nedskrivningar
-12
-7
Utgående balans per 31 december
26
35
De faktiska kreditförlusterna under 2021 uppgick till 12 (7) MEUR för kundfordringar som togs bort från koncernens balansräkning.
Stora Enso har tecknat factoringavtal som innebär att kundfordringar säljs för att kontanter ska komma in snabbare. Dessa avtal har
resulterat i att kundfordringar till ett nominellt värde av 184 (155) MEUR helt har tagits bort från balansräkningen per årsskiftet. Stora
Ensos engagemang i de sålda fordringarna bedöms vara obetydligt eftersom factoring utan regress har tillämpats.
Not 18 Eget kapital
Redovisningsprinciper
Utdelning och återbetalningar
Varje form av utdelning och återbetalning som föreslås av styrelsen måste godkännas av aktieägarna på årsstämman innan den kan tas
från det fria egna kapitalet.
Den 31 december 2021 uppgick det egna kapitalet till 10 683 (8 809) MEUR, att jämföra med börsvärdet på Nasdaq Helsingfors på
12 809 (12 383) MEUR. Marknadsvärdet för aktierna var 16,60 (15,90) EUR för A-aktien och 16,14 (15,65) EUR för R-aktien.
A-aktierna ger innehavaren en röst per aktie, medan R-aktierna ger innehavaren en röst per tio aktier men minst en röst, även om
båda aktieslagen har samma nominella värde. A-aktier kan när som helst på aktieägares begäran omvandlas till R-aktier. Den 31
december 2021 uppgick aktiekapitalet enligt det finska handelsregistret till 1 342 (1 342) MEUR. Aktuell bokföringskurs för varje
emitterad aktie är 1,70 (1,70) EUR. 
Per den 31 december 2021 ägde styrelseledamöter och medlemmar i koncernledningen 0 (1 150) A-aktier och 475 519 (537 921) R-
aktier, vilket motsvarar 0,02 % av rösterna i företaget. En fullständig beskrivning av styrelseledamöters och ledande befattningshavares
innehav finns i Not 7 Ersättning till styrelse och koncernledning. En fullständig beskrivning av bolagets aktieoptionsprogram finns i Not
21 Anställdas rörliga ersättning och aktierelaterade incitamentsprogram. Dessa har dock ingen påverkan på aktiekapitalets storlek.
61
Förändringar i aktiekapital och antal aktier
A-aktier
R-aktier
Totalt
Per 1 januari 2020
176 256 834
612 363 153
788 619 987
Konvertering av A-aktier till R-aktier
-2 419
2 419
Per 31 december 2020
176 254 415
612 365 572
788 619 987
Konvertering av A-aktier till R-aktier
-10 366
10 366
Per 31 december 2021
176 244 049
612 375 938
788 619 987
Antal röster per 31 december 20211
176 244 049
61 237 594
237 481 643
Aktiekapital per 31 december 2021, MEUR
300
1 042
1 342
Aktiekapital per 31 december 2020, MEUR
300
1 042
1 342
1 R-aktiernas röster räknas fram genom att dela antalet R-aktier med 10.
De aktier som är berättigade att rösta på den kommande årsstämman är utgivna aktier per den 3 mars 2022.
Not 19 Innehav utan bestämmande inflytande
Redovisningsprinciper
Innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en separat komponent under koncernens egna kapital i koncernens rapport över
finansiell ställning. De respektive andelarna av resultatet för innehav utan bestämmande inflytande och för moderbolagets ägare
redovisas i koncernens resultaträkning efter periodens resultat. Transaktioner mellan innehav utan bestämmande inflytande och
koncernens aktieägare är transaktioner inom det egna kapitalet och visas därför under förändringar i eget kapital. Mätmetoden för
innehav utan bestämmande inflytande beslutas separat för varje förvärv.
Innehav utan bestämmande inflytande
Per 31 december
MEUR
2021
2020
Per 1 januari
-16
-7
Förvärv
0
0
Avyttringar
0
0
Andel av periodens resultat
3
-9
Andel av övrigt totalresultat (OCI)
-3
1
Utdelning
0
0
Per 31 december
-16
-16
Viktigare innehav utan bestämmande inflytande
Per 31 december
2021
2021
2020
Bolag
Huvudsakligt
verksamhetsställe
Ägarandel som utgörs av
innehav utan bestämmande
inflytande, %
MEUR
Stora Enso Pulp och Paper Asia AB Group
Sverige och Kina
Se separat uppställning nedan
-18
-18
Övriga
-
1
2
Totalt
-16
-16
Innehav utan bestämmande inflytande i Stora Enso Pulp and Paper Asia Group
31 december 2021
31 december 2020
Bolag
Huvudsakligt
verksam-
hetsställe
Direkt - % av
innehav utan
bestäm-
mande
inflytande
Indirekt - % av
innehav utan
bestäm-
mande
inflytande
Totalt  - % av
innehav utan
bestäm-
mande
inflytande
Direkt - % av
innehav utan
bestäm-
mande
inflytande
Indirekt - % av
innehav utan
bestäm-
mande
inflytande
Totalt - % av
innehav utan
bestämmande
inflytande
Stora Enso Pulp and Paper
Asia AB
Sverige och
Kina
5,79
5,79
5,79
5,79
Guangxi Stora Enso Forestry
Co Ltd
Kina
5,00
5,50
10,50
5,00
5,50
10,50
Stora Enso (Guangxi)
Packaging Company Ltd
Kina
15,00
4,92
19,92
15,00
4,92
19,92
Stora Enso (Guangxi) Forestry
Company Ltd
Kina
15,00
4,92
19,92
15,00
4,92
19,92
Sammanfattad ekonomisk information vad gäller dotterbolag med väsentlig andel innehav utan bestämmande inflytande visas nedan.
62
Stora Enso Pulp and Paper Asia AB Group
MEUR
2021
2020
Tillgångar
1 282
1 167
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
-115
-114
Innehav utan bestämmande inflytande1
-18
-18
Eget kapital, totalt
-133
-132
Skulder
1 414
1 298
Årets nettoresultat
7
-54
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare
4
-44
Innehav utan bestämmande inflytande
3
-10
Årets nettoresultat
7
-54
Nettokassautflöde från den löpande verksamheten
90
45
Nettokassautflöde från investeringsverksamheten
-37
-36
Nettokassainflöde från finansieringsverksamheten
-26
10
Nettokassaflöde
27
19
1 2020 och 2021 betalades inga utdelningar till innehav utan bestämmande inflytande.
Not 20 Pensionsförmåner
Redovisningsprinciper
Ersättningar till anställda
Koncernen har ett antal förmåns- och avgiftsbestämda pensionsplaner runtom i världen, vilkas tillgångar i allmänhet ligger hos
fristående kapitalförvaltare. Sådana pensionsplaner finansieras i allmänhet av betalningar från anställda och av berörda företag inom
koncernen med hänsyn tagen till rekommendationer från oberoende professionella aktuarier. Arbetsgivarens betalningar till de
avgiftsbestämda pensionsplanerna tas upp som kostnad i koncernens resultaträkning för det år de hänför sig till.
För förmånsbestämda planer uppskattas det bokförda värdet enligt PUC-metoden (Projected Unit Credit method). Enligt denna
metod redovisas kostnaden för pensionsförpliktelser i koncernens resultaträkning för att kostnaden ska spridas över medarbetarnas
anställningstid enligt den värdering som varje år utförs av erfarna aktuarier i alla länder med större pensionsbetalningar.
Pensionsförpliktelsen värderas till nuvärdet av beräknade framtida utbetalningar varvid räntesatser motsvarande det mest skäliga av
högt rankade företagsobligationer eller statspapper som matchar valutan och förväntad varaktighet för förpliktelsen i fråga används.
Alla aktuariella vinster och förluster som uppkommer i samband med förmånsbestämda planer redovisas direkt i eget kapital i
koncernens totalresultat. Kostnader för anställda som slutat och som uppkommer vid eventuella ändringar i planerna redovisas direkt i
koncernens resultaträkning oavsett om kraven för intjänande är uppfyllda. I koncernens rapport över finansiell ställning redovisas hela
pensionsskulden inklusive alla underskott i pensionsplanerna.
Koncernens pensions- och andra förmånsplaner uppgick till 165 (152) MEUR under 2021, vilket framgår i Not 6 Personalkostnader.
Huvuddelen av planerna är avgiftsbestämda. Kostnaden för dessa uppgick till 153 MEUR (136 MEUR). De totala förmånsbestämda
åtagandena för både nuvarande och tidigare medarbetare uppgick till 1 108 (1 210) MEUR, även om tillgångar till ett värde av 762 (737)
MEUR finns avsatta i olika pensionsplaner för att täcka dessa förpliktelser. Nettofinansieringspositionen för de förmånsbestämda
planerna redovisas i sin helhet i balansräkningen och uppgick till 347 (473) MEUR under 2021. Räntekostnader redovisas under
finansiella kostnader. Den för 2021 definierade kostnaden för förmånsbestämda planer i resultaträkningen uppgår till 15 (20) MEUR och
de aktuariella vinsterna redovisade i övrigt totalresultat uppgår till 126 (21) MEUR. Under 2022 förväntas 17 MEUR betalas ut.
Koncernens policy i fråga om finansiering av underskott i förmånsbestämda planer är att uppfylla kraven i den lokala lagstiftningen
för skattemässigt avdragsgilla betalningar, samt att anpassa diskonteringsräntan vid aktuarieberäkningar till marknadsräntan.
Koncernen inriktar sig dock på att i första hand använda sig av avgiftsbestämda planer för sina pensionsåtaganden, varför alla aspekter
av avsättningarna till och redovisningen av förmånsbestämda planer ses över. Nettoskulden som redovisas i balansräkningen speglar
aktuella underskott i de förmånsbestämda planerna. Pensionsavtal, tillgångar och investeringspolicyer i de länder där huvuddelen av
koncernens verksamhet bedrivs visas nedan.
Finland
Koncernens finska pensionsåtaganden täcks främst genom avgiftsbestämda planer och kostnaderna i resultaträkningen uppgår till 71
(56) MEUR. För de förmånsbestämda åtaganden som finns kvar var kostnaden 1 (0) MEUR exklusive finansiella kostnader. Sedan
2001 täcks pensionsåtagandena helt via lokala försäkringsbolag. Eftersom lagstadgade pensioner utgör den största andelen av
pensionerna i Finland, är koncernens förpliktelser proportionellt mycket lägre än i jämförbara länder.
Förvaltningstillgångar i Finland förvaltas av försäkringsbolag. Arbetsgivarna har inte tillgång till detaljinformation om vilken
investeringsstrategi som tillämpas för förvaltningstillgångarna, eftersom tillgångarna tillhör försäkringsbolagen. Tillgångarna förvaltas i
enlighet med EU:s och nationell lagstiftning, vilket innebär att garantibelopp ska utbetalas oavsett rådande marknadsförhållanden.
Tyskland
De tyska pensionskostnaderna uppgick till 7 (8) MEUR, varav 6 (7) MEUR hänförde sig till avgiftsbestämda planer och 1 (1) MEUR till
förmånsbestämda planer exklusive finansiella kostnader. Den förmånsbestämda åtagandena uppgick till  225  (250) MEUR.
Nettoskulden minskade främst på grund av utbetalningar och aktuariella förändringar. De förmånsbestämda pensionsplanerna täcks
huvudsakligen genom avsättningar i balansräkningen och i mindre omfattning via försäkringsbolag eller fristående förvaltare.
63
Pensionsförmånerna bygger på antalet arbetade år och inkomster under den pensionsgrundande arbetsperioden och utbetalningen av
pensionen samordnas med pensionsåldern i det nationella pensionssystemet. Pensionerna betalas direkt av företagen till deras tidigare
anställda. Utbetalningarna till pensionerade anställda garanteras genom lagkrav på att avsättningarna i balansräkningen är försäkrade
upp till ett visst belopp.
Sverige
I Sverige täcks alla industriarbetares pensioner och en del av tjänstemännens pensioner av avgiftsbestämda planer för vilka
kostnaderna i resultaträkningen uppgår till 56 (55) MEUR. Förmånsbestämda planer täcker en majoritet av tjänstemännen och
medförde en kostnad på 8 (10) MEUR exklusive finansiella kostnader. De förmånsbestämda åtagandena uppgick till 55 (159) MEUR.
Nettoskulden minskade främst på grund av aktuariella förändringar, främst mot bakgrund av en ökning av diskonteringsräntan och en
ökning av verkligt värde på förvaltningstillgångar.  Stora Enso har åtagit sig att betala alla lagstadgade lokala förpliktelser enligt
huvudplanen ITP till stiftelsen, vilket innebär att den återstående pensionsskulden hänför sig till planer av mindre omfattning. Det
långsiktiga avkastningsmålet för stiftelsen är 3 % verklig avkastning efter skatt.
Övriga länder
De förmånsbestämda åtagandena i övriga länder uppgick till 37 (51) MEUR. Den mest väsentliga förändringen redovisades för
Storbritannien. Nettoskulden minskade främst på grund av aktuariella antaganden.
Avstämning av förmånsbestämda åtaganden
Förmånsbestämda åtaganden
Verkligt värde på
förvaltningstillgångar
Förmånsbestämda
åtaganden / (tillgångar), netto
MEUR
2021
2020
2021
2020
2021
2020
Förmånsbestämda åtaganden per 1 januari
1 210
1 219
-737
-761
473
458
Aktuella avgifter
14
15
14
15
Tidigare avgifter
-2
2
0
-2
-2
1
Avräkningar
-5
0
5
0
0
0
Räntekostnader (+) ränteintäkter (-)
9
12
-6
-7
3
5
Summa redovisad i resultaträkningen
17
29
-1
-9
15
20
Aktuariella vinster och förluster på grund av ändrade
demografiska antaganden
3
0
3
0
Aktuariella vinster och förluster på grund av ändrade
finansiella antaganden
-21
26
-21
26
Aktuariella vinster och förluster på grund av realiserade
justeringar
-42
-19
-42
-19
Avkastning på förvaltningstillgångar, exkl. belopp som
ingår i räntekostnader (+) ränteintäkter (-)
-65
-28
-65
-28
Totala omvärderingsvinster (-)/
omvärderingsförluster (+) inkluderat i övrigt
totalresultat
-61
8
-65
-28
-126
-21
Utbetalningar
-58
-55
44
40
-14
-15
Bidrag från arbetsgivare
1
24
1
24
Omräkningsdifferens
1
9
-3
-3
-3
6
Förmånsbestämda åtaganden per 31 december
1 108
1 210
-762
-737
347
473
Förmånsbestämda planer: Antaganden vid värdering av pensionsåtaganden
31 december
Finland
Tyskland
Sverige
2021
2020
2021
2020
2021
2020
Diskonteringsränta, %
0,7
0,2
0,8
0,4
1,7
1,1
Framtida löneökningar, %
3,2
2,1
2,5
2,5
2,9
2,7
Framtida pensionshöjningar, %
2,3
1,2
1,8
1,5
2,0
1,8
Aktuell genomsnittlig pensionsålder
64,3
64,2
65,0
65,0
65,0
65,0
Vikta genomsnittlig livslängd
87,4
87,0
87,7
87,7
88,6
88,5
Varaktighet för pensionsplaner
10,0
10,0
13,0
13,2
16,5
17,1
Känslighetsanalys för förmånsbestämda pensionsåtaganden
Påverkan på förmånsbestämda åtaganden
Förändring i antaget
värde
Ökning i antaget värde
Minskning i antaget värde
Diskonteringsränta
0,50 %
Minskning med 7,0 %
Ökning med 7,9 %
Löneökningstakt
0,50 %
Ökning med 1,9 %
Minskning med 1,7 %
Pensionsökningstakt
0,50 %
Ökning med 5,6 %
Minskning med 5,2 %
Livslängd
1 år
Ökning med 4,7 %
Minskning med 4,6 %
64
Ränterisk: Vid värdering av förpliktelserna används marknadsräntor för högt rankade företagsobligationer eller statsobligationer som
diskonteringsränta och värdet på förpliktelserna varierar därför med marknadsräntan. Den nettoräntekostnad eller intäkt som redovisas i
resultaträkningen beräknas också utifrån gällande marknadsränta.
Dödsfallsrisk: Om anställda lever längre än i antagandena kan förpliktelserna vara underskattade redan från början och om den
längre livslängden inte tagits med i beräkningen av fonderingen kan ett underskott uppkomma.
Förmånsbestämda planer, sammandrag per land per 31 december 2021
31 december 2021
MEUR
Finland
Tyskland
Sverige
Övriga
Totalt
Nuvärde på fonderade åtaganden
238
5
359
236
838
Nuvärde på ofonderade åtaganden
0
224
20
27
270
Förmånsbestämda åtaganden
238
229
379
263
1 108
Verkligt värde på plantillgångar
-208
-4
-324
-226
-762
Nettoskuld i balansräkningen
29
225
55
37
347
Varav:
Förmånsbestämda pensionsplaner
29
225
55
12
321
Övriga pensionsförmåner
0
0
0
25
25
Nettoskuld i balansräkningen
29
225
55
37
347
Förmånsbestämda planer, sammandrag per land per 31 december 2020
31 december 2020
MEUR
Finland
Tyskland
Sverige
Övriga
Totalt
Nuvärde på fonderade åtaganden
266
27
412
230
936
Nuvärde på ofonderade åtaganden
0
226
22
26
274
Förmånsbestämda åtaganden
266
254
434
256
1 210
Verkligt värde på plantillgångar
-254
-4
-275
-205
-737
Nettoskuld i balansräkningen
13
250
159
51
473
Varav:
Förmånsbestämda pensionsplaner
13
250
159
27
449
Övriga pensionsförmåner
0
0
0
24
24
Nettoskuld i balansräkningen
13
250
159
51
473
Förvaltningstillgångar
As at 31 December
2021
2020
MEUR
Noterade
Onoterade
Totalt
%
Noterade
Onoterade
Totalt
%
Eget kapital
122
37
159
21%
97
33
130
18%
Skulder
58
55
112
15%
72
31
103
14%
Fastigheter
0
50
50
7%
0
40
40
5%
Kassa och bank
25
0
25
3%
31
0
31
4%
Tillgångar som innehas av
försäkringsbolag
0
308
308
40%
0
322
322
44%
Övriga
7
101
108
14%
13
98
111
15%
Tillgångar i pensionsfonder, totalt
211
551
762
100%
213
525
737
100%
I förvaltningstillgångar ingår inte fastigheter eller andra tillgångar som innehas av koncernen eller som ingår i företagets egna finansiella instrument.
Av de faktorer som påverkar storleken på koncernens pensionsskuld är de två viktigaste ränteutvecklingen och
inflationsförväntningarna, varför målet med fördelningarna av investeringarna är att neutralisera dessa effekter, säkerställa
betalningsförmåga för utbetalning av förmåner och maximera avkastningen.
65
Not 21 Anställdas bonusprogram och aktierelaterade incitamentsprogram
Redovisningsprinciper
Aktietilldelningar
Kostnader för alla aktierelaterade ersättningar hänförliga till anställda redovisas som personalkostnader över intjäningsperioden. Alla
transaktioner som rör aktierelaterade ersättningar redovisas som aktietilldelningar som regleras med eget kapital. De aktietilldelningar
som regleras med eget kapital (efter skatt) värderas till verkligt värde av egetkapitalinstrumenten vid tilldelningen och justeras med
nuvärdet av förväntade utdelningar. Det verkliga värdet av de aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapital, som bestämts
vid tilldelningen, kostnadsförs linjärt över intjänandeperioden baserat på de egetkapitalinstrument som förväntas tjänas in med
motsvarande ökning av det egna kapitalet.
Kortsiktiga incitamentsprogram (STI)
Löner och ersättningar för ledande befattningshavare förhandlas individuellt. I Stora Ensos incitamentsprogram beaktas både
affärsenheters och enskilda anställdas prestationer, utveckling och resultat. De prestationsbaserade ersättningarna baseras både på
lönsamhetsmått och mål för olika nyckeltal.
För koncernledning och ledande befattningshavare i divisioner och andra enheter finns kortsiktiga incitamentsprogram där
ersättningen beräknas i procent på årets grundlön och varierar mellan 8 % och 75 %. Anställda som inte är i ledande ställning ingår i ett
kortsiktigt incitamentsprogram som maximalt kan ge en extra ersättning på 7 %. Alla incitament är diskretionära. De
prestationsbaserade programmen omfattar de flesta anställda i koncernen förutsatt att de är möjliga enligt lokal lag och praxis. För
verksamhetsåret 2021 baserades incitamentsprogrammen på såväl finansiella mått som individuella mål. De finansiella målen i det
kortsiktiga incitamentsprogrammet för 2021 mäts som kassaflöde från den löpande verksamheten.
Långsiktiga incitamentsprogram (LTI)
Sedan 2005 har nya aktierelaterade program för ledande befattningshavare introducerats varje år. Programmet från 2019, med
prestationsmått som avslutades 2021 och kommer att tjänas in under 2022, samt programmet för 2020 har treåriga resultatperioder,
medan programmet för 2021 har tre ettåriga resultatperioder som ackumuleras efter tre år. Alla utestående program kommer att bli
intjänade efter tre år.
För den stora majoriteten av de tilldelade medarbetarna utgörs tre fjärdedelar (75 %) av ersättningarna enligt programmen av
prestationsbaserad aktietilldelning där aktier kan tjänas in i enlighet med de prestationskriterier som föreslagits av ersättningskommittén
och godkänts av styrelsen. Det finansiella målet är det treåriga måttet för ekonomiskt mervärde (EVA) och resultat per aktie (EPS) för
Stora Enso-koncernen. En fjärdedel (25 %) av ersättningarna enligt programmen utgörs av spärrade aktier för vilka intjänande endast
förutsätter att man fortfarande är anställd i koncernen. Ersättningen till medlemmar i koncernledningen omfattar endast
prestationsbaserad aktietilldelning.
Utestående begränsade och prestationsbaserade aktieersättningar före skatt visas i tabellen nedan. Det totala antalet aktier som
faktiskt överförs kommer att vara mindre än nedan, då en andel av aktierna som motsvarar den skatt medarbetarna är skyldiga att
betala kommer att dras av för att täcka inkomstskatten.
Aktietilldelningar per 31 december 2021
Beräknad utdelning av utestående villkorade och prestationsbaserade
aktietilldelningar vid årets slut
Antal aktier
2022
2023
2024
Totalt
2019 års program
768 000
768 000
2020 års program
1 028 799
1 028 799
2021 års program
818 902
818 902
Totalt
768 000
1 028 799
818 902
2 615 701
Kostnaderna för Stora Ensos aktierelaterade program redovisas som kostnader över intjänandeperioden som är perioden mellan
tilldelning och intjänande. I resultaträkningen uppgick den totala kostnaden för aktierelaterade program till 7 MEUR (1 MEUR), allt
hänförligt till tilldelningen av begränsade och prestationsbaserade aktier.
66
Not 22 Övriga avsättningar
Redovisningsprinciper
Avsättningar
Avsättningar redovisas när koncernen har en rättslig eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser och när det är troligt att det
för att reglera detta krävs någon form av utflöde av resurser och det går att göra en rimlig beräkning av ett belopp som motsvarar
förpliktelsen. Avsättningarna mäts utifrån ledningens bästa uppskattning och det råder viss osäkerhet om tidpunkten för och storleken
på kostnaderna.Avsättningar för förpliktelser att montera ned, ta bort eller återställa tillgångar efter användning läggs till tillgångarnas
redovisade värde på förvärvsdagen och skrivs av över tillgångens nyttjandeperiod. Om effekten av pengars tidsvärde bedöms som
väsentlig räknas värdet av avsättningarna om till sitt nuvärde.
Miljöavsättningar
Miljömässiga kostnader för åtgärdande av tillstånd som orsakats av tidigare verksamhet, och som inte bidrar till aktuella eller framtida
intäkter, redovisas som avsättningar. Miljömässiga avsättningar redovisas när det, baserat på nuvarande tolkning av miljölagstiftning
och miljöbestämmelser, är troligt att en förpliktelse har uppstått och värdet på en sådan kan bedömas på ett rimligt sätt.
Avsättningar för omstruktureringar
En avsättning för omstrukturering redovisas i den period när koncernen enligt lag eller sed förbundit sig till omstruktureringsplanen.
Relevanta kostnader är extra kostnader för, eller kostnader som uppkommit som en direkt följd av, avvecklingsplanen eller som resultat
av en löpande avtalad förpliktelse utan tillhörande ekonomisk nytta eller som utgörs av ett vitesföreläggande för att annullera
förpliktelsen.
Övriga avsättningar
Övriga avsättningar kan gälla olika rättsliga eller andra förpliktelser som betungande avtal, kundgarantier, pågående rättsfall, krav på
ersättning eller liknande.
Avsättningar
MEUR
Miljömässiga
Omstruktu-
rering
Övriga
obligatoriska
Avsättningar,
totalt
Bokfört värde per 1 januari 2020
97
41
26
165
Omräkningsdifferens
2
1
-1
2
Kostnad i resultaträkningen
  Nya avsättningar
13
17
14
45
  Ökning av tidigare avsättningar
5
0
2
7
  Återföring av tidigare avsättningar
-8
-15
0
-22
Betalningar
-18
-17
-11
-47
Bokfört värde 31 december 2020
91
28
30
149
Omräkningsdifferens
0
-1
0
-1
Kostnad i resultaträkningen
  Nya avsättningar
6
107
72
185
  Ökning av tidigare avsättningar
13
1
0
14
  Återföring av tidigare avsättningar
-6
-4
-5
-15
Betalningar
-29
-44
-29
-101
31 december 2021
75
88
67
231
Fördelning mellan kortfristiga och långfristiga skulder
Kortfristiga skulder: Betalas inom 12 månader
6
84
49
139
Långfristiga skulder: Betalas efter 12 månader
70
4
18
91
Totalt 31 december 2021
75
88
67
231
Avsättningar för miljöåterställande åtgärder uppgick den 31 december 2021 till 75 (91) MEUR. Den viktigaste miljömässiga avsättningen
baseras på en överenskommelse mellan Stora Enso och Faluns kommun som förpliktar koncernen att rena avrinning från Kopparbergs
bruk innan vattnet släpps ut i miljön. Avsättningen uppgick den 31 december till 37 (36) MEUR.
Koncernen har de senaste åren genomgått omfattande omstruktureringar, från avyttringar till bruksnedläggningar och
besparingsprogram för administrativa kostnader.Förpliktelsen i slutet av 2021 uppgick till 88 (28) MEUR för
omstruktureringsavsättningar och 67 (30) MEUR för övriga avsättningar. Ökningen av omstrukturering, avyttringar och andra
avsättningar är främst kopplad till omstrukturering och övriga händelser i division Paper. I april 2021 tillkännagav Stora Enso att man
permanent stänger massa- och papperstillverkningen i svenska Kvarnsvedens bruk och finska Veitsiluotos bruk. Avsättningen för
omstruktureringar med anledning av dessa stängningar uppgick till 67 MEUR den 31 december 2021
67
Not 23 Rörelseskulder
Långfristiga rörelseskulder
Per 31 december
MEUR
2021
2020
Avsättningar för pensioner och övriga pensionsförmåner
347
473
Övriga avsättningar
91
102
Aktiebaserade ersättningar
1
1
Övriga skulder
12
12
Totalt
451
588
Kortfristiga rörelseskulder
Per 31 december
MEUR
2021
2020
Leverantörsskulder
1 704
1 314
Upplupna personalkostnader
256
233
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
155
144
Utsläppsförpliktelser
99
31
Kortfristig del av avsättningar
139
46
Erhållna förskott
18
26
Övriga skulder
107
89
Totalt
2 479
1 883
Not 24 Hantering av finansiell risk
Principer och rutiner för riskhantering
Stora Enso är exponerat för flera finansmarknadsrisker som företaget hanterar enligt de riktlinjer som beslutats av styrelsen. Målet är att
ha en kostnadseffektiv finansiering i koncernens bolag och att hantera finansiella risker på ett effektivt sätt. Stora Ensos policy för
finansiell risk i koncernen styr alla finansiella transaktioner i Stora Enso. Policyn och alla framtida ändringar av den gäller så fort de har
godkänts av styrelsen och alla policyer som styr användning av finansiella instrument måste överensstämma med den. Koncernens
samägda bolag har sina egna policyer för finansiell risk som inte alltid helt överensstämmer med koncernens policyer.
De stora finansmarknadsriskerna beskrivs nedan. De huvudsakliga riskerna för koncernen är ränterisk, valutakursrisk, likviditets- och
refinansieringsrisk samt råvaruprisrisk, särskilt vad gäller fibrer, massa och energi.
Ränterisk
Koncernen utsätts för ränterisk på så vis att koncernens räntekostnader och värdet av dess tillgångar och skulder påverkas av
fluktuationer i räntesatserna. Stora Enso utsätts för ränterisk genom räntebärande tillgångar och skulder, till exempel lån, finansiella
instrument och leasingskulder, men även genom kommersiella avtal samt operativa tillgångar och skulder, till exempel biologiska
tillgångar. Koncernen strävar efter att ha så stabila räntekostnader som möjligt. Koncernens samlade löptid bör inte överstiga den
genomsnittliga kredittiden, men målet bör vara en lång löptid. En löptid som är längre än den genomsnittliga kredittiden godkänns av
styrelsen.
Koncernen kan komma att använda ränteswappar och valutaswappar för att hantera ränterisken genom att syntetiskt konvertera lån
med rörlig ränta till lån med fast ränta genom användning av derivat. Koncernens rörliga och fasta ränteposition på balansdagen
redovisas i följande tabell:
Lån med rörlig respektive fast ränta
31 december 2021
31 december 2020
MEUR
Rörlig ränta
Fast ränta
Rörlig ränta
Fast ränta
Långfristiga räntebärande fordringar1
5
40
1
90
Kortfristiga räntebärande fordringar
0
49
0
0
Kassa- och banktillgodohavanden
1 481
1 661
0
Räntebärande skulder2
-974
-2 863
-1 642
-3 050
Räntebärande tillgångar och skulder exklusive
derivat
512
-2 774
19
-2 959
Ränte- och valutaswappar
682
-682
894
-894
Räntebärande tillgångar och skulder, netto efter
derivat
1 194
-3 456
913
-3 853
1 Exklusive derivatskulder och räntekostnader
2 Långfristiga räntebärande skulder, kortfristig del av långfristiga skulder, kortfristiga räntebärande skulder och checkräkningskrediter exklusive derivatskulder och räntekostnader.
Den genomsnittliga omsättningsperioden för koncernens räntebärande skulder, inklusive alla räntederivat men exklusive kassa- och
banktillgodohavanden, är 4,6 (4,6) år.
68
Per den 31 december 2021 skulle en höjning av räntesatserna med en procentenhet medföra ökade årliga nettoräntekostnader på
cirka 2 (5) MEUR, medan en liknande sänkning av räntesatserna skulle minska nettoräntekostnaderna med 1 (3) MEUR. Detta
förutsätter att koncernens löptids- och lånestruktur förblir densamma under hela året. Simuleringen beräknar ränteeffekten vid ett
parallellskifte i räntesatserna om 100 baspunkter för alla instrument med rörlig ränta, exklusive banktillgodohavanden, från deras nästa
justeringsdag till årets slut. Dessutom antas att alla kortsiktiga lån som förfaller under året förlängs till årsskiftet till den nya högre eller
lägre räntesatsen.
En parallell förändring med en procentenhet upp eller ner i räntesatserna skulle också resultera i vinster eller förluster i verkligt värde
på 16 (28 MEUR) före skatt i reserven för kassaflödessäkring i övrigt totalresultat för ränteswappar som redovisas som
kassaflödessäkring. En parallell förändring med en procentenhet upp eller ner i räntesatserna skulle resultera i vinster eller förluster i
verkligt värde på 3 MEUR i finansnetto kopplat till valutaswappar som redovisas till verkligt värde i resultaträkningen. Not 27 Derivat
sammanfattas de nominella och verkliga värdena av utestående räntederivatskontrakt.
Valutaomräkningsrisk - transaktionsrisk
Koncernen har en global verksamhet och är exponerad för transaktionsrisk i utländsk valuta som uppkommer vid förändringar i
växelkursen. Valtakursrisk vid transaktioner i utländska valutor hänför sig både till Stora Ensos produktionsenheters geografiska
placering världen över och till inköp av råvaror och försäljning av slutprodukter i utländska valutor, huvudsakligen i amerikanska dollar,
brittiska pund och svenska kronor. Stora Ensos koncernföretag med annan funktionell valuta än euro är också exponerade för
transaktionsrisk i utländsk valuta till följd av nettokassaflöden i euro i sina lokala valutor. EUR-exponeringen uppkommer främst i Stora
Ensos dotterbolag i Sverige, Tjeckien och Polen.
  Valutatransaktionsrisken är effekten av växelkursfluktuationer i koncernens resultaträkning, vilket är följden av valutakursförändringar
på förväntade framtida kassaflöden och efterföljande kundfordringar eller skulder. Koncernens policy för att hantera risken är att säkra
15–60 % av de mycket sannolika prognosticerade kassaflödena i större valutor för de kommande 12 månaderna genom att använda
derivatinstrument såsom valutaterminskontrakt och valutaoptioner. Koncernen kan också säkra perioder mellan 12 och 36 månader
eller ändra den ovan nämnda säkringsgraden för de kommande 12 månaderna på koncernledningens begäran.
Vad gäller rörelsefordringar och skulder i utländska valutor har koncernen som mål att säkra 50–100 % av de utestående
nettofordringarna i stora valutapar.
I tabellen nedan visas beräknad operativ nettoexponering för transaktionsrisk i utländsk valuta för de viktigaste valutorna under de
närmaste 12 månaderna, samt tillhörande valutasäkringar per 31 december omräknade till kurserna på balansdagen.
Nettoexponeringen avseende rörelsefordringar och skulder i balansräkningen per 31 december inkluderar valutakursexponering
genererad av transaktioner både inom och utom koncernen enligt kraven i IFRS 7. Ett positivt exponeringsbelopp i tabellen nedan
representerar ett beräknat framtida inflöde eller en fordring i utländsk valuta.
Operativ valutaexponering
Per 31 december 2021
Per 31 december 2020
MEUR
EUR
SEK
USD
GBP
AUD
UYU
EUR
SEK
USD
GBP
AUD
UYU
Beräknad årlig
nettokassaflödesexponering i säkrade
flöden i utländska valutor1
995
-191
1 712
346
138
-41
920
-197
1 330
222
46
-40
Kassaflödessäkringar för de
närmaste 12 månaderna
-553
89
-740
-78
-38
23
-433
94
-629
-97
-21
22
Beräknad
nettokassaflödesexponering per
år, efter säkringar
442
-101
971
268
100
-18
488
-104
700
125
24
-18
Säkrad procentandel per 31
december för 12 månader framåt
56 %
47 %
43 %
22 %
27 %
57 %
47 %
48 %
47 %
44 %
46 %
54 %
Viktad genomsnittlig säkrad kurs mot
EUR2
10,21
1,20
0,85
1,60
52,63
10,40
1,18
0,90
1,63
55,61
Nettoexponering i rörelsefordringar
och skulder
-42
5
233
32
58
-2
-8
6
192
20
26
-5
Valutasäkringar
16
0
-200
-26
-26
0
-10
0
-126
-14
-15
0
Nettoexponering i
rörelsefordringar, efter säkringar
-26
5
34
5
31
-2
-18
6
66
5
11
-5
Uppskattad årlig nettoexponering
för transaktionsrisk efter säkringar
416
-97
1 005
274
131
-20
470
-98
766
130
36
-24
1 Kassaflödet utgörs av mycket troliga operativa nettokassaflöden i utländsk säkrad valuta. Exponeringen som redovisas i EUR-kolumnen hänför sig till operativ transaktionsrisk
avseende kassaflöden i euro i koncernföretag med säte i Sverige, Tjeckien och Polen som har en annan funktionell valuta än euro.
2 Den viktade genomsnittliga valutakursen mot EUR beräknas utifrån den köpta optionen i en räntekorridor och priset på terminskontrakt och representerar därför den viktade
genomsnittliga säkrade kursen baserat på den ur koncernens perspektiv minst fördelaktiga säkrade kursen.
Följande tabell visar den förväntade effekten på det årliga rörelseresultatet av en försvagning av en exponerad valuta mot de
exponerade dotterbolagens funktionella valutor. Känslighetsanalysen har beräknats på basis av en rörelse på 5 % i EUR, SEK, USD,
GBP och AUD och en rörelse på 10 % i UYU. Dessa förändringar bedöms vara rimligt möjliga förändringar i valutakurser, jämfört med
balansdagens kurser. En motsvarande förstärkning av den exponerade valutan skulle ha en ungefär lika stor motsvarande effekt. Ett
negativt belopp i tabellen återspeglar en möjlig nettoförlust i resultaträkningen eller det egna kapitalet och ett positivt belopp återspeglar
en möjlig nettovinst. I praktiken kan de faktiska resultaten av valutaomräkningar skilja sig från den känslighetsanalys som visas nedan
eftersom resultaträkningarna i dotterbolag som inte har euro som funktionell valuta räknas om för att ingå i koncernredovisningen till den
genomsnittliga växelkursen under året, medan sådana dotterbolags balansräkningar, inklusive valutasäkringar, kundfordringar och
skulder, räknas om med utgångspunkt i balansdagens växelkurs. Exponering för omräkningsrisk diskuteras utförligare i avsnittet
Omräkningsrisk nedan.
I beräkningen ingår valutasäkringar och det förutsätts att det inte finns några effekter för exponeringsvalutor. Valutakurseffekterna
baseras på uppskattade operativa flöden i utländska valutor för de kommande tolv månaderna, säkringar i nivå med dem på
balansdagen och antagandet att säkringsnivåerna och andra variabler kommer att vara konstanta under de kommande tolv månaderna.
69
Säkringsinstrument är bland andra valutaterminskontrakt och valutaoptioner. Indirekta valutaeffekter med påverkan på priser och
produktflöden, som att en vara blir billigare att producera på en annan geografisk plats, har inte beaktats i beräkningen.
Uppskattad valutaeffekt vid en förstärkning av euron
Per 31 december 2021
Per 31 december 2020
MEUR
EUR
SEK
USD
GBP
AUD
UYU
EUR
SEK
USD
GBP
AUD
UYU
Valutakursförändring mot EUR1
-5 %
-5 %
-5 %
-5 %
-5 %
-10 %
-5 %
-5 %
-5 %
-5 %
-5 %
-10 %
Effekt på uppskattat årligt nettokassaflöde
-50
10
-86
-17
-7
4
-46
10
-66
-11
-2
4
Effekt på säkringsreserven före skatt på
balansdagen2
28
-4
37
4
2
-2
22
-5
31
5
1
-2
Effekt på operativa fordringar och skulder
efter säkringar3
1
0
-2
0
-2
0
1
0
-3
0
-1
1
Uppskattad årlig effekt på
rörelseresultatet4
-21
5
-50
-14
-7
2
-23
5
-38
-6
-2
3
1 Känslighetsanalysen för årliga nettokassaflöden i EUR, rörelsefordringar netto och tillhörande säkringar hänvisar till transaktionsrisken i EUR som uppstår till följd av
kassaflöden i utländsk valuta som anges i EUR i Sverige, Tjeckien och Polen, som har en annan funktionell valuta än EUR.                                                                                                 
2 Effekten på kassaflödessäkringsreserven i övrigt totalresultat före skatt på balansdagen är hänförlig till förändringen i verkligt värde på derivatkontrakt som räknas som
kassaflödessäkringar av mycket sannolika prognosticerade transaktioner enligt IFRS 9. Det belopp som påverkar OCI kommer att återföras till det operativa resultatet när
transaktionen realiseras.
3 Valutaeffekt relaterad till rörelsefordringar eller skulder netto och relaterade säkringar.                                                                                                                                       
4 Den uppskattade årliga effekten på rörelseresultatet omfattar valutakurseffekter avseende operativ exponering i balansräkningen, prognosticerade kassaflöden i säkrade
flöden och tillhörande säkringar.
I följande tabell visas valutakursexponering och därmed hänförliga säkringar per den 31 december för de viktigaste valutorna.
Nettoskulden inkluderar externa låneskulder och fordringar i utländsk valuta, interna låneskulder i utländsk valuta och lånefordringar och
banktillgodohavanden. Lån som betecknas som nettoinvesteringslån enligt IAS 21 tas inte upp i tabellen, eftersom de minskar
valutaexponering på koncernnivå. Valutakursderivaten säkrar främst finansiella exponeringar i balansräkningen. Ett negativt exponerat
belopp i tabellen betecknar en nettoskuld i utländsk valuta.
Tabellen visar även den förväntade effekten på resultaträkningen av en försvagning av en exponerad valuta mot EUR.
Känslighetsanalysen har beräknats på basis av en rörelse på 5 % i SEK, USD, CNY och PLN. Dessa förändringar bedöms vara rimligt
möjliga förändringar i valutakurser, jämfört med balansdagens kurser. En motsvarande förstärkning av den exponerade valutan skulle
ha en ungefär lika stor motsvarande effekt. Ett negativt belopp i tabellen återspeglar en möjlig nettoförlust i resultaträkningen och ett
positivt belopp återspeglar en möjlig nettovinst. I praktiken kan det faktiska valutaresultatet skilja sig från känslighetsanalysen nedan
eftersom de exponerade beloppen kan ändras under året.
Finansiell valutaexponering och uppskattade valutaeffekter i resultaträkningen
Per 31 december 2021
Per 31 december 2020
MEUR
SEK
USD
CNY
PLN
SEK
USD
CNY
PLN
Nettoskuld exklusive säkringar1
-30
-95
462
-1
-156
-108
410
51
Valutasäkringar
7
-31
-272
-16
135
-33
-244
-21
Finansiell nettoexponering
-23
-125
190
-18
-21
-140
166
30
Valutakursförändring mot EUR
-5 %
-5 %
-5 %
-5 %
-5 %
-5 %
-5 %
-5 %
Effekt i resultaträkningen2
1
6
-10
1
1
7
-8
-2
1 Koncernen har betecknat vissa interna lån till kinesiska dotterbolag som nettoinvesteringslån i enlighet med IAS 21. Lånen anges i EUR, USD och CNY.
Den underliggande valutavinsten eller valutaförlusten kommer att redovisas som en del av ackumulerad omräkningsjustering i eget kapital. Det nominella
beloppet av nettoinvesteringslån uppgick till 348 (286) MEUR vid årets slut och minskar valutaexponeringen för relevanta valutor i tabellen ovan.
2 Vinster och förluster redovisas som en del av finansnetto i resultaträkningen.
Valutakursrisk - omräkningsrisk
Omräkningsrisk är resultatet av fluktuationer i växelkurserna som påverkar nettovärdet av Stora Ensos konsoliderade tillgångar, skulder
och resultat denominerade i utländsk valuta. Valutaomräkningsrisken minskas genom att tillgångarna, när så är möjligt, finansieras i
samma valuta som själva tillgången är i. Koncernen kan också teckna valutaterminskontrakt, valutaoptioner eller lån i utländsk valuta för
att säkra sina nettoinvesteringar i utländska enheter med andra funktionella valutor än koncernens.
Balansräkningarna i utländska dotterbolag, intressebolag och egetkapitalinstrument denominerade i utländsk valuta som omfattas av
IFRS 9 räknas om till euro enligt den kurs som råder på bokslutsdagen, vilket exponerar koncernens eget kapital för valutakursrörelser.
Omräkningsdifferenserna, liksom övriga rörelser som omräkningsdifferensen i resultaträkningen, redovisas direkt i det egna kapitalet.
Dessa ackumulerade omräkningsdifferenser redovisas vid avyttring över resultaträkningen helt eller delvis av den utländska enheten.
    Följande tabell visar den exponering för omräkningsrisk i koncernens resultaträkning som uppkommer vid omräkning av
dotterbolagens och de samägda bolagens resultaträkningar i utländsk valuta till koncernredovisningens rapporteringsvaluta.
Per 31 december 2021
Per 31 december 2020
MEUR
SEK
USD
GBP
BRL
CZK
CNY
SEK
USD
GBP
BRL
CZK
CNY
Omräkningsexponering i
resultaträkningen
-196
-129
298
-111
11
83
38
-165
81
-120
-7
28
Förändring i exponerad valuta med
-5%
-5%
-5%
-10%
-5%
-5%
-5%
-5%
-5%
-10%
-5%
-5%
Effekt av omräkningsexponering
på rörelseresultatet
10
6
-15
11
-1
-4
-2
8
-4
12
0
-1
70
Nästa tabell visar omräkningsexponeringen för geografiska områden där koncernen har tillämpat säkringar för nettoinvesteringar för
att minska omräkningsexponeringen i konsoliderat eget kapital. I praktiken har koncernen även en väsentlig osäkrad
omräkningsexponering i andra geografiska områden som Sverige och Kina. Exponeringarna som använts vid beräkningarna är
baserade på det egna kapitalet denominerat i utländsk valuta och säkringsnivåerna per den 31 december. Fullständig information om
faktiska rörelser i den ackumulerade omräkningsreserven och säkringsresultat finns i Not 28 Ackumulerad omräkningsjustering och
säkring av eget kapital. I känslighetsanalysen ingår effekten av valutasäkringar av nettoinvesteringar i utländska enheter och det
förutsätts att inga andra ändringar utöver valutakursförändringen har förekommit per den 31 december varje år.
Omräkningsrisk och säkringar
Per 31 december
MEUR
2021
2020
Omräkningsexponering på eget kapital i USD-området1
1 502
1 323
EUR/USD-säkringar2
-265
-244
Omräkningsexponering efter säkringar
1 237
1 079
Känslighetsanalys före säkringar - EUR stärks med 5 %
-75
-66
Känslighetsanalys efter säkringar - EUR stärks med 5 %
-62
-54
1 Inklusive det samägda bolaget Montes del Plata i Uruguay som har USD som funktionell valuta.
2 Obligationer denominerade i USD är klassificerade som säkringar av nettoinvesteringar i utländska tillgångar.
Likviditet och refinansieringsrisk
Finansieringsrisk uppstår genom eventuella svårigheter att vid en given tidpunkt erhålla finansiering för verksamheten. Enligt Stora
Ensos finansieringspolicy ska den genomsnittliga löptiden på utestående lån och kreditlöften som täcker kortfristiga låneskulder vara
minst fyra år. I policyn anges vidare att koncernen ska ha banktillgodohavanden och outnyttjade kreditlimiter för att täcka all skuld som
förfaller inom de närmaste 12 månaderna, inklusive leveranskedjans finansiering och factoring. Outnyttjade kreditlimiter uppgick till 700
(600) MEUR per 31 december 2021. Det syndikerade kreditsfacilitetsavtalet på 700 MEUR med ett syndikat bestående av 12 banker
har en löptid på fem år med två ettåriga förlängningar och utgör en reserv för allmänna finansieringsbehov inom företaget. Dessutom
har Stora Enso tillgång till ytterligare långfristiga finansieringskällor på upp till 1 000 (950) MEUR. Dessa omfattar framför allt tillgängliga
finansieringskällor från finska pensionsfonder.
Refinansieringsrisken, d.v.s. risken att lån som förfaller inte kan ersättas av nya lån på marknaderna, minskas genom Stora Ensos
mål att hålla en jämn förfallostruktur för utestående skulder. Tabellen nedan visar löptidsanalyser för koncernens finansiella skulder
ordnade efter hur lång tid det på bokslutsdagen är kvar till avtalad förfallodag. För beräkning av de kommande årens kreditkostnader
användes terminsräntor på balansdagen.
Återbetalningsplan för finansiella skulder på förfallodagen, inklusive ränta: 2021
MEUR
2022
2023
2024
2025
2026
2027+
Totalt
Obligationslån
0
300
293
427
98
1 390
2 508
Lån från kreditinstitut
117
253
41
165
4
0
578
Leasingskulder
64
50
43
35
31
165
387
Övriga långfristiga skulder
0
4
0
0
0
0
4
Långfristiga skulder inklusive kortfristig del
180
606
376
627
132
1 555
3 476
Uppskattade kreditkostnader enligt avtal
89
87
76
66
50
279
647
Återbetalningsplan för långfristiga skulder
269
693
452
693
182
1 834
4 123
Kortfristiga låneskulder, bokfört värde
372
0
0
0
0
0
372
Bruttoreglerade derivat - inflöde
-1 797
0
0
0
0
0
-1 797
Bruttoreglerade derivat - utflöde
1 769
0
0
0
0
0
1 769
Nettoreglerade derivatskulder
16
10
1
0
0
0
27
Leverantörsskulder
1 705
0
0
0
0
0
1 705
Checkräkningskrediter
1
0
0
0
0
0
1
Uppskattade kreditkostnader enligt avtal
5
0
0
0
0
0
5
Totalt att återbetala per 31 december 2021
2 339
703
453
693
182
1 834
6 205
71
Återbetalningsplan för finansiella skulder på förfallodagen, inklusive ränta: 2020
MEUR
2021
2022
2023
2024
2025
2026+
Totalt
Obligationslån
299
0
300
299
434
1 469
2 801
Lån från kreditinstitut
93
404
397
35
150
4
1 083
Leasingskulder
80
66
45
37
30
138
397
Övriga långfristiga skulder
0
5
0
0
0
0
5
Långfristiga skulder inklusive kortfristig del
471
475
742
371
614
1 612
4 285
Uppskattade kreditkostnader enligt avtal
98
92
79
67
59
311
706
Återbetalningsplan för långfristiga skulder
570
566
822
439
673
1 922
4 991
Kortfristiga låneskulder, bokfört värde
413
0
0
0
0
0
413
Bruttoreglerade derivat - inflöde
-1 796
0
0
0
0
0
-1 796
Bruttoreglerade derivat - utflöde
1 743
0
0
0
0
0
1 743
Nettoreglerade derivatskulder
27
15
11
2
1
1
58
Leverantörsskulder
1 314
0
0
0
0
0
1 314
Checkräkningskrediter
6
0
0
0
0
0
6
Uppskattade kreditkostnader enligt avtal
7
0
0
0
0
0
7
Totalt att återbetala per 31 december 2020
2 283
582
833
441
674
1 923
6 736
Motpartsrisker
En motpartsrisk är risken att värdet av koncernens tillgångar fluktuerar som ett resultat av att motparterna inte kan uppfylla sina
förpliktelser enligt finansiella kontrakt. Exponeringen för en motpartsrisk är den uppskattade maximala direkta förlust som Stora Enso
kan lida i händelse att en enskild motparts underlåtenhet att uppfylla sina förpliktelser. Risken minimeras genom att:
kontrakt endast ingås med ledande finansiella institutioner och industriföretag med god kreditvärdighet
investeringar och placeringar endast görs hos finansiella institutioner eller bolag som har minst kreditbetyg BBB-
minst 50 % av kassa- och banktillgodohavanden eller 150 MEUR hålls hos motparter som har minst kreditbetyg A- eller
motsvarande från något av de större kreditvärderingsinstituten
minst 75 MEUR av koncernens kassa- och banktillgodohavanden investeras hos andra motparter än den motpart hos vilken
merparten av Stora Ensos kassa- och banktillgodohavanden hålls
kräva garanti från moderbolaget vid transaktioner med dotterbolag till ett kreditvärderat bolag 
I koncernens policy för finansiell risk anges limiter för accepterad motpartsrisk baserade på det finansiella kontraktets löptid och
motpartens kreditbetyg.
Den 31 december 2021 fanns inga väsentliga riskexponeringar vad gäller motparter i derivatkontrakt, där den högsta exponeringen i
marknadsvärde mot en motpart var 22 (18) MEUR och kreditratingen A+ (BBB+) enligt Standard and Poor’s kreditratingsystem.
Kundkreditrisk
Kundkreditrisk är den risk Stora Enso löper om den finansiella ställningen hos de kunder man har kontrakt med försämras. Koncernen
använder olika metoder för att minska kundkreditrisken, som till exempel remburser, förskottsbetalningar och bankgarantier. Koncernen
har även erhållit exportgarantier som täcker både politiska och kommersiella risker och som används vid försäljning till kunder utanför
OECD-området. Koncernledningen har uppfattningen att det inte föreligger någon betydande kreditriskkoncentration för koncernen i
förhållande till viss kund, motpart eller geografisk region. En åldersanalys av kundfordringarna och därtill hänförliga avsättningar finns i
Not 17 Fordringar.
Råvaruprisrisk
Utestående råvarusäkringar
31 december 2021
31 december 2020
Underligga
nde mängd
säkrad
råvara
Genomsnittl
igt säkrat
råvarupris
Säkrat
nominellt
värde i
MEUR
Verkligt
värde
MEUR
Underligga
nde mängd
säkrad
råvara
Genomsnitt
ligt säkrat
råvarupris
Säkrat
nominellt
värde i
MEUR
Verkligt
värde
MEUR
Elektricitetsinköp
  - Norden
438 000
MWh
EUR 29.02
13
15
1 095 000
MWh
EUR 30.39
33
2
  - Centraleuropa
87 600 MWh
EUR 43.06
4
12
201 480
MWh
EUR 42.26
9
1
Oljeinköp
189 808 fat
USD 58.06
10
2
219 516 fat
USD 52.55
10
0
Koncernen är exponerad för svängningar i råvaru- och energipriser som kommer att påverka koncernens lönsamhet.
Säkringsinstrument för elektricitet, naturgas och olja är en del av koncernens hantering av energiprisrisken, medan storleken på andra
råvaruprisrisker uppskattas och säkras om det är ekonomiskt möjligt. Koncernen säkrade naturgas under året. Det fanns inga
utestående säkringar vid årets slut. Koncernen kan tillämpa olje- och kolkomponentsäkring för inköp av naturgas, vilket framgår av
tabellen ovan.  Förutom med säkringsinstrument för elektricitet hanterar koncernen elprisrisken genom att ingå långsiktiga fysiska
inköpsavtal med fasta priser och genom att äga 15,6% av aktierna i Pohjolan Voima Oy (PVO), som är en privatägd grupp av företag i
den finska energisektorn. På balansdagen uppgick det verkliga värdet av aktierna till 900 (394) MEUR. Det verkliga värdet på dessa
aktier är beroende av elpriserna och behandlas mer i detalj i Not 14 Aktieinstrument.
72
En ändring med 10 % av priserna för energi och råvaror skulle innebära en ändring motsvarande 6 (5) MEUR i det verkliga värdet av
råvarusäkringar som visas i tabellen ovan. Huvuddelen av förändringarna i det verkliga värdet, efter skatt, redovisas direkt i eget kapital
under säkringsreserver till dess att kontrakten förfaller och resultatet redovisas i resultaträkningen. De uppskattade värdena återspeglar
bara hur känsliga finansiella instrument avseende råvaror är för marknadsrisken, inte koncernens hela exponering för råvaru- och
energiprisrisker i stort, eftersom de underliggande inköpen inte är finansiella instrument som omfattas av IFRS 7. De energi- och
råvarukontrakt som gällde vid årsskiftet 2021, inklusive både finansiella säkringar och fysiska inköpsavtal med fasta priser, förfaller
mellan 2022 och 2024. De kontrakt som gällde 2020 skulle förfalla mellan 2021 och 2024.
I ett försök att minska exponeringen för övriga råvaruprisrisker hänförliga till träfiber är koncernen också en stor aktieägare i
skogsbolag i Norden. I Sverige äger koncernen 1,4 miljoner hektar skogsmark.  Dessutom äger Stora Enso 41 % av aktierna i Tornator
Oyj, som är en stor skogsägare i Finland. Koncernens andel i Tornator redovisas som ett intressebolag och behandlas mer i detalj i Not
13 Intressebolag. Koncernens skogstillgångar behandlas mer i detalj i Not 12 Skogstillgångar.
Aktiekursrisk
Koncernen har vissa investeringar i börsnoterade värdepapper. För närvarande gäller detta aktier i Packages Ltd i Pakistan.
Marknadsvärdet på dessa aktieinvesteringar var vid årsskiftet 13 (16) MEUR. Förändringar i marknadsvärdet för dessa investeringar
redovisas, efter skatt, direkt i eget kapital i aktier under övrigt totalresultat. Mer detaljerad information om börsnoterade värdepapper
finns i Not 14 Aktieinstrument.
Kapitalhanteringsrisk
Stora Ensos skuldstruktur är inriktad mot kapitalmarknader och banker. Koncernens mål för kapitalhanteringen är både att säkerställa
företagets förmåga att fortsätta verksamheten för att ge vinst till aktieägare och fördelar för andra intressenter och att behålla en optimal
kapitalstruktur för att minska kapitalkostnaden. För att behålla eller justera kapitalstrukturen kan koncernen, förutsatt att aktieägarna
godkänner det, variera utdelningarna till aktieägarna, återköpa egna aktier på finansmarknaderna, återbetala kapital till aktieägarna,
emittera nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. Koncernens mål är att hålla en jämn utdelningsnivå i linje med den
långsiktiga resultatutvecklingen med målet att dela ut 50 % av nettoresultatet över en konjunkturcykel.
Koncernen följer upp sitt kapital utifrån ett mål för nettoskuldsättningsgraden på 0,60 eller mindre och strävar efter att kvoten av
nettoskuld/operativt EBITDA ligger kvar under 2,0, vilket indikerar en stabil finansiell ställning och finansiell flexibilitet.
Kapitalstruktur
Per 31 december
MEUR
2021
2020
Räntebärande skulder
3 938
4 756
Räntebärande tillgångar
1 629
1 836
Nettoskuld
2 309
2 921
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
10 683
8 809
Operativt EBITDA1
2 184
1 270
Skuldsättningsgrad
0,22
0,33
Nettoskuld/operativt EBITDA
1,06
2,30
1 Definitionen för operativt EBITDA finns i avsnittet om icke IFRS-baserade nyckeltal i verksamhetsberättelsen.
Stora Ensos samägda företag Montes del Plata och koncernens dotterbolag Stora Enso (Guangxi) Packaging Company Ltd. har
uppnått de finansiella villkoren hänförliga till förhållandet mellan skulder och tillgångar under de rapporterade perioderna.
73
Not 25 Verkligt värde
Redovisningsprinciper
Finansiella tillgångar
Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i tre kategorier: upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat och
verkligt värde via resultaträkningen. Klassificeringen görs enligt IFRS 9 och ledningen beslutar om hur investeringar ska klassificeras vid
första redovisningstillfället.
Med investeringar i skuldinstrument görs klassificeringen baserat på affärsmodell och skuldinstrumentens avtalsenliga kassaflöden.
Investeringar i skuldinstrument, inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella instrument för att inkassera
avtalsenliga kassaflöden som endast utgör betalning av kapitalbelopp och ränta, klassificeras som upplupet anskaffningsvärde och
redovisas som omsättnings- eller anläggningstillgångar i koncernens rapport över finansiell ställning. Investeringar i skuldinstrument
inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella instrument, dels för att sälja finansiella instrument, dels för att
inkassera avtalsenliga kassaflöden som endast utgör betalning av kapitalbelopp och ränta, klassificeras som verkligt värde via övrigt
totalresultat och redovisas som omsättnings- eller anläggningstillgångar i koncernens rapport över finansiell ställning.
Koncernens investeringar i egetkapitalinstrument, såsom noterade och onoterade värdepapper, klassificeras som verkligt värde via
resultaträkningen, såvida inte koncernen vid investeringen har valt att i enlighet med IFRS 9 klassificera investeringarna som verkligt
värde via övrigt totalresultat, där endast intäkt av utdelningar redovisas i resultaträkningen.
Investeringar som inte värderas till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde via övrigt totalresultat klassificeras som verkligt
värde via resultaträkningen och är därför värderade till verkligt värde i koncernens resultaträkning och redovisas som omsättnings- eller
anläggningstillgångar i koncernens rapport över finansiell ställning.
Finansiella skulder
Koncernens finansiella skulder klassificeras som upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella
skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde om inte koncernen har beslutat att använda alternativet verkligt värde för att beteckna
en finansiell skuld som värderas till verkligt värde via resultaträkningen.
Derivat
Derivata finansiella tillgångar och skulder värderas till verkligt värde och klassificeras som verkligt värde via resultaträkningen om
koncernen har använt säkringsredovisning till verkligt värde via övrig totalinkomst enligt IFRS 9. Finansiella derivatinstrument och
säkringsredovisning behandlas mer i detalj i Not 27 Derivat.
Verkligt värde på finansiella instrument
De verkliga värdena på börsnoterade derivat och noterade värdepapper baseras på balansdagens noterade marknadspriser. De
verkliga värdena på ränteswappar beräknas som nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden. Verkligt värde på valutaterminskontrakt
fastställs utifrån balansdagens valutaterminskurs. Mer information om värderingsprinciperna för finansiella derivatinstrument finns i Not
27 Derivat.
Vid bedömning av verkligt värde på onoterade derivat och andra finansiella instrument använder koncernen flera olika metoder och
gör antaganden utifrån marknadsförhållandena varje balansdag. Noterade marknadspriser eller återförsäljningspriser för identiska eller
liknande instrument används för långfristiga skulder. Andra tekniker, till exempel optionsvärderingsmodeller och uppskattat diskonterat
värde på framtida kassaflöden, används för att fastställa verkliga värden på övriga finansiella instrument. För finansiella tillgångar och
skulder med en löptid på mindre än ett år antas de nominella värdena, minus eventuella uppskattade kreditjusteringar, ligga nära de
verkliga värdena. Finansiella skulders verkliga värde uppskattas för upplysningsändamål genom diskontering av de framtida
avtalsmässiga kassaflödena till de aktuella marknadsräntor som koncernen har tillgång till för liknande finansiella instrument.
Inköp och försäljning av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, vilket är det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller
sälja det finansiella instrumentet. Finansiella instrument tas bort från balansen när rättigheterna att erhålla kassaflöden från de
finansiella instrumenten har löpt ut eller överförts, och då koncernen väsentligen har överfört risker, skyldigheter och nytta förenade med
äganderätten till den finansiella tillgången eller skulden.
Verkligt värde-hierarkin
Koncernen använder följande hierarki för att bestämma och ge upplysningar om verkligt värde på finansiella instrument utifrån
värderingsteknik:
Nivå 1: noterade (ojusterade) priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder
Nivå 2: andra tekniker genom vilka alla indata som har en väsentlig inverkan på det redovisade värdet går att observera,
direkt eller indirekt
Nivå 3: metoder som använder indata som har en väsentlig inverkan på de redovisade verkliga värden som inte är baserade
på observerbara marknadsdata
Koncernen utvärderar kategoriseringen av sina värderingar till verkligt värde i förhållande till verkligt värde-hierarkin på regelbunden
basis i slutet av redovisningsperioden. Varken under 2021 eller 2020 har det varit några förflyttningar mellan Nivå 1 och 2 i verkligt
värde-hierarkin och inga förflyttningar till eller från Nivå 3. Se Not 14 Aktierelaterade instrument för mer information om avstämning av
verkliga värden på noterade och onoterade värdepapper på nivå 3.
74
Redovisade värden för finansiella tillgångar och skulder enligt kategori: 2021
Verkligt
Verkligt
Upplupet
värde via
värde via
Redovisade
Verkligt värde-hierarkin
anskaff-
övrigt total-
resultat-
värden,
Verkligt
MEUR
ningsvärde
resultat
räkningen
totalt
värde
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Not
Finansiella tillgångar
Noterade värdepapper
13
13
13
13
14
Onoterade värdepapper
900
5
905
905
905
14
Långfristiga lånefordringar
45
6
51
51
6
26
Derivattillgångar
6
6
6
6
Lånefordringar
45
45
45
Kundfordringar och övriga
rörelsefordringar
1 110
39
1 149
1 149
39
17
Kortfristiga räntebärande fordringar
52
31
1
84
84
32
26
Derivattillgångar
31
1
32
32
32
Övriga kortfristiga fordringar
52
52
52
Kassa- och banktillgodohavanden
1 481
1 481
1 481
Totalt
2 687
990
6
3 683
3 683
13
77
905
Verkligt
Verkligt
Upplupet
värde via
värde via
Redovisade
Verkligt värde-hierarkin
anskaff-
övrigt total-
resultat-
värden,
Verkligt
MEUR
ningsvärde
resultat
räkningen
totalt
värde
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Not
Finansiella skulder
Långfristiga räntebärande  skulder
3 284
7
23
3 313
3 618
30
26
Kortfristig del av långfristiga
skulder
7
23
30
30
30
Derivatskulder
3 284
3 284
3 589
Långfristig skuld
180
180
180
26
Kortfristiga räntebärande skulder
403
35
7
444
444
42
26
Derivatskulder
35
7
42
42
42
Kortfristig skuld
403
403
403
Leverantörsskulder och övriga
operativa skulder
1 960
1 960
1 960
23
Checkräkningskrediter
1
1
1
Totalt
5 827
42
29
5 899
6 204
71
Enligt IFRS redovisas derivat som verkligt värde via resultaträkningen. I ovan uppställningar över tillgångar och skulder visas derivat som redovisas som kassaflödessäkringar som
verkligt värde i övrigt totalresultat, i linje med hur de redovisas för den effektiva delen.
75
Redovisade värden för finansiella tillgångar och skulder enligt kategori: 2020
Verkligt
Verkligt
Upplupet
värde via
värde via
Redovisade
Verkligt värde-hierarkin
anskaff-
övrigt total-
resultat-
värden,
Verkligt
MEUR
ningsvärde
resultat
räkningen
totalt
värde
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Not
Finansiella tillgångar
Noterade värdepapper
16
16
16
16
14
Onoterade värdepapper
394
7
401
401
401
14
Kortfristiga räntebärande fordringar
91
2
93
93
2
26
Derivattillgångar
2
2
2
2
Lånefordringar
91
91
91
Kundfordringar och övriga
rörelsefordringar
814
44
858
858
44
17
Kortfristiga räntebärande fordringar
1
60
6
66
66
65
26
Derivatskulder
60
6
65
65
65
Övriga kortfristiga fordringar
1
1
1
Kassa- och banktillgodohavanden
1 661
1 661
1 661
Totalt
2 566
515
13
3 094
3 094
16
111
401
Verkligt
Verkligt
Upplupet
värde via
värde via
Redovisade
Verkligt värde-hierarkin
anskaff-
övrigt total-
resultat-
värden,
Verkligt
MEUR
ningsvärde
resultat
räkningen
totalt
värde
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Not
Finansiella skulder
Långfristiga räntebärande skulder
3 801
19
2
3 822
4 233
21
26
Derivatskulder
19
2
21
21
21
Långfristig skuld
3 801
3 801
4 212
Kortfristig del av långfristiga
skulder
472
472
472
26
Kortfristiga räntebärande skulder
444
11
1
456
456
12
26
Derivatskulder
11
1
12
12
12
Kortfristig skuld
444
444
444
Leverantörsskulder och övriga
operativa skulder
1 547
1 547
1 547
23
Checkräkningskrediter
6
6
6
Totalt
6 270
30
3
6 303
6 715
33
Enligt IFRS redovisas derivat som verkligt värde via resultaträkningen. I ovan uppställningar över tillgångar och skulder visas derivat som redovisas som kassaflödessäkringar som
verkligt värde i övrigt totalresultat, i linje med hur de redovisas för den effektiva delen.
I de tidigare tabellerna uppskattas det verkliga värdet till samma belopp som det redovisade värdet för kortfristiga finansiella tillgångar
och kortfristiga finansiella skulder, som kundfordringar och leverantörsskulder, på grund av deras korta löptid och begränsade kreditrisk.
Det verkliga värdet på icke-derivata räntebärande skulder, som betraktas som en värdering till verkligt värde på nivå 2, beräknas utifrån
en diskonterad kassaflödesanalys där avkastningskurvorna som är observerbara i normalt angivna intervall används som en
diskonteringsfaktor i modellen.
Avstämning av verkliga värden på finansiella tillgångar och skulder på nivå 3
MEUR
2021
2020
Finansiella tillgångar
Ingående balans per 1 januari
401
526
Vinster/förluster redovisade i resultaträkningen
0
1
Vinster/förluster redovisade i övrigt totalresultat
504
-140
Tillägg
1
15
Avyttringar
0
-1
Utgående balans per 31 december
905
401
MEUR
2021
2020
Finansiella skulder
Ingående balans per 1 januari
0
-25
Avdrag
0
25
Utgående balans per 31 december
0
0
76
Not 26 Räntebärande tillgångar och skulder
Redovisningsprinciper
Räntebärande tillgångar - Lånefordringar
Lånefordringar är skuldinstrument med fastställda eller fastställbara återbetalningar som inte noteras på en aktiv marknad. De redovisas
först till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Avsättning för förväntade kreditförluster beräknas enligt
anvisningarna i IFRS 9, där avsättningen baseras på förväntade kreditförluster under kommande tolvmånadersperiod såvida inte
kreditrisken har ökat väsentligt sedan den först redovisades. En väsentlig ökning av kreditrisken bedöms genom att jämföra risken för
betalningsunderlåtelse av det finansiella instrumentet på balansdagen med motsvarande risk för betalningsunderlåtelse när den först
redovisades. Koncernen kan till exempel utgå från finansmarknadens pris på kreditswappar (CDS) för att göra riskbedömningar.
Ränteinkomster på lånefordringar redovisas som finansiella intäkter och kostnader. Lånefordringar som förfaller till betalning inom 12
månader redovisas som omsättningstillgång under räntebärande fordringar och de som förfaller efter 12 månader som
anläggningstillgångar under långfristiga räntebärande lånefordringar.
Räntebärande skulder
Räntebärande skulder redovisas först till verkligt värde, netto efter avdrag för transaktionskostnader. I efterföljande perioder värderas
räntebärande skulder till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Eventuella skillnader mellan intäkter efter avdrag för
transaktionskostnader och återbetalningsvärde redovisas löpande i koncernens resultaträkning under lånens löptid. Räntekostnaderna
ackumuleras och redovisas i resultaträkningen för respektive period.
Räntebärande skulder med en ursprunglig löptid längre än tolv månader klassificeras som långfristiga räntebärande skulder i
koncernens rapport över finansiell ställning, men återbetalningar som förfaller inom tolv månader redovisas i kortfristiga skulder under
kortfristig del av långfristiga skulder. Kortfristiga företagscertifikat, banklån och andra räntebärande lån för vilka den ursprungliga
löptiden är mindre än tolv månader redovisas i kortfristiga skulder under räntebärande skulder.
Leasingskulder
När ett kontrakt tecknas bedömer koncernen om kontraktet är, eller delvis innebär, ett leasingavtal. Ett kontrakt är, eller innehåller, ett
leasingavtal om kontraktet överför rätten att kontrollera användningen av en specifik tillgång för en viss tidsperiod i utbyte mot betalning.
Leasingskulder kapitaliseras initialt när leasingperioden börjar och värderas till det aktuella värdet av de leasingavgifter som inte
betalats vid leasingperiodens början, diskonterat till koncernens låneräntesats. Tillämpad leasingperiod är lika med den period under
vilken avtalet inte kan sägas upp utom i de fall då koncernen i princip vet att kontraktet kommer att förnyas. Koncernen fördelar
kontraktets ersättningsbelopp på de olika leasingdelarna och räknar av delar som inte avser leasing i den mån de går att identifiera. 
Leasingvillkoren förhandlas individuellt och kan innehålla ett brett utbud av olika villkor.
Leasingskulderna värderas sedan till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Leasingbetalningen fördelas mellan
skulder och finansiella kostnader så att räntebetalningarna på den utestående skulden blir proportionella. Leasingskulder omvärderas
främst när framtida betalningar förändras på grund av ändringar i index eller räntesats eller om koncernens bedömning av huruvida man
ska utnyttja en option för förlängning av avtalet förändras. När leasingskulden omvärderas görs vanligen en motsvarande justering av
det bokförda värdet för ROU-tillgången.
Koncernen har valt att inte redovisa leasingskulder för leasingavtal omfattande 12 månader eller mindre, eller leasingavtal för
tillgångar av mindre värde. Leasingavtal för lågt värderade tillgångar gäller huvudsakligen dator- och kontorsutrustning, vissa fordon och
maskiner och annat av mindre värde. Koncernen redovisar leasingavgifter i anslutning till leasingavtalen som en kostnad som fördelas
proportionerligt över leasingperioden.
Hantering av referensräntereformen och tillhörande risker
Det pågår en global reform av referensräntor som innebär att befintliga referensräntor enligt IBOR ersätts av alternativa riskfria räntor.
Omställningen förväntas endast ge begränsade effekter på koncernens externa avtal. Koncernen har exponeringar mot IBOR i sina
finansiella instrument som kommer att ersättas eller förändras som en del av denna reform. Koncernens främsta exponering mot IBOR
den 31 december 2021 indexerades till USD LIBOR och hänförligt belopp för räntebärande skulder den 31 december 2021 var 189
MEUR. USD LIBOR kommer att upphöra efter juni 2023.
Koncernen följer övergångsprocessen från IBOR till nya referensräntor genom att granska de totala beloppen i avtalen som ännu
inte har överförts till en alternativ referensränta. De förväntade effekterna är begränsade och gäller främst långfristiga låneskulder.
Koncernens finansiella instrument indexeras främst till referensräntorna från EURIBOR och STIBOR och dessa förväntas finnas kvar
tills vidare.
77
Räntebärande tillgångar
Per 31 december
MEUR
2021
2020
Noterade värdepapper
13
16
Långfristiga derivattillgångar
6
2
Långfristiga insättningar
42
87
Långfristiga lån till intressebolag
2
2
Övriga långfristiga lånefordringar
1
2
Långfristiga räntebärande fordringar, totalt
64
109
Kortfristiga derivattillgångar
32
65
Kortfristiga insättningar
49
0
Övriga kortfristiga lånefordringar
3
1
Kassa- och banktillgodohavanden
1 481
1 661
Kortfristiga räntebärande fordringar, totalt
1 565
1 726
Räntebärande fordringar, totalt
1 629
1 836
Den genomsnittliga årsräntan för insättningar och lånefordringar under 2021 var cirka 0,1 % (0,2 %). I kortfristiga räntebärande
fordringar ingick upplupen ränta på 3 MEUR  per 31 december 2021. Koncernen bedömer att det inte har skett någon väsentlig ökning
av kreditrisken med hänsyn till räntebärande fordringar sedan det första redovisningstillfället. De bedöms därmed ha låg kreditrisk och
avsättningen baseras på förväntade kreditförluster under kommande tolvmånadersperiod.
Räntebärande skulder
Per 31 december
MEUR
2021
2020
Obligationslån
2 497
2 789
Lån från kreditinstitut
577
1 083
Leasingskulder
387
397
Derivata finansiella skulder (se Not 25)
30
21
Övriga långfristiga skulder
4
5
Långfristiga räntebärande skulder, inklusive kortfristig del
3 493
4 294
Kortfristiga låneskulder
372
413
Räntekostnader
34
35
Derivatskulder (se Not 25)
38
9
Checkräkningskrediter
1
6
Räntebärande skulder, totalt
3 938
4 756
MEUR
2021
2020
Bokfört värde 1 januari
4 756
4 192
Erhållna likvider från nya långfristiga lån
19
1 081
Anskaffningar, leasingskulder
33
39
Återbetalning av långfristiga skulder
-870
-333
Återbetalning leasingskulder och ränta
-88
-85
Förändring i kortfristiga lån och räntekostnader
-42
-101
Förändring i derivatskulder
38
-17
Omräkningsdifferenser och övrigt
92
-20
Räntebärande skulder, totalt
3 938
4 756
Händelser under 2021 och 2020
I december 2021 tecknade Stora Enso ett nytt syndikerat kreditfacilitetsavtal på 700 MEUR med 12 affärsbanker. Avtalet förfaller om
fem år och kan förlängas med ett år i taget vid två tillfällen. Priset är delvis kopplat till uppnådda utsläppsmål inom scope 1, 2 och 3.
Samtidigt upphörde det befintliga syndikerade kreditfacilitetsavtalet på 600 MEUR som ursprungligen hade ett förfallodatum 2023.
I april 2020 genomförde Stora Enso framgångsrikt en emission av ett nytt grönt obligationslån på 1 700 MSEK under sitt EMTN-
program (Euro Medium Term Note) inom Stora Ensos Green Bond Framework. Obligationslånet förfaller i april 2025. I juni 2020
emitterade Stora Enso ytterligare nominellt 1 400 MSEK under ovan nämnda gröna obligation emitterad i april 2020 och med förfall
2025. Obligationen består av fasta och rörliga delar med en rörlig ränta på STIBOR +2,20 % och en fast ränta på 2,375 %.
Stora Enso har det gröna ramverket Green Bond som en del av sitt arbete för en hållbar ekonomi. Målet är att erbjuda en låneform
som stödjer hållbarhetsfokuserade investerare i räntebärande instrument och att rapportera direkt klimatpåverkan av vissa investeringar
och affärsaktiviteter.
Under 2021 återbetalade Stora Enso flera lån från kreditinstitut före förfallodatum. Det totala beloppet för lån och obligationer
uppgick till ett nominellt värde på 911 MEUR. Detta medförde en initial modifieringsförlust, netto, på 7 MEUR som redovisas i
resultaträkningen.
Räntebärande skulder - löptider, räntesatser och valuta
Stora Ensos lån har olika löptider. Det kortaste förfaller 2022 och det längsta 2036. Lånen har antingen fast eller rörlig ränta mellan
0,5 % (0,5 %) och 7,3 % (7,3 %). Den genomsnittliga låneräntan för hela året uppgick vid årsskiftet till 3,0 % (3,2 %) med en ränta på
3,1 % på balansdagen. En del av Stora Ensos lån har ändrats från rörlig till fast ränta genom ränte- och valutaswappar. Huvuddelen av
koncernens lån anges i EUR, USD, SEK eller CNY. Mer information om löptiderna för koncernens lån finns i Not 24 Hantering av
finansiell risk.
78
Nettoskuld
År 2021 minskade de räntebärande nettoskulderna med 611 MEUR (minskade med 288 MEUR) till 2 309 (2 921) MEUR. Räntebärande
nettoskulder är lika med totala räntebärande skulder minus totala räntebärande tillgångar, till exempel banktillgodohavanden och
insättningar. Kassa- och banktillgodohavanden efter avdrag för checkräkningskrediter minskade med 175 MEUR (ökade med 792
MEUR) till 1 480 (1 655) MEUR per 31 december 2021. År 2021 var det totala kassautflödet för leasing 88 (85) MEUR, inklusive ett
räntebelopp på 17 (19) MEUR.
Kvoten nettoskuld/operativt EBITDA för de senaste 12 månaderna var 1,1 (2,3). Skuldsättningsgraden vid årets slut var 0,22 (0,33).
Obligationslån
Emitterat/Förfallodatum
Beskrivning av lån
Räntesats %
Valutas
lag
Emitterat
nominellt
värde
Utestående per 31
december
Bokfört värde per 31
december
2021
2020
2021
2020
Alla skulder innehas av moderbolaget
Valuta, miljoner
MEUR
Fast ränta
2006-2036
Global 7.250% Notes 2036
7,25
USD
300
300
300
262
242
2016-2023
Euro Medium Term Note
2,125
EUR
300
300
300
300
299
2017-2027
Euro Medium Term Note
2,5
EUR
300
300
300
299
299
2018-2028
Euro Medium Term Note
2,5
EUR
300
300
300
298
298
2019-2024
Euro Medium Term Note
(Green Bond)
1,875
SEK
1 750
1 750
1 750
171
174
2020-2025
Euro Medium Term Note
(Green Bond)
2.375
SEK
1 550
1 550
1 550
152
155
2020-2030
Euro Medium Term Note
(Green Bond)
0.625
EUR
500
500
500
495
494
Obligationslån med fast ränta, totalt
1 976
1 962
Rörlig ränta
2015-2025
Euro Medium Term Note
Euribor+2.25
EUR
125
125
125
125
125
2015-2027
Euro Medium Term Note
Euribor+2.35
EUR
25
25
25
25
25
2019-2021
Euro Medium Term Note
(Green Bond)
Stibor+0.85
SEK
3 000
0
3 000
0
299
2019-2024
Euro Medium Term Note
(Green Bond)
Stibor+1.45
SEK
1 250
1 250
1 250
122
124
2019-2026
Euro Medium Term Note
(Green Bond)
Stibor+1.60
SEK
1 000
1 000
1 000
97
99
2020-2025
Euro Medium Term Note
(Green Bond)
Stibor+2.20
SEK
1 550
1 550
1 550
152
155
Obligationslån med rörlig
ränta, totalt
521
827
Obligationslån, totalt
2 497
2 789
79
Not 27 Derivat
Redovisningsprinciper
Finansiella derivatinstrument och säkringsredovisning
Finansiella derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde i koncernens balansräkning och värderas sedan till verkligt värde vid
varje bokslut enligt metoder som beskrivs i denna not. Derivatkontrakt med löptid på mer än 12 månader klassificeras som långfristiga
räntebärande fordringar och skulder, och kontrakt som förfaller inom 12 månader redovisas som kortfristiga räntebärande fordringar och
skulder.
Vid tecknandet av derivatkontrakt anger koncernen om de är avsedda för säkring av mycket sannolika prognostiserade transaktioner
eller fasta åtaganden (kassaflödessäkringar), säkring av exponering för förändringar i verkligt värde av redovisade tillgångar eller
skulder (verkligt värde-säkringar), säkring av nettoinvesteringar i utländska enheter eller om de är derivatinstrument som inte uppfyller
kraven för att redovisas som säkringar enligt IFRS 9. Vilken metod som används för redovisning av de vinster eller förluster som
derivatinstrumenten resulterar i beror på vad det är som har säkrats.
När säkringen påbörjas dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom målet för
risksäkringen och strategin för att genomföra olika säkringstransaktioner. I processen ingår att länka alla finansiella instrument som
definierats som säkringar till en viss tillgång eller skuld, till specifika antaganden eller mycket sannolika prognostiserade transaktioner
för att kontrollera och dokumentera förhållandet mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet i enlighet med IFRS 9. Koncernen
dokumenterar också sin kvalitativa bedömning vid säkringstillfället av hur effektiva de derivat som används som säkring är för att
kompensera för förändringar i verkligt värde eller kassaflöden i säkrade poster. Säkringarnas effektivitet bedöms i enlighet med kraven i
IFRS 9.
Säkringsgraden för säkringsförhållanden är vanligen 1:1. För valuta och råvaruprissäkringar använder koncernen en
säkringsdefinition där säkringsinstrumentets viktigaste villkor och det som säkras sammanfaller när det gäller nominellt belopp och
tidsaspekt. När det gäller räntesäkring sammanfaller basräntesatsen i swapkontrakt och den underliggande skulden. Eftersom
säkringarnas viktigaste villkor och de underliggande riskerna matchar varandra anses säkringsinstrumenten kunna kompensera för
förändringar som har med väntade transaktioner att göra.
Möjliga orsaker till att valuta- och råvaruprissäkringar inte blir effektiva har framförallt att göra med att den förutsedda transaktionen
inte sker med det belopp eller vid den tidpunkt man väntat sig. Vid räntesäkringar kan valutaspridning eller det initiala verkliga värdet på
säkringsinstrumentet när det definieras leda till ineffektivitet som redovisas i resultaträkningen. Möjliga källor till ineffektivitet för alla
nämnda säkringar innefattar också kreditriskpåverkan som är dominerande när det gäller förändringar i verkligt värde hänförliga till
förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten.
Kassaflödessäkringar
De derivat som används för valutakurssäkring av betalningsflöden är främst terminskontrakt och valutaoptioner. Swappar används
främst för säkring av råvaror och räntor. Vid råvarusäkringar kan koncernen också använda säkring av riskkomponenter för att säkra
mycket sannolika prognostiserade inköp av naturgas. Dessa inköp medför en exponering för naturgaspriser som omräknas till en del av
index för naturgas och prissättningsmarginal. Riskkomponenten för naturgas kan säkras genom att använda swappar kopplade till priset
för naturgas, som förväntas kompensera förändringar i marknadsvärdet för de säkrade riskkomponenterna. Index för naturgas kan
identifieras separat och mätas tillförlitligt tack vare den prissättningsformel som specificeras i avtal för inköp av naturgas.
Under 2021 tecknade koncernen inte några nya kontrakt för ränteswappar.  År 2020 ingick koncernen avtal om nya ränteswappar för
ett totalt nominellt värde på 1 250 MSEK. Ränteswapparna har definierats som kassaflödessäkringar av en nyligen utgiven grön
obligation i svenska kronor med rörlig ränta och tillhörande så kallad ”tap issue” som löper till 2025.
Förändringar i verkligt värde av derivat som definierats som och får redovisas som kassaflödessäkringar, och bedöms som effektiva,
redovisas i en särskild kategori av eget kapital i övrigt totalresultats reserv för kassaflödessäkringar, vars förändringar visas i
koncernens resultaträkning. För valutaswappar har både avistadelen och terminspåslag inkluderats i definitionen av säkringen. När det
gäller valutaoptioner ingår inte tidsvärdet i definitionen av säkringen. Det är endast optionens realvärdeskomponent som definieras som
säkringsinstrument. Förändringar i valutaoptioners tidsvärde redovisas som kostnad för säkringsreserv i övrigt totalresultat (OCI). Ett
derivats ackumulerade vinst eller förlust som avräknats mot eget kapital överförs till koncernens resultaträkning och klassificeras som
en intäkt eller kostnad i samma period som den säkrade posten påverkar resultaträkningen. Orealiserade vinster och förluster i
samband med kassaflödessäkringar förväntas redovisas via resultaträkningen inom ett till sex år. Det längsta säkringskontraktet förfaller
år 2027 (2027). Huvuddelen av kontrakten förfaller dock under 2022.
Realiserade resultat för säkringsredovisade derivatinstrument som används för att säkra försäljnings- eller inköpstransaktioner i
utländsk valuta redovisas som justering av försäljningsintäkt eller kostnad för material och tjänster beroende på typ av underliggande
säkrad post. Vad gäller säkringar av valutakursrisker i framtida transaktioner som resulterar i redovisning av icke-finansiella tillgångar,
överförs vinster och förluster som avräknats mot kassaflödessäkringsreserven i övrigt totalresultat från eget kapital för att ingå i
anskaffningsvärdet för den icke-finansiella tillgången vid tidpunkten för redovisning. Koncernen kan säkra valutakursrisk för externa eller
interna inköp i utländsk valuta där det underliggande beloppet för inköp i utländsk valuta påverkar värdet på lager i lokal valuta. I sådana
fall redovisas vinster och förluster initialt som en justering av råvarulagret och överförs sedan till varulager och redovisas slutligen i
koncernens resultaträkning när de säkrade tillgångarna säljs till en extern kund. När det gäller anläggningstillgångar skrivs de
avräknade beloppen av i resultaträkningen över de icke-finansiella tillgångarnas livslängd.
När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs, avslutas eller löses in eller inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning
enligt IFRS 9, kvarstår den vid denna tidpunkt ackumulerade vinsten eller förlusten som avräknats mot eget kapital i eget kapital och
redovisas som en justering av intäkt eller kostnad när den transaktion som koncernen åtagit sig eller prognostiserat slutligen redovisas i
koncernens resultaträkning. Om den underliggande prognostiserade transaktionen däremot inte längre förväntas inträffa redovisas den
ackumulerade vinsten eller förlusten, som redovisats i eget kapital för perioden när säkringen gällde, direkt i koncernens resultaträkning.
Säkringar av verkligt värde
För säkring av verkligt värde använder koncernen antingen derivat eller lån som säkringsinstrument för att hantera risker kopplade till
den säkrade postens verkliga värde. Vinster och förluster på säkringsinstrument som definierats som och får redovisas som säkringar
av verkligt värde, och som är mycket effektiva, redovisas i koncernens resultaträkning tillsammans med alla eventuella förändringar i
verkligt värde av de säkrade tillgångar eller skulder som den säkrade risken kan hänföras till. I slutet av 2021 hade koncernen inga
säkringar till verkligt värde.
80
Säkring av nettoinvesteringar
För säkring av nettoinvesteringar i utländska enheter använder koncernen antingen derivat eller lån i utländska valutor. Om
säkringsinstrumentet är ett derivat redovisas vinster eller förluster hänförliga till den effektiva delen av säkringen som ackumulerad
omräkningsjustering i eget kapital som redovisas i koncernens rapport över totalresultat. Vinst eller förlust hänförlig till den ineffektiva
delen redovisas direkt i koncernens resultaträkning. Dessutom redovisas även kursvinster och kursförluster som uppkommer vid
omräkning av ett lån i utländsk valuta som säkrar en nettoinvestering i utländsk verksamhet som ackumulerad omräkningsjustering och
eventuell ineffektiv del redovisas direkt i koncernens resultaträkning. Vinsterna och förlusterna som redovisas som ackumulerad
omräkningsjustering återförs till koncernens resultat när den underliggande säkrade nettoinvesteringen avyttras.
Icke säkringsredovisade derivat
Vissa derivattransaktioner får, även om de utgör en effektiv ekonomisk säkring enligt koncernens risksäkringspolicyer, inte redovisas
som säkringar enligt de särskilda reglerna i IFRS 9. Därför redovisas förändringar i verkligt värde av säkringar som inte kvalificerar för
säkringsredovisning till verkligt värde i koncernens resultaträkning. För icke säkringsredovisade derivat som säkrar valutakursrisken i
nettot av rörelsefordringar och -skulder, redovisas förändringar i verkligt värde i rörelseresultatet under övriga rörelseintäkter och
rörelsekostnader. Förändringar i verkligt värde för övriga icke säkringsredovisade derivat redovisas i koncernens resultaträkning som
finansiella intäkter och kostnader.
Värdering av derivat
Derivatinstrument redovisas i balansräkningen till sitt verkliga värde definierat som det belopp till vilket derivatinstrumentet skulle kunna
ingå i en transaktion mellan parter på den öppna marknaden på värderingsdagen. Det verkliga värdet för sådana finansiella poster har
bestämts enligt följande kriterier:
Valutaterminskontrakts verkliga värde beräknas utifrån valutakurserna på balansdagen.
Valutaoptioners verkliga värde beräknas utifrån balansdagens kurs och allmänna prissättningsmodeller för optioner.
Råvarukontrakts verkliga värde beräknas utifrån noterade marknadspriser på terminsmarknader eller annan tillförlitlig
information om marknaden.
Ränteswappars verkliga värde beräknas med hjälp av en diskonterad kassaflödesmetod.
Valutaswappars verkliga värde beräknas med hjälp av en diskonterad kassaflödesmetod där också växlingen av nominellt
belopp inkluderas i värderingsmodellen.
Valutakursvinster och -förluster i resultaträkningen exklusive säkringar, totalt
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
Övriga rörelseintäkter
31
-19
Övriga rörelsekostnader
-14
9
Lån, insättningar och leasingskulder
37
-22
Totalt
54
-32
Vinst och förlust vid säkringar i rörelseresultat
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
Redovisad kassaflödessäkring
Valutasäkringar
9
-2
Råvaruprissäkringar
34
-23
Totalt
43
-24
Som justering av försäljningsintäkt
6
-1
Som justering av kostnad för material och tjänster
37
-23
Realiserat från övrig totalinkomst via resultaträkningen
43
-24
Ineffektiva valutasäkringar
-1
0
Ineffektiva råvarusäkringar
0
-1
Nettoresultat från kassaflödessäkringar
42
-25
Icke säkringsredovisade derivat
Säkring av fordringar
-17
10
Nettoresultat av icke säkringsredovisade derivat
-17
10
Säkringsresultat i rörelseresultatet
26
-16
Under 2021 förväntades vissa beräknade kommande transaktioner inte längre att genomföras vilket innebar att säkringsredovisningen
upphörde för dessa transaktioner. Det innebar att en förlust på 1 MEUR (1 MEUR) redovisades som koncernens rörelseresultat och
visas i tabellen ovan på raden ineffektiva kassaflödessäkringar.
81
Vinst och förlust av säkringar i finansiella poster
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
Redovisad kassaflödessäkring
Ineffektiva räntederivat
-2
2
Nettoresultat från kassaflödessäkringar
-2
2
Icke säkringsredovisade derivat
Valutaderivat
-40
14
Nettoresultat av icke säkringsredovisade derivat
-40
14
Nettoresultat i finansiella poster
-42
16
Nominellt och verkligt värde för derivatinstrument
Per 31 december
MEUR
Nomi-nellt
värde
Positivt
verkligt
värde
Negativt
verkligt
värde
Verkligt
värde,
netto
Nominellt
värde
Positivt
verkligt
värde
Negativt
verkligt
värde
Verkligt
värde,
netto
2021
2020
Valutaderivat
Terminskontrakt: Säkring av
kassaflöde från den löpande
verksamheten
1 104
4
-19
-16
1 041
40
-2
37
Valutaoptioner: Säkring av kassaflöde
från den löpande verksamheten
980
2
-13
-10
645
14
-1
13
Redovisad kassaflödessäkring,
totalt
2 084
6
-32
-26
1 686
53
-3
50
Terminskontrakt: Säkring av
kundfordringar och lånefordringar
469
1
-6
-5
436
6
-1
4
Icke säkringsredovisade, totalt
469
1
-6
-5
436
6
-1
4
Valutaderivat, totalt
2 553
7
-38
-32
2 122
59
-5
54
Råvaruderivat
Elektricitetsswappar: Säkring av
kostnader
16
27
0
27
42
8
-4
3
Oljeswappar: Säkring av kostnader
10
3
0
2
10
1
-1
0
Redovisad kassaflödessäkring,
totalt
27
29
0
29
52
8
-5
3
Råvaruderivat, totalt
27
29
0
29
52
8
-5
3
Räntederivat
Ränteswappar: Säkring av finansiella
kostnader
482
1
-8
-7
694
0
-17
-17
Valutaswappar: Säkring av finansiella
kostnader
0
0
0
0
200
0
-6
-6
Redovisad kassaflödessäkring,
totalt
482
1
-8
-7
894
0
-23
-23
Valutaswappar: Säkring av finansiella
kostnader
200
0
-25
-25
0
0
0
0
Icke säkringsredovisade, totalt
200
0
-25
-25
0
0
0
0
Räntederivat, totalt
682
1
-32
-31
894
0
-23
-23
Redovisad kassaflödessäkring,
totalt
2 593
36
-40
-4
2 631
62
-32
30
Icke säkringsredovisade, totalt
669
1
-31
-30
436
6
-1
4
Derivat, totalt
3 261
37
-71
-34
3 068
67
-33
34
Positiva och negativa verkliga värden på finansiella instrument visas under Räntebärande fordringar och skulder.
De redovisade verkliga värdena i tabellen ovan är inklusive upplupen ränta och optionspremier.
Förändringar i säkrade posters och säkringsinstruments verkliga värde 2021
MEUR
Ändring i värde på säkrad
post för att bedöma
säkringens effektivitet
Ändring i värde på
utestående
säkringsinstrument
Ineffektivitet
Valutakursrisk - Termins- och optionskontrakt (exklusive
optionernas tidsvärde)1
65
-66
-1
Valutaomräkningsrisk - säkring av nettoinvesteringar
21
-21
0
Råvaruprisrisk - råvaruswappar
-60
60
0
Ränterisk - ränteswappar
-11
11
0
Ränte- och valutaomräkningsrisk - valutaswappar2,3
15
-18
-3
1 Ineffektivitet redovisas i operativt rörelseresultat.
2 Ineffektivitet redovisas i finansnetto.
3 Valutaswappar redovisas som säkringar till och med slutet av november 2021.
82
Förändringar i säkrade posters och säkringsinstruments verkliga värde 2020
MEUR
Ändring i värde på säkrad
post för att bedöma
säkringens effektivitet
Ändring i värde på
utestående
säkringsinstrument
Ineffektivitet
Valutakursrisk - Termins- och optionskontrakt (exklusive
optionernas tidsvärde)
-51
51
0
Valutaomräkningsrisk - säkring av nettoinvesteringar
-23
23
0
Råvaruprisrisk - råvaruswappar1
17
-18
-1
Ränterisk - ränteswappar
6
-6
0
Ränte- och valutaomräkningsrisk - valutaswappar2
-7
9
2
1 Ineffektivitet redovisas i operativt rörelseresultat.
2 Ineffektivitet som redovisas i finansnetto.
Analys av kassaflödessäkringsreserv och säkringar av nettoinvesteringar i aktier 2021
MEUR
1 jan 2021
Förändring i verkligt
värde redovisad i
övrigt totalresultat/
ackumulerad
omräkningsjustering
Flyttad från övrigt
totalresultat till
resultaträkningen
Skatteeffekter
31 dec 2021
Valutakursrisk - säkringar av kassaflöde från
den löpande verksamheten
39
-66
-10
15
-21
Råvaruprisrisk - Råvaruswappar
3
60
-34
-6
23
Ränterisk - Ränteswappar
-13
11
0
-2
-4
Ränte- och valutakursrisk - Valutaswappar
-9
33
-25
0
-1
Kostnad för säkringsreserv
0
-2
0
0
-1
Total kassaflödessäkringsreserv i övrigt
totalresultat
20
37
-69
8
-4
Valutakursrisk - Säkring av nettoinvesteringar
30
-20
0
4
14
Total säkring av nettoinvesteringar i
ackumulerad omräkningsreserv
30
-20
0
4
14
Säkringsreserver, totalt
51
17
-69
12
10
Analys av kassaflödessäkringsreserv och säkringar av nettoinvesteringar i aktier 2020
MEUR
1 jan 2020
Förändring i verkligt
värde redovisad i
övrigt totalresultat/
ackumulerad
omräkningsjustering
Flyttad från övrigt
totalresultat till
resultaträkningen
Skatteeffekter
31 dec 2020
Valutakursrisk - säkringar av kassaflöde från
den löpande verksamheten
-2
50
2
-10
39
Råvaruprisrisk - Råvaruswappar
-2
-17
24
-2
3
Ränterisk - Ränteswappar
-8
-6
0
1
-13
Ränte- och valutakursrisk - Valutaswappar
-11
9
-7
0
-9
Kostnad för säkringsreserv
1
0
0
0
0
Total kassaflödessäkringsreserv i övrigt
totalresultat
-22
35
18
-11
20
Valutakursrisk - Säkring av nettoinvesteringar
12
23
0
-5
30
Total säkring av nettoinvesteringar i
ackumulerad omräkningsreserv
12
23
0
-5
30
Säkringsreserver, totalt
-10
58
18
-15
51
Finansiell påverkan av kvittning för instrument som omfattas av ramavtal för kvittning 2021
Ej kvittat i balansräkningen
MEUR
Redovisade
finansiella instrument,
brutto
Skulder (-) eller
tillgångar (+) som
omfattas av ramavtal
för kvittning
Mottagen (-) eller
lämnad (+) säkerhet
Nettoexponering
Derivattillgångar
38
-16
0
22
Derivatskulder
-71
16
0
-56
83
Finansiell påverkan av kvittning för instrument som omfattas av ramavtal för kvittning 2020
Ej kvittat i balansräkningen
MEUR
Redovisade
finansiella instrument,
brutto
Skulder (-) eller
tillgångar (+) som
omfattas av ramavtal
för kvittning
Mottagen (-) eller
lämnad (+) säkerhet
Nettoexponering
Derivattillgångar
67
-25
0
42
Derivatskulder
-33
25
0
-8
Koncernen ingår avtal om derivattransaktioner som omfattas av avtal om kvittning med varje motpart. Om en oväntad kredithändelse,
som konkurs, skulle inträffa avslutas alla utestående transaktioner under avtalen och som reglering för alla transaktioner betalas bara
ett nettobelopp per motpart. Avtalen uppfyller inte kriterierna för kvittning i balansräkningen eftersom kvittning endast kan göras när
vissa framtida händelser inträffar.
Not 28 Ackumulerad omräkningsjustering och säkring av eget kapital
Redovisningsprinciper
Koncernens verksamhet är internationell och är därför utsatt för valutakursrisker som uppkommer vid omräkningar av nettoinvesteringar
i dotterbolag, samägda bolag och intressebolag som inte har euro som funktionell valuta. Växelkursdifferenser som härrör från
omräkningar av nettoinvesteringar i utländska enheter, dvs. utländska dotter- och intressebolag och samägda bolag utanför
euroländerna, samt av finansiella instrument som betecknas som och är säkringar av sådana investeringar, redovisas direkt i eget
kapital i den ackumulerade omräkningsjusteringen (CTA). Förändringar i ackumulerad omräkningsjustering (inklusive relaterade
säkringar) visas i koncernens totalresultat.
Den ackumulerade omräkningsjusteringen för avyttring och likvidation av enheter redovisas tillsammans med den vinst eller förlust
som transaktionen ger upphov till. Ackumulerad omräkningsjustering används i koncernens resultaträkning vid avyttring och likvidation.
Koncernens policy är att minimera exponeringen för omräkningsrisker genom att, där så är möjligt och ekonomiskt försvarbart,
finansiera tillgångarna i samma valuta. Om matchning av tillgångar och skulder i samma valuta inte är möjlig kan säkringsinstrument
användas för kvarstående risk. Vinster och förluster efter skatt på alla finansiella skulder och instrument som används för säkring
avräknas i ackumulerad omräkningsjustering mot de förändringar som uppkommer vid omräkning av nettoinvesteringar till
balansdagens valutakurser. Koncernen redovisar vissa koncerninterna lån som nettoinvesteringslån enligt IAS 21.
Ackumulerad omräkningsjustering – förändring
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
1 januari
Ackumulerad omräkningsjustering på nettoinvesteringar
-292
-148
Säkring av nettoinvesteringar och lån
34
18
Inkomstskatt relaterad till säkringar och lån
-10
-6
Ackumulerad omräkningsjustering i eget kapital
-267
-136
Förändring av ackumulerad omräkningsjustering i övrigt totalresultat
Förändring av ackumulerad omräkningsjustering
42
-143
Ackumulerad omräkningsjustering som redovisas i resultaträkningen
14
0
Säkring av nettoinvesteringar och lån
14
16
Inkomstskatt relaterad till säkringar och lån
2
-4
Förändring av ackumulerad omräkningsjustering i övrigt totalresultat
72
-131
31 december
Ackumulerad omräkningsjustering på nettoinvesteringar
-235
-292
Säkring av nettoinvesteringar och lån
48
34
Inkomstskatt relaterad till säkringar och lån
-8
-10
Ackumulerad omräkningsjustering i eget kapital
-195
-267
Ackumulerade omräkningsjusteringar redovisade i resultaträkningen 2021 motsvarade en förlust på 14 MEUR (0 MEUR) och var främst
hänförliga till avyttringen av ägandet på 20 % i Arauco Florestal Arapoti S.A.
84
Belopp redovisade i balansräkningen – ackumulerad omräkningsjustering
Per 31 december
Ackumulerad
omräkningsjustering
Säkring av nettoinvesteringar
och lån
Ackumulerad
omräkningsjustering, netto, i
balansräkningen
MEUR
2021
2020
2021
2020
2021
2020
Brasilien
-281
-299
-281
-299
Kina
83
74
28
-6
111
67
Tjeckien
38
29
-9
-9
29
20
Polen
-52
-49
17
17
-35
-32
Ryssland
-81
-91
-81
-91
Sverige
-97
6
47
47
-50
52
Uruguay (USD)
154
43
-34
-14
119
29
USA
4
-1
4
-1
Övriga
-3
-4
-3
-4
Ackumulerad omräkningsjustering före
skatt
-235
-292
48
34
-187
-258
Skatt
0
0
-8
-10
-8
-10
Ackumulerad omräkningsjustering i eget
kapital, netto
-235
-292
40
25
-195
-267
De huvudsakliga förändringarna i ackumulerad omräkningsjustering under 2021 var en vinst på 116 MEUR (förlust på 122 MEUR)
hänförlig till USD, en förlust på 103 MEUR (vinst på 134 MEUR) hänförlig till SEK och en vinst på 19 MEUR (förlust på 90 MEUR)
hänförlig till BRL.
Nettovärdet av säkringsvinsten som ingår i den ackumulerade omräkningsjusteringen för perioden uppgick till 16 (13) MEUR. I
december 2021 uppgick det totala beloppet för säkringar av nettoinvesteringar och lån till en vinst på 40 (25) MEUR.
Säkringsinstrument och orealiserade säkringsförluster
Per 31 december
Nominellt belopp (valuta)
Nominellt belopp (EUR)
Orealiserade förluster
(EUR)
MEUR
2021
2020
2021
2020
2021
2020
Låneskulder
USD-området
300
300
265
244
-28
-11
Säkringar, totalt
265
244
-28
-11
Nettoinvesteringslån
Den 31 december 2021 påverkade nettoinvesteringslån den ackumulerade omräkningsjusteringen i eget kapital positivt med 27
(negativt 5) MEUR.
85
Not 29 Åtaganden och ansvarsförbindelser
Redovisningsprinciper
Garantier
Koncernen är i allmänhet återbetalningsskyldig i fall där låntagaren fallerar under garantier som ställts ut med hjälp av finansiella
institutioner och andra kreditgaranter. Garantierna innebär en kreditrisk utanför balansräkningen för den bokföringsmässiga förlust som
skulle redovisas i bokslutet om motparterna inte helt uppfyller de förpliktelser de har enligt kontraktet. Kreditriskbeloppen är lika med
kontraktssummorna med antagandet att de inte betalas och inte kan drivas in från andra parter.
Åtaganden
Per 31 december
MEUR
2021
2020
För egen räkning
Övriga åtaganden
15
14
För intressebolags räkning
Garantier
0
2
För övrigas räkning
Garantier
6
6
Övriga åtaganden
36
36
Totalt
57
58
Garantier
6
8
Övriga åtaganden
51
50
Totalt
57
58
Under 2021 uppgick koncernens åtaganden till 57 (58) MEUR. Dessutom har moderbolaget Stora Enso Oyj garanterat skulderna för
många av sina dotterbolag och samägda bolag till ett belopp av 1 126 (1 219) MEUR per den 31 december 2021.
Investeringsåtaganden
Per 31 december
MEUR
2021
2020
Totalt
220
207
Investeringsåtaganden redovisas inte i balansräkningen, och bland dessa ingår koncernens andel av direkta investeringsåtaganden i
samägda bolag. Störst åtaganden sett till investeringar har skett i den utökade produktionen av kartong vid Skoghalls bruk och
produktionsökningen vid sågverket Ždírec i Tjeckien.
Ansvarsförbindelser
Stora Enso har de senaste åren genomfört omfattande omstruktureringar som bland annat inneburit avyttring av hela företag, försäljning
av tillgångar och nedläggning av bruk. Dessa transaktioner innebär risker för miljömässiga eller andra förpliktelser som i dagsläget inte
är kända men som kan visa sig i framtida händelser vilka inte helt kan kontrolleras av koncernen. Avsättning har redovisats för
förpliktelser för vilka ett belopp går att uppskatta på ett tillförlitligt sätt och för vilka den framtida kostnaden bedöms som åtminstone
trolig.
Stora Enso har erhållit olika investeringssubventioner och har gjort vissa investeringsåtaganden i olika länder, till exempel Finland,
Kina och Sverige. Om villkoren för åtagandena inte följs kan olika lokala befattningshavare vidta åtgärder för att återkräva delar av
tidigare beviljade investeringssubventioner eller belägga Stora Enso med straffavgifter. Resultatet av en sådan process kan ge negativa
ekonomiska konsekvenser för Stora Enso.
Stora Enso är part i rättsprocesser som uppkommer i den löpande verksamheten och som i första hand handlar om olika
affärsrättsliga problem som kan uppstå. Företagsledningen anser inte att det är sannolikt att krav i samband med sådana processer före
eventuella försäkringsersättningar kommer att påverka koncernens ekonomiska situation väsentligt eller verksamheten i stort.
Rättsprocesser i Latinamerika
Veracel
Den 11 juli 2008 meddelade Stora Enso att en federal domare i Brasilien i ett domslut hade yrkat att tillstånd som beviljats av delstaten
Bahia avseende Stora Ensos gemensamma bolag Veracels verksamhet var ogiltiga. Veracel ådömdes även av domaren att vidta vissa
åtgärder, däribland att omplantera ursprungliga trädarter på en del av Veracels plantager samt att betala ett eventuellt vite om 20
miljoner BRL (3 MEUR). Veracel bestrider domen och har överklagat den. Veracels verksamhet bedrivs helt i enlighet med brasiliansk
lagstiftning och företaget har alla erforderliga miljö- och drifttillstånd från berörda myndigheter för sin industri- och
skogsbruksverksamhet. I november 2008 beslutade en federal domstol att effekterna av domslutet skulle upphävas. Varken Veracel
eller Stora Enso har gjort några avsättningar för omplanteringen eller för det möjliga vitet. 
86
Not 30 Koncernbolag
Koncernens innehav, %
Koncernens innehav, %
Dotterbolag
Land
2021
2020
A/O Ladenso
Ryssland
100,00
100,00
AB Stabergsvikens tomter
Sverige
0,00
100,00
Anjala Fiber & Energy Oy
Finland
100,00
100,00
AO Stora Enso
Ryssland
100,00
100,00
AS Stora Enso Latvija
Lettland
100,00
100,00
Bergnät 1 AB
Sverige
100,00
100,00
Bergnät 2 AB
Sverige
0,00
100,00
Box Inc AB
Sverige
100,00
100,00
Cellutech AB
Sverige
100,00
100,00
Centrum Dystrybucji i Obróbki Drewna Sp. z.o.o.
Polen
100,00
100,00
Changzhou Stora Enso Packaging Technology Co. Ltd.
Kina
100,00
100,00
DanFiber A/S
Danmark
51,00
51,00
Dongguan Stora Enso Inpac Packaging Co. Ltd.
Kina
100,00
100,00
Efora Oy
Finland
100,00
100,00
Enso Alueverkko Oy
Finland
100,00
100,00
Euro - Timber, spol. s.r.o.
Slovakien
100,00
100,00
FPB Holding GmbH & Co. KG
Tyskland
99,98
99,98
Guangxi Stora Enso Forestry Co. Ltd.
Kina
89,50
89,50
Herman Andersson Oy
Finland
100,00
100,00
HESPOL Sp. z.o.o.
Polen
100,00
100,00
Hälsingeskogen vind AB
Sverige
0,00
100,00
Jiashan Stora Enso Inpac Packaging Co. Ltd.
Kina
100,00
100,00
Lumipaper Ltd
Storbritannien
100,00
100,00
Lumipaper NV
Belgien
100,00
100,00
Mena Wood Oy Ltd
Finland
100,00
100,00
OAO Olonetsles
Ryssland
99,48
99,48
OOO Setles
Ryssland
100,00
100,00
OOO Setnovo
Ryssland
100,00
100,00
OOO Stora Enso Forest West
Ryssland
100,00
100,00
OOO Stora Enso Packaging BB
Ryssland
100,00
100,00
OOO Stora Transport
Ryssland
100,00
100,00
OOO Terminal
Ryssland
100,00
100,00
Primaskog 1 AB
Sverige
0,00
100,00
Primaskog 2 AB
Sverige
0,00
100,00
Primaskog 3 AB
Sverige
0,00
100,00
Primaskog 4 AB
Sverige
0,00
100,00
Primaskog 5 AB
Sverige
0,00
100,00
Primaskog 6 AB
Sverige
0,00
100,00
Primaskog 7 AB
Sverige
0,00
100,00
Primaskog 8 AB
Sverige
0,00
100,00
Primaskog 9 AB
Sverige
100,00
100,00
Selfly Store Oy
Finland
100,00
0,00
Skogsutveckling Syd AB
Sverige
66,67
66,67
Stora Enso China Packaging (HK) Co., Limited
Hong Kong
100,00
100,00
Stora Enso (Guangxi) Forestry Company Ltd.
Kina
80,08
80,08
Stora Enso (Guangxi) Packaging Company Ltd.
Kina
80,08
80,08
Stora Enso (HK) Ltd
Hong Kong
100,00
100,00
Stora Enso (Southern Africa) (Pty) Ltd
Sydafrika
100,00
100,00
Stora Enso AB
Sverige
100,00
100,00
Stora Enso Amsterdam B.V.
Nederländerna
100,00
100,00
Stora Enso Arapoti Holding Florestal S.A.
Brasilien
100,00
100,00
Stora Enso Australia Pty Ltd
Australien
100,00
100,00
Stora Enso Austria GmbH
Österrike
100,00
100,00
Stora Enso Belgium NV
Belgien
100,00
100,00
Stora Enso Bergskog 1 AB
Sverige
0,00
100,00
Stora Enso Bergskog 2 AB
Sverige
100,00
100,00
Stora Enso Bioenergi AB
Sverige
100,00
100,00
Stora Enso Bois SAS
Frankrike
100,00
100,00
Stora Enso Brasil Ltda
Brasilien
100,00
100,00
Stora Enso China Co., Ltd
Kina
100,00
100,00
Stora Enso China Holdings AB
Sverige
100,00
100,00
Stora Enso Corbehem SAS
Frankrike
100,00
100,00
Stora Enso Danmark A/S
Danmark
100,00
100,00
Stora Enso Eesti AS
Estland
100,00
100,00
Stora Enso Espana S.A.U
Spanien
100,00
100,00
Stora Enso Fors AB
Sverige
100,00
100,00
Stora Enso France SAS
Frankrike
100,00
100,00
87
Stora Enso Germany GmbH
Tyskland
100,00
100,00
Stora Enso Holding France SAS
Frankrike
100,00
100,00
Stora Enso Holdings UK Ltd
Storbritannien
100,00
100,00
Stora Enso Ingerois Oy
Finland
100,00
100,00
Stora Enso Inpac Corrugated Packaging (Hebei) Company
Limited
Kina
100,00
100,00
Stora Enso Inpac Hebei Protective Packaging Co., Ltd.
Kina
100,00
100,00
Stora Enso Inpac Packaging Co. Ltd
Kina
100,00
100,00
Stora Enso International Oy
Finland
100,00
100,00
Stora Enso Italia Srl
Italien
100,00
100,00
Stora Enso Japan K.K.
Japan
100,00
100,00
Stora Enso Kabel GmbH
Tyskland
99,98
99,98
Stora Enso Kvarnsveden Industriutveckling AB
Sverige
100,00
0,00
Stora Enso Langerbrugge NV
Belgien
100,00
100,00
Stora Enso Lao Co. Ltd
Laos
0,00
100,00
Stora Enso Laos Plantation AB
Sverige
0,00
100,00
Stora Enso LLC
Ukraina
100,00
100,00
Stora Enso Maxau GmbH
Tyskland
100,00
100,00
Stora Enso Mexico S.A.
Mexiko
100,00
100,00
Stora Enso Middle East DMCC
Förenade arabemiraten
100,00
100,00
Stora Enso Narew Sp.z.o.o.
Polen
100,00
100,00
Stora Enso North American Sales, Inc.
USA
100,00
100,00
Stora Enso Oulu Holding Oy
Finland
0,00
100,00
Stora Enso Oulu Oy
Finland
100,00
100,00
Stora Enso Packaging AB
Sverige
100,00
100,00
Stora Enso Packaging AS
Estland
100,00
100,00
Stora Enso Packaging Oy
Finland
100,00
100,00
Stora Enso Packaging SIA
Lettland
100,00
100,00
Stora Enso Packaging UAB
Litauen
100,00
100,00
Stora Enso Paper AB
Sverige
100,00
100,00
Stora Enso Paper France SAS
Frankrike
100,00
100,00
Stora Enso Paper GmbH
Tyskland
100,00
100,00
Stora Enso Paper Oy
Finland
100,00
100,00
Stora Enso Paper UK Ltd
Storbritannien
100,00
100,00
Stora Enso Pension Trust Ltd.
Storbritannien
100,00
100,00
Stora Enso Plantor AB
Sverige
100,00
100,00
Stora Enso Poland S.A.
Polen
100,00
100,00
Stora Enso Polska Sp.z.o.o.
Polen
100,00
100,00
Stora Enso Portugal Lda
Portugisiska
100,00
100,00
Stora Enso Praha s.r.o.
Tjeckien
100,00
100,00
Stora Enso Publication Papers Oy Ltd
Finland
100,00
100,00
Stora Enso Pulp AB
Sverige
100,00
100,00
Stora Enso Pulp and Paper Asia AB
Sverige
94,21
94,21
Stora Enso Sachsen GmbH
Tyskland
0,00
100,00
Stora Enso Skog AB
Sverige
100,00
100,00
Stora Enso Skog AS
Norge
100,00
100,00
Stora Enso Skog och Mark AB
Sverige
100,00
100,00
Stora Enso South East Asia Pte Ltd
Singapore
100,00
100,00
Stora Enso Timber AB
Sverige
100,00
100,00
Stora Enso Timber DIY Products B.V.
Nederländerna
100,00
100,00
Stora Enso Treasury Stockholm AB
Sverige
100,00
100,00
Stora Enso UK Limited
Storbritannien
100,00
100,00
Stora Enso US Inc.
USA
100,00
100,00
Stora Enso Veitsiluoto Oy
Finland
100,00
100,00
Stora Enso Verwaltungs GmbH
Tyskland
100,00
100,00
Stora Enso Wood Products d.o.o. Koper
Slovenien
100,00
100,00
Stora Enso Wood Products GmbH
Österrike
100,00
100,00
Stora Enso Wood Products Japan K.K.
Japan
100,00
100,00
Stora Enso Wood Products Oy Ltd
Finland
0,00
100,00
Stora Enso Wood Products Planá s.r.o.
Tjeckien
100,00
100,00
Stora Enso Wood Products Sp.z.o.o.
Polen
100,00
100,00
Stora Enso Wood Products Zdirec s.r.o.
Tjeckien
100,00
100,00
Stora Enso WP Bad St. Leonhard GmbH
Österrike
100,00
100,00
Stora Enso WP HV s.r.o.
Tjeckien
100,00
100,00
Stora Kopparbergs Bergslags AB
Sverige
100,00
100,00
Sydved AB
Sverige
66,67
66,67
UAB Stora Enso Lietuva
Litauen
100,00
100,00
Virdia B2X, LLC
USA
100,00
100,00
Virdia LLC
USA
100,00
100,00
Virdia Ltd
Israel
100,00
100,00
VLAR Papier NV
Belgien
100,00
100,00
88
Koncernens innehav, %
Koncernens innehav, %
Viktigare intressebolag
Land
2021
2020
Arauco Florestal Arapoti S.A.
Brasilien
0,00
20,00
Bergvik Skog AB
Sverige
0,00
49,79
Encore Ympäristöpalvelut Oy
Finland
30,41
30,41
Honkalahden Teollisuuslaituri Oy
Finland
50,00
50,00
Kemi Shipping Oy
Finland
0,00
50,00
Kemira Cell Sp.z.o.o.
Polen
45,00
45,00
Metsäteho Oy
Finland
23,95
23,95
Oy Keskuslaboratorio - Centrallaboratorium Ab
Finland
32,24
32,24
Perkaus Oy
Finland
33,33
33,33
Pressretur AB
Sverige
50,00
33,33
Puhoksen Satama Oy
Finland
0,00
50,00
SELF Logistika SIA
Lettland
50,00
50,00
Steveco Oy
Finland
34,39
34,39
Suomen Keräyspaperi Tuottajayhteisö Oy
Finland
40,09
40,09
SweTree Technologies AB
Sverige
23,83
23,83
Tornator Oyj
Finland
41,00
41,00
Trätåg AB
Sverige
50,00
50,00
TreeToTextile AB
Sverige
27,96
25,75
ZMP GMBH
Österrike
30,00
30,00
Österbergs Förpackningsmaskiner AB
Sverige
50,00
50,00
Koncernens innehav, %
Koncernens innehav, %
Viktigare övriga bolag
Land
2021
2020
AMEXCI AB
Sverige
9,10
9,10
Arevo AB
Sverige
7,89
7,89
Clic Innovation Oy
Finland
9,87
9,87
Combient AB
Sverige
5,40
5,40
East Office of Finnish Industries Oy
Finland
4,00
4,00
Packages Limited
Pakistan
6,40
6,40
Pohjolan Voima Oy
Finland
15,61
15,61
Radioskog AB
Sverige
10,00
10,00
RK Returkartong AB
Sverige
8,40
8,40
SSG Standard Solutions Group AB
Sverige
14,29
14,29
Sölvesborgs Stuveri & Hamn AB
Sverige
7,36
7,36
Union Developement Récup. Pap.
Frankrike
10,70
10,70
Koncernens innehav, %
Koncernens innehav, %
Samägda bolag
Land
2021
2020
Celulosa y Energia Punta Pereira S.A.
Uruguay
50,00
50,00
El Esparragal Asociación Agraria de Responsabilidad Limitada
Uruguay
50,00
50,00
Eufores S.A.
Uruguay
50,00
50,00
Forestal Cono Sur S.A.
Uruguay
50,00
50,00
Ongar S.A.
Uruguay
50,00
50,00
Stora Enso Uruguay S/A
Uruguay
50,00
50,00
Terminal Logística e Industrial M`Bopocuá S.A.
Uruguay
50,00
50,00
Veracel Celulose SA
Brasilien
50,00
50,00
Zona Franca Punta Pereira S.A.
Uruguay
50,00
50,00
89
Not 31 Transaktioner med närstående parter
Fordringar, skulder och transaktioner mellan Stora Enso och dess dotterbolag och samägda bolag har eliminerats vid konsolideringen
och redovisas inte i denna not. För de enheter som klassificeras som koncernens närstående bolag räknas deras dotterbolag in i
klassificeringen.
Koncernen har klassificerat Solidium Oy som en närstående part. Solidium Oy är helägt av finska staten och ägde 10,7 % av Stora
Ensos aktier och 27,3 % av alla röster per 31 december 2021. Koncernen har i enlighet med paragraf 25 i IAS 24 valt att inte redovisa
transaktioner och utestående saldon med statliga enheter.
Koncernen har klassificerat FAM AB som en närstående part. FAM AB ägde 10,2% av Stora Ensos aktier och 27,3% av rösterna den
31 december 2021. I juli 2021 mottog koncernen meddelandet att Wallenberg Investment AB hade förvärvat samtliga aktier i FAM AB.
På grund av att Wallenberg Investment AB har ett indirekt innehav på 10,2 % av Stora Ensos aktier och 27,3 % av samtliga röster per
den 31 december 2021 klassificeras bolaget som närstående part till koncernen. FAM AB fortsätter att vara direkt ägare till aktierna i
Stora Enso Oyj.
De viktigaste ledande personerna i koncernen är medlemmarna i koncernledningen och styrelsen. Ersättningar till ledande
befattningshavare redovisas i Not 7 Ersättning till styrelse och ledningsgrupp.
I sin normala verksamhet är koncernen involverad i transaktioner med intressebolag och andra närstående parter på kommersiella
villkor som inte är mer gynnsamma än vad andra utomstående parter skulle kunna uppnå - med undantag för Veracel. Stora Enso avser
att fortsätta transaktioner på liknande grund med sina intressebolag. Mer information finns i Not 13 Intressebolag.
Koncernens största dotterbolag och samägda bolag listas i Not 30 Koncernbolag.
Returpapper
Koncernen har ett ägande utan bestämmande inflytande i flera pappersåtervinningsföretag från vilka returpapper köps till marknadspris.
Skogstillgångar och vedanskaffning
Koncernen äger 41,0 % av Tornator där övriga 59,0 % i huvudsak ägs av finska institutionella investerare. Stora Enso har långfristiga
inköpskontrakt med Tornator-koncernen motsvarande ungefär 2 miljoner kubikmeter vedråvara per år till marknadspris. Under 2021
motsvarade inköp av 2 (2) miljoner kubikmeter ett värde av 82 (73) MEUR.
Koncernen anskaffar virke till marknadspris från Kopparfors Fastigheter AB, ett dotterbolag som är helägt av Kopparfors Skogar AB,
som i sin tur är helägt av FAM AB. 2021 uppgick inköpen från den närstående parten till 29 (21) MEUR och försäljningen av tjänster från
Stora Enso till nämnda närstående part uppgick till 0 (0) MEUR. I slutet av 2021 hade koncernen 3 (3) MEUR i öppna skulder till och 0
(0) MEUR i öppna fordringar från den närstående parten.
Stuveribolag
Koncernen äger 34,4 % av aktierna i Steveco Oy, ett finskt företag som tillhandahåller stuveritjänster. Övriga aktieägare i Steveco är
UPM-Kymmene, Finnlines, och Ahlström Capital. Stuveritjänsterna tillhandahålls av Steveco till marknadspris och uppgick under 2021
till 26 MEUR (23 MEUR).
Not 32 Resultat per aktie
Redovisningsprinciper
Resultat per aktie, hänförligt till aktieägarna i moderbolaget, beräknas genom att nettoresultatet hänförligt till aktieägarna delas med det
viktade genomsnittliga antalet utgivna stamaktier under året, exklusive stamaktier som köpts av koncernen och som innehas som egna
aktier. Resultat per aktie efter full utspädning beräknas genom justering av det viktade genomsnittliga antalet stamaktier plus
utspädningseffekten av alla potentiella stamaktiers utspädning, till exempel aktier från aktierelaterade ersättningar.
Resultat per aktie
Räkenskapsår
2021
2020
Periodens nettoresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MEUR
1 266
626
Totalresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, MEUR
2 110
1 625
Viktat genomsnittligt antal A- och R-aktier
788 619 987
788 619 987
Viktat genomsnittligt antal aktietilldelningar
505 705
561 769
Viktat antal aktier efter full utspädning
789 125 692
789 181 756
Resultat per aktie, EUR
1,61
0,79
Resultat per aktie efter full utspädning, EUR
1,60
0,79
Totalresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare per aktie, EUR
2,67
2,06
90
Moderbolagets Stora Enso Oyj:s 
bokslut
Moderbolagets resultaträkning
Räkenskapsår
MEUR
Not
2021
2020
Omsättning
2
2 822
2 190
under tillverkning +/-
16
1
Produktion för eget bruk
1
1
Övriga rörelseintäkter
3
308
187
Material och tjänster
4
-1 864
-1 587
Personalkostnader
5
-259
-217
Avskrivningar och nedskrivningar
6
-129
-127
Övriga rörelsekostnader
7
-490
-442
2 417
2 185
Rörelseresultat
405
5
Finansnetto
9
351
356
Resultat före bokslutsdispositioner och skatt
756
360
Bokslutsdispositioner
10
-119
146
Inkomstskatt
11
0
-1
Periodens nettoresultat
637
506
Moderbolagets balansräkning
Per 31 december
MEUR
Not
2021
2020
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella tillgångar
13
49
60
Materiella tillgångar
13
987
876
Investeringar
14
8 234
8 275
Anläggningstillgångar, totalt
9 270
9 211
Omsättningstillgångar
Varulager
15
387
310
Kortfristiga fordringar
16
1 314
668
Värdepapper
17
607
1 275
Kassa och banktillgodohavanden
744
678
Omsättningstillgångar, totalt
3 051
2 930
Tillgångar, totalt
12 322
12 141
Eget kapital och skulder
Eget kapital
18
Aktiekapital
1 342
1 342
Överkursfond
3 639
3 639
Verkligt värde-reserv
-6
-6
Placerat fritt eget kapital
633
633
Balanserade vinstmedel
719
449
Periodens nettoresultat
637
506
Eget kapital, totalt
6 964
6 563
Ackumulerade bokslutsdispositioner
19
234
167
Obligatoriska avsättningar
20
12
23
Skulder
Långfristiga skulder
22
2 513
2 915
Kortfristiga skulder
23
2 599
2 473
Skulder, totalt
5 113
5 387
Eget kapital och skulder, totalt
12 322
12 141
91
Moderbolagets kassaflödesanalys
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Periodens nettoresultat
637
506
Justeringar och återföring av icke kassaflödespåverkande poster:
Skatter
0
1
Bokslutsdispositioner
119
-146
Avskrivningar enligt plan och nedskrivningar
129
127
Orealiserade valutakursvinster/-förluster
10
-38
Övriga icke kassaflödespåverkande poster
-84
-2
Finansnetto
-351
-356
Förändring i rörelsekapital:
Ökning (+)/minskning (-)
i kortfristiga icke räntebärande fordringar
-108
18
Ökning (-)/minskning (+) i varulager
-42
-14
Ökning (+)/minskning (-)
i kortfristiga icke räntebärande skulder
159
14
Kassaflöde från den löpande verksamheten före finansiella poster och skatt
471
110
Erhållen ränta i den löpande verksamheten
41
41
Betald ränta i den löpande verksamheten
-74
-66
Erhållen utdelning i den löpande verksamheten
502
370
Övriga finansiella poster, netto
-46
13
Betalda skatter
-2
-2
Kassaflöde från den löpande verksamheten
892
466
Nettokassaflöde från investeringsverksamhet
Investeringar i materiella och immateriella tillgångar
-140
-102
Realisationsvinster vid avyttring av materiella och immateriella tillgångar
3
1
Investeringar i övriga finansiella tillgångar
-13
0
Investeringar i aktier i dotterbolag och övriga kapitaltillskott
-138
-262
Inkomster från avyttring av aktier i dotterbolag och övrig återbetalning av kapital
-98
16
Inkomster från avyttring av övriga investeringar
0
1
Betalningar av långfristiga lånefordringar
-706
-500
Inkomster från långfristiga lånefordringar
120
803
Nettokassaflöde från investeringsverksamhet
-972
-43
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
Inbetalningar vid emission av nya långfristiga lån
1 040
1 040
Inbetalningar vid utfärdande av nya långfristiga lån
-1 431
-340
Inbetalningar vid emission av nya kortfristiga lån
722
892
Inbetalningar vid utfärdande av nya kortfristiga lån
-570
-640
Betald utdelning
-250
-223
Erhållna koncernbidrag
-14
1
Kassaflöde från finansieringsverksamhet
-503
729
Nettoförändring i kassa- och banktillgodohavanden
-584
1 153
Omräkningsdifferenser
-18
19
Kassa och banktillgodohavanden vid årets början
1 953
782
Kassa och banktillgodohavanden vid årets slut
1 350
1 953
Kassa och banktillgodohavanden vid årets slut inkluderar:
Värdepapper
607
1 275
Kassabehållning och banktillgodohavanden
744
678
Kassa och banktillgodohavanden, totalt
1 350
1 953
92
Noter till moderbolagets bokslut
Not 1 Redovisningsprinciper
Stora Enso Oyj:s bokslut har upprättats i enlighet med den finska bokföringslagen och övriga gällande lagar och regler som berör
bokslut i Finland.
Derivatinstrument 
Stora Enso är exponerat för flera finansmarknadsrisker som ska hanteras enligt de riktlinjer som beslutats av styrelsen. Målet är att ha
en kostnadseffektiv finansiering i koncernens bolag och att använda finansiella instrument för att hantera dessa risker och minska
svängningar i resultatet. De stora riskerna för koncernen är ränterisk, valutakursrisk, finansieringsrisk och råvaruprisrisk, särskilt vad
gäller fibrer och energi. Moderbolaget hanterar dessa risker centralt för koncernen. Koncernens principer för riskhantering behandlas
närmare i Not 24 Hantering av finansiell risk i koncernens årsredovisning.
Derivatinstrument värderas till verkligt värde i balansräkningen. Derivatinstrument med externa motparter som redovisas som
säkringsinstrument redovisas till verkligt värde under finansiella tillgångar och skulder via resultaträkningen på samma sätt som
moderbolagets derivatinstrument där motparten är andra koncernbolag. Moderbolagets derivatinstrument som används för att säkra
moderbolagets eget kassaflöde värderas till verkligt värde, och förändringen i verkligt värde (effektiv del) redovisas enligt principerna för
säkringsredovisning i verkligt värde-reserven direkt i eget kapital i balansräkningen, medan den icke effektiva delen redovisas i
moderbolagets resultaträkning. Det verkliga värdet av derivat som inte ingår i säkringsredovisningen anges direkt i resultaträkningen.
Ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till derivat som används för att säkra ränterisken fördelas över derivatets löptid och
används för att justera räntekostnaden för de säkrade lånen. Upplupen ränta på terminskontrakt fördelas över räkenskapsperioden.
Optionspremier redovisas som förskottsbetalningar fram till optionernas förfallodag.
Ytterligare information om värderingsprinciper, verkligt värde och förändringar i verkligt värde för derivat finns i Not 25.
Aktierelaterade incitamentsprogram
Medarbetarna som omfattas av Stora Enso Oyj:s aktierelaterade incitamentsprogram tilldelas aktier i företaget.  De tilldelade aktierna
och kostnaderna för programmen anges i resultaträkningen när aktierna har delats ut. Principerna för koncernens program för
aktietilldelning anges mer detaljerat i not 21 (Anställdas bonusprogram och aktierelaterade incitamentsprogram) i
koncernredovisningen.
Pensioner
Föreskriven säkring av pensioner hanteras av pensionsförsäkringsbolag utanför koncernen. Vissa anställda har tilläggspensionsavtal
via livförsäkringsbolag utanför koncernen. Pensionsavsättningar fördelas i enlighet med prestationsbaserade löner för
räkenskapsperioden.
Immateriella och materiella tillgångar och avskrivningar
Det redovisade värdet för immateriella och materiella tillgångar i balansräkningen består av anskaffningsvärde minus avskrivningar
enligt plan och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar enligt plan för immateriella och materiella tillgångar baseras på tillgångarnas
förväntade ekonomiska livslängd.
Avskrivningarna baseras på följande ekonomiska livslängd:
Byggnader och konstruktioner
10–50 år
Maskiner och utrustning för produktion
10–20 år
Lättare maskiner och utrustning
3–5 år
Immateriella rättigheter
3–20 år
Inga avskrivningar redovisas för mark- och vattentillgångar.
Varulager
Varulager redovisas till det lägre av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet bestäms enligt FIFU-metoden
eller till ett vägt genomsnittsvärde av kostnaden. Kostnaden för färdiga varor och varor under tillverkning består av råmaterial, direkta
arbetskostnader, avskrivningar och övriga direkta kostnader samt till varorna hänförliga overheadkostnader. Nettoförsäljningsvärdet är
det beräknade försäljningspriset med avdrag för färdigställande- och försäljningskostnader.
Leasing
Leasingavgifter redovisas under övriga rörelsekostnader. Information om kvarvarande leasingavgifter under leasingavtal finns i Not 24
Ställda panter och ansvarsförbindelser.
Kostnader för forskning och utveckling
Kostnader för forskning och utveckling redovisas som en kostnad för räkenskapsperioden.
93
Inkomstskatt
Skattekostnaden i resultaträkningen innefattar inkomstskatt som baseras på beskattningsbar vinst för räkenskapsperioden samt
justeringar för tidigare perioder. Moderbolaget redovisar inga fordringar eller skulder, exklusive derivat, för uppskjuten skatt i sitt bokslut.
Fordringar och skulder för uppskjuten skatt som kan redovisas i balansräkningen visas i Not 21.
Obligatoriska avsättningar
Framtida kostnader och förluster som företaget tagit på sig eller är förpliktigat att ta på sig, och som inte längre genererar motsvarande
intäkter, redovisas utifrån kostnadsslag i resultaträkningen och under obligatoriska avsättningar i balansräkningen.
Utsläppsrätter
Under 2021 tilldelades företaget utsläppsrätter motsvarande 0,5 miljoner ton enligt EU:s direktiv om handel med utsläppsrätter.
Utsläppsrätter redovisas som en nettokostnad, vilket innebär att skillnaden mellan de faktiska utsläppen och de erhållna
utsläppsrätterna redovisas i resultaträkningen om de faktiska utsläppen är större än de erhållna utsläppsrätterna. Under
räkenskapsperioden gjordes utsläpp på cirka 0,5 miljoner ton. Utsläppsrätter som köpts under räkenskapsperioden redovisas under
övriga rörelsekostnader och utsläppsrätter som sålts under perioden redovisas under övriga rörelseintäkter.
I slutet av räkenskapsperioden var marknadsvärdet för utsläppsrätterna 79,96 EUR per ton.
Jämförbarhet med tidigare perioder
Stora Enso Wood Products Oy slogs samman med moderbolaget Stora Enso Oyj den 31 oktober 2021. Företagens sammanlagda
andel av nettoförsäljningen under redovisningsperioden var 51,2 MEUR. Fusionen inkluderade överföring av materiella tillgångar som
uppgick till totalt 60,8 MEUR och omfattade 391 medarbetare. Fusionsresultatet på 69 MEUR redovisas i Not 3 Övrigt totalresultat.
Dessutom slogs Stora Enso Oulu Holding Oy samman med moderbolaget Stora Enso Oyj den 1 oktober 2021. Fusionen påverkade inte
det mottagande företagets resultat.
De konton för derivat som är avsedda för säkrade kundfordringar och de konton som är avsedda för valutakursdifferenser vid
försäljningar relaterade till dessa säkringar som överfördes från nettoförsäljningen till övriga rörelseintäkter under räkenskapsperioden
2021. Jämförelsesiffrorna i not 2 har därför ändrats.
Konton för valutakursdifferenser vid inköp som överförts från inköp till övriga rörelsekostnader under räkenskapsperioden.
Jämförelsesiffrorna i Not 4 och Not 7 har därför ändrats.
Not 2 Omsättning per division och marknad
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
Per division
Packaging Materials
1 567
1 319
Packaging Solutions
1
4
Biomaterials
329
140
Forest
759
667
Wood Products
38
0
Other
128
60
Totalt
2 822
2 190
Per region
Finland
1 330
978
Övriga Europa
995
814
Nord- och Sydamerika
158
119
Asien och Oceanien
227
209
Afrika
32
25
Övriga
80
43
Totalt
2 822
2 190
Not 3 Övriga rörelseintäkter
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
Hyra och liknande
3
4
Vinst vid avyttring av anläggningstillgångar
1
1
Produktions- och underhållstjänster
4
2
Subventioner, bidrag och liknande
1
1
Administrativa tjänster
177
145
Inkomster från försäljning av utsläppsrätter
21
16
Övriga rörelseintäkter
32
18
Vinst vid fusion
69
0
Totalt
308
187
94
Not 4 Material och tjänster
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
Råvaror och förnödenheter
Periodens inköp
1 366
1 113
Förändring i lager +/-
-30
8
Externa tjänster
527
466
Material och tjänster, totalt
1 864
1 587
Not 5 Personalkostnader och medelantal anställda
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
Löner och ersättningar
211
184
Arbetsgivaravgifter
Pensioner
38
27
Övriga personalkostnader
9
6
Totalt
259
217
Ersättningar till vd och styrelse
Information om ersättningar till vd och styrelse finns i Not 7 till koncernens årsredovisning.
Pensionsåtaganden för vd
Information om pensionsåtaganden för vd finns i Not 7 till koncernens årsredovisning.
Lån till ledande befattningshavare
Det fanns inga fordringar för lån till ledande befattningshavare.
Medelantal anställda
2021
2020
Medelantal anställda under räkenskapsperioden
3 057
2 827
Not 6 Avskrivningar och nedskrivningar
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
Avskrivningar enligt plan
124
118
Nedskrivningar av anläggningstillgångar
5
9
Totalt
129
127
Avskrivningar ingår i det redovisade värdet för varje post i balansräkningen under immateriella och materiella tillgångar.
Not 7 Övriga rörelsekostnader
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
Varutransporter
168
135
Försäljningskomissioner
39
34
Hyreskostnader
15
15
Administration och kontorstjänster
213
202
Försäkringspremier
9
8
Övriga personalkostnader
10
10
PR
3
3
Utgifter för utsläppsrätter
20
16
Övriga rörelsekostnader
13
13
Förlust vid fusion
0
5
Totalt
490
442
Not 8 Arvoden till revisorer
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
Revisionsarvode
1
1
Totalt
1
1
95
Not 9 Finansiella intäkter och kostnader
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
Utdelningar
Från koncernbolag
486
358
Från intressebolag
16
12
Totalt
503
370
Ränteintäkter från långfristiga investeringar
Från koncernbolag
41
37
Från intressebolag
1
0
Totalt
42
37
Övriga ränteintäkter och financiella intäkter
Från koncernbolag
-1
6
Från övriga
10
12
Totalt
9
18
Finansiella intäkter, totalt
553
426
Ränta och andra finansiella kostnader
Till koncernbolag
-1
0
Övriga finansiella kostnader
-103
-71
Totalt
-104
-71
Nedskrivning av investeringar
Nedskrivning av investeringar i anläggningstillgångar
-98
1
Finansiella kostnader, totalt
-202
-70
Finansiella intäkter och kostnader, totalt
351
356
I posterna för ränta och finansiella intäkter/kostnader ingår valutakursvinster/förluster
-27
24
Not 10 Bokslutsdispositioner
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
Skillnad mellan avskrivningar enligt plan och skattemässiga avskrivningar
-46
87
Mottagna koncernbidrag
0
59
Utbetalda koncernbidrag
-73
0
Bokslutsdispositioner, totalt
-119
146
Not 11 Inkomstskatt
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
Periodens skatt för huvudsaklig verksamhet
0
-1
Inkomstskatt, totalt
0
-1
96
Not 12 Miljökostnader
Räkenskapsår
MEUR
2021
2020
Material och tjänster
36
33
Personalkostnader
3
2
Avskrivningar och nedskrivningar
12
11
Totalt
50
46
Luftrenande åtgärder
9
11
Behandling av spillvatten
19
20
Avfallshantering
12
9
Mark- och grundvattenskydd
1
0
Övriga miljöskyddande åtgärder
9
4
Totalt
50
46
Not 13 Immateriella och materiella tillgångar
Immateriella tillgångar
MEUR
Immateriella
rättigheter
Övriga långfristiga
investeringar
Förskottsbetalningar
och pågående
förvärv
Totalt
Anskaffningsvärde per 1 januari
174
12
7
193
Ökningar
5
0
4
9
Ökningar vid fusion
3
6
0
9
Minskningar
-17
4
0
-13
Omklassificering
7
0
-7
1
Anskaffningsvärde per 31 december
172
22
5
198
Ackumulerade av- och nedskrivningar per 1 januari
-125
-8
0
-133
Ackumulerade avskrivningar vid fusion
-2
-6
0
-8
Ackumulerade avskrivningar, minskningar och
omklassificeringar
17
-4
0
13
Periodens avskrivningar
-15
-2
0
-17
Nedskrivningar
-5
0
0
-5
Ackumulerade avskrivningar 31 december
-130
-20
0
-150
Bokfört värde per 31 december 2021
42
2
5
49
Bokfört värde per 31 december 2020
49
3
7
60
97
Materiella tillgångar
MEUR
Mark- och
vattentillgångar
Byggnader och
konstruktioner
Maskiner och
inventarier
Övriga
materiella
tillgångar
Förskotts-
betalningar och
pågående
förvärv
Totalt
Anskaffningsvärde per 1 januari
18
530
2 476
163
63
3 251
Ökningar
0
1
32
0
128
161
Ökningar vid fusion
0
57
225
10
2
295
Minskningar
0
-4
-44
-4
0
-52
Omklassificering
0
2
37
4
-45
-1
Anskaffningsvärde per 31 december
18
586
2 726
174
149
3 654
Ackumulerade av- och nedskrivningar
per 1 januari
0
-372
-1 856
-150
0
-2 377
Ackumulerage avskrivningar vid fusion
0
-47
-176
-10
0
-234
Ackumulerade avskrivningar,
minskningar och omklassificeringar
0
4
42
3
0
50
Periodens avskrivningar
0
-13
-91
-3
0
-107
Periodens nedskrivningar
0
0
0
0
0
0
Ackumulerade avskrivningar 31
december
0
-428
-2 082
-159
0
-2 668
Värdeökning per 1 januari
2
0
0
0
0
2
Värdeökning per 31 december
2
0
0
0
0
2
Bokfört värde per 31 december 2021
20
158
644
15
149
987
Bokfört värde per 31 december 2020
20
159
620
13
63
876
Produktionsanläggningar och
utrustning
Bokfört värde per 31 december 2021
624
Bokfört värde per 31 december 2020
601
Materiella tillgångar inkluderar kapitaliserad ränta, totalt 2 MEUR (2 MEUR 2020)
Förskottsbetalningar och pågående förvärv
MEUR
Immateriella
tillgångar
Byggnader och
konstruktioner
Maskiner och
inventarier
Övriga materiella
tillgångar
Totalt
Anskaffningsvärde per 1 januari
7
0
63
0
71
Ökningar
4
1
127
0
132
Ökningar fusion
0
0
2
0
3
Omklassificering
-7
0
-44
0
-51
Anskaffningsvärde per 31 december
5
1
148
0
154
98
Aktiverade  miljöutgifter
Materiella tillgångar
31.12.2021
MEUR
Mark- och
vattentillgångar
Byggnader och
konstruktioner
Maskiner och
inventarier
Övriga
materiella
tillgångar
Förskotts-
betalningar och
pågående
förvärv
Totalt
Anskaffningsvärde per 1 januari
4
26
51
5
3
89
Ökningar
0
0
7
0
8
16
Ökningar vid  fusion
0
0
0
0
0
1
Omklassificering
0
-3
-7
-1
0
-11
Anskaffningsvärde per 31 december
2021
4
24
51
4
11
95
Luftrenande åtgärder
1
9
28
0
5
43
Behandling av spillvatten
0
2
21
1
4
27
Avfallshantering
3
0
1
2
1
7
Mark- och grundsvattenskydd
0
13
2
0
2
17
Buller- och vibrationsdämpande
åtgärder
0
0
0
1
0
1
4
24
51
4
11
95
31.12.2020
MEUR
Mark- och
vattentillgångar
Byggnader och
konstruktioner
Maskiner och
inventarier
Övriga
materiella
tillgångar
Förskotts-
betalningar och
pågående
förvärv
Totalt
Anskaffningsvärde per 1 januari
4
21
57
6
0
87
Ökningar
0
7
2
0
3
13
Av- och nedskrivningar 
0
-2
-8
-1
0
-11
Anskaffningsvärde per 31 december
2020
4
26
51
5
3
89
Luftrenande åtgärder
1
10
36
0
3
49
Behandling av spillvatten
3
2
13
1
1
20
Avfallshantering
0
1
1
2
0
4
Mark- och grundsvattenskydd
0
14
0
1
0
15
Buller- och vibrationsdämpande
åtgärder
0
0
0
1
0
1
4
26
51
5
3
89
Under 2021 och 2020 betalades inga miljöböter, avgifter eller kompensationer, och inga subventioner eller bidrag för miljöskydd togs emot.
99
Not 14 Långfristiga investeringar i aktier och lånefordringar
MEUR
Aktier i
koncernbolag
Låne-
fordringar på
koncernbolag
Aktier i
intressebolag
Låne-
fordringar på
intressebolag
Övriga aktier
Övriga
fordringar
Investeringar,
totalt
Anskaffningsvärde 1 januari
6 473
1 520
37
2
180
103
8 314
Ökningar
765
945
0
0
13
75
1 798
Minskningar
-724
-887
0
0
0
-130
-1 740
Anskaffningsvärde per 31
december
6 514
1 578
37
2
193
48
8 372
Nedskrivningar per 1 januari
-38
0
0
0
-1
0
-39
Ökningar
-98
0
0
0
0
0
-98
Nedskrivningar 31 december
-136
0
0
0
-1
0
-138
Bokfört värde per 31 december
2021
6 378
1 578
37
2
191
48
8 234
Bokfört värde per 31 december
2020
6 435
1 520
37
2
178
103
8 275
Not 15 Varulager
Per 31 december
MEUR
2021
2020
Råvaror och förnödenheter
183
145
Varor under tillverkning
14
6
Färdiga varor
158
123
Förhandsbetalningar
31
35
Totalt
386
310
Not 16 Kortfristiga fordringar
Per 31 december
MEUR
2021
2020
Kortfristiga lånefordringar
Fordringar på koncernbolag
Lånefordringar
764
240
Fordringar råvaruderivat
0
4
Räntefordringar
42
20
Totalt
806
263
Fordringar från andra
Lånefordringar
49
0
Fordringar råvaruderivat
23
6
Övriga fordringar
5
52
Räntefordringar
4
6
Totalt
82
64
Kortfristiga räntebärande fordringar, totalt
887
327
Kortfristiga icke räntebärande fordringar
Fordringar på koncernbolag
Kundfordringar
112
100
Övriga fordringar
60
60
Fordringar råveruderivat
0
2
Totalt
172
162
Övriga
Kundfordringar
200
119
Uppskjutna skattefordringar
2
3
Övriga fordringar
23
24
Upplupna intäkter
29
32
Totalt
254
178
Stora Enso kan teckna factoringavtal som innebär att kundfordringar säljs och likvida medel kommer in snabbare. Det nominella resultatet av sådana avtal innebär att fordringar till
ett värde av 34,3 MEUR (32,4 MEUR 2020) helt tagits bort från balansräkningen. Stora Ensos engagemang i de sålda fordringarna bedöms vara obetydligt på grund av
factoringavtalens natur och riskfördelning.
100
Per 31 december
MEUR
2021
2020
Kortfristiga icke räntebärande fordringar, totalt
427
341
Kortfristiga fordringar, totalt
1 314
668
Större upplupna intäkter
Skattefordringar och liknande
3
14
Betalda förskott
7
7
Övriga upplupna intäkter
19
11
Totalt
29
33
Not 17 Värdepapper
Per 31 december
MEUR
2021
2020
Från koncernbolag
72
442
Från övriga
535
833
Totalt
607
1 275
Not 18 Eget kapital
Per 31 december
MEUR
2021
2020
Bundet eget kapital
Aktiekapital 1 januari
1 342
1 342
Aktiekapital 31 december
1 342
1 342
Överkursfond 1 januari
3 639
3 639
Överkursfond 31 december
3 639
3 639
Verkligt värde-reserv 1 januari
-6
-10
Ökning (-)/minskning (+)
0
4
Verkligt värde-reserv 31 december
-6
-6
Bundet eget kapital, totalt
4 975
4 975
Förändringar i aktiekapitalet och antalet aktier presenteras i Not 18 i koncernredovisningen.
Fritt eget kapital
Investerat fritt eget kapital 1 januari
633
633
Investerat fritt eget kapital 31 december
633
633
Balanserade vinstmedel 1 januari
955
686
Utdelning
-237
-237
Balancerade vinstmedel 31 december
719
449
Periodens nettoresultat
637
506
Fritt eget kapital, totalt
1 989
1 588
Eget kapital, totalt
6 964
6 563
Beräkning av utdelningsbart eget kapital 31 december
Verkligt värde-reserv 31 december
-6
-6
Investerat fritt eget kapital 31 december
633
633
Balanserade vinstmedel 31 december
719
449
Periodens nettoresultat
637
506
Totalt
1 983
1 582
101
Not 19 Ackumulerade bokslutsdispositioner
Per 31 december
MEUR
2021
2020
Avskrivningsdifferens
Immateriella rättigheter
-3
2
Goodwill
-1
0
Övriga långfristiga investeringar
0
-1
Byggnader och konstruktioner
33
26
Maskiner och inventarier
205
141
Totalt
234
167
Not 20 Obligatoriska avsättningar
Per 31 december
MEUR
2021
2020
Avsättning för omstruktureringar
3
3
Miljöavsättningar
7
14
Pensionsavsättningar
1
0
Övriga avsättningar
0
4
Totalt
11
22
Not 21 Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar
Per 31 december
MEUR
2021
2020
Uppskjuten skatteskuld för avskrivningsdifferens
-30
-18
Uppskjuten skattefordran för derivat
2
3
Uppskjuten skattefordran för förlust
0
32
Uppskjuten skattefordran för avsättningar
3
4
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder på grund av övriga temporära skillnader
-1
-9
Uppskjutna skattefordringar, totalt
-27
12
Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar exklusive derivat  som inte ingår i balansräkningen.
Not 22 Långfristiga skulder
Per 31 december
MEUR
2021
2020
Långfristiga skulder
Obligationer
2 502
2 497
Lån från kreditinsttitut
7
416
Övriga långfristiga skulder till koncernbolag
4
2
Totalt
2 513
2 915
Skulder som förfaller om mer än fem år
Obligationer
1 383
1 462
Lån från kreditinstitut
0
0
Övriga långfristiga skulder
4
0
Totalt
1 387
1 462
Obligationer specificeras i not 26 Räntebärande skulder  till koncernens årsredovisning.
102
Not 23 Kortfristiga skulder
Per 31 december
MEUR
2021
2020
Kortfristiga räntebärande skulder
Skulder till koncernbolag
Övriga lån
1 677
1 491
Skulder från råvaruderivat
23
6
Totalt
1 700
1 497
Skulder till andra
Övriga lån
161
180
Skulder från råvaruderivat
0
4
Förfallen ränta
27
28
Obligationer
0
299
Lån från kreditinstitut
0
3
Totalt
187
514
Kortfristiga räntebärande skulder, totalt
1 888
2 011
Kortfristiga icke räntebärande skulder
Skulder till koncernbolag
Leverantörsskulder
83
71
Övriga lån
73
0
Skulder från råvaruderivat
10
1
Upplupna skulder och förutbetalda intäkter
1
1
Totalt
166
73
Skulder till intressebolag
Leverantörsskulder
54
40
Totalt
54
40
Skulder till andra
Mottagna förskott
5
3
Leverantörsskulder
375
244
Övriga lån
17
30
Upplupna skulder och forutbetalda intäkter
95
72
Totalt
491
349
Kortfristiga icke räntebärande skulder, totalt
712
462
Kortfristiga skulder, totalt
2 599
2 473
Större upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Upplupna lönekostnader och semesterlöneskulder
58
41
Årliga rabatter
21
17
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
17
14
Totalt
96
73
103
Not 24 Ställda panter och ansvarsförbindelser
Per 31 december
MEUR
2021
2020
För koncernbolags skulder
Garantier
1 044
1 096
För samägda bolags skulder
Garantier
82
123
För koncernbolags räkning
Garantier
0
2
För andras räkning
Garantier
36
36
Övriga ställda panter, egna
Leasingavtal, inom 12 månader
6
8
Leasingavtal, efter 12 månader
10
7
Leasingavtal
5
6
Övriga ställda panter
13
12
Totalt
1 196
1 289
Garantier
1 126
1 221
Leasingavtal
16
15
Leasingavtal
5
6
Övriga ställda panter
48
47
Totalt
1 196
1 289
Ansvarsförbindelser
Stora Enso Oyj har de senaste åren genomfört omfattande omstruktureringsåtgärder. Åtgärderna har bland annat inneburit avyttring av
verksamheter och produktionsenheter och nedläggning av anläggningar. Dessa transaktioner innebär risk för miljömässiga eller andra
förpliktelser som i dagsläget inte är kända men som kan visa sig i framtida händelser som inte helt kan kontrolleras av koncernen.
Avsättning har gjorts för förpliktelser för vilka ett belopp går att uppskatta på ett tillförlitligt sätt och där uppfyllandet bedöms som
sannolikt.
Stora Enso Oyj är part i rättsprocesser som uppkommer i den löpande verksamheten och som främst rör krav som har rests i
kommersiella sammanhang. Företagsledningen anser inte att sådana processer i sin helhet, före eventuella försäkringsersättningar,
skulle ha någon betydande inverkan på företagets finansiella ställning eller på vinsten från den löpande verksamheten. Några av de
mest betydande rättsprocesserna beskrivs i Not 29 till koncernredovisningen.
Not 25 Finansiella instrument
Värdering av derivat
Det verkliga värdet definieras som det belopp till vilket ett derivatinstrument skulle kunna ingå i en transaktion mellan parter på
marknaden på värderingsdagen. Det verkliga värdet för sådana instrument bestäms enligt följande kriterier:
Det verkliga värdet för valutaterminskontrakt beräknas utifrån valutakurserna på balansdagen.
Det verkliga värdet för valutaoptioner beräknas med prissättningsmodeller för gemensamma optioner med hjälp av
marknadsnivåer för balansdagen.
Det verkliga värdet för råvaruderivat beräknas med hjälp av noterade priser på olika marknadsplatser eller med andra
tillförlitliga marknadskällor.
Verkligt värde för ränteswappar beräknas med hjälp av en diskonterad kassaflödesanalys.
Verkligt värde-hierarkin
Stora Enso använder följande hierarki för att fastställa och visa verkligt värde på finansiella instrument utifrån värderingsmetod:
Nivå 1: noterade (ojusterade) priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder
Nivå 2: andra metoder med vilka alla indata som har en betydande inverkan på det redovisade värdet går att observera,
antingen direkt eller indirekt
Nivå 3: metoder som använder indata som har en betydande inverkan på de redovisade verkliga värden som inte är baserade
på observerbara marknadsdata.
Moderbolagets derivat kategoriseras som nivå 2 i verkligt värde-hierarkin.
104
Nominellt och verkligt värde för derivatinstrument
Per 31 december 2021
MEUR
Nominellt värde
Positivt verkligt
värde
Negativt verkligt
värde
Verkligt värde,
netto
Kassaflödessäkringar som gjorts för moderbolagets och dess
dotterbolags räkning och som redovisas som säkringar i berörda
bolag
Valutaterminskontrakt
2 007
20
-22
-2
Valutaoptioner
1 811
13
-15
-1
Råvarukontrakt
33
27
-27
0
Ränteswappar
467
1
-7
-6
Derivat som inte kan redovisas som säkringar
Valutaterminskontrakt
702
2
-2
0
Totalt
5 020
63
-72
-9
varav mot dotterbolag
2 091
29
-33
-4
varav mot externa parter
2 930
34
-40
-5
Per 31 december 2020
MEUR
Nominellt värde
Positivt verkligt
värde
Negativt verkligt
värde
Verkligt värde,
netto
Kassaflödessäkringar som gjorts för moderbolagets och dess
dotterbolags räkning och som redovisas som säkringar i berörda
bolag
Valutaterminskontrakt
1 861
40
-34
5
Valutaoptioner
1 200
15
-12
2
Råvarukontrakt
84
12
-12
0
Ränteswappar
673
0
-17
-17
Derivat som inte kan redovisas som säkringar
Valutaterminskontrakt
570
6
-3
4
Totalt
4 387
72
-78
-5
varav mot dotterbolag
1 638
7
-53
-46
varav mot externa parter
2 749
65
-24
40
Verkligt värde-reserv
Moderbolagets nettovärde av orealiserade förluster från kassaflödessäkring i verkligt värde-reserven uppgick till 6,4 MEUR, vilket
hänförde sig till valuta- och räntederivat. Valutaderivat och räntederivat inkluderar även en förlust på 0,1 MEUR som rör optionernas
tidsaspekt. De orealiserade förlusterna redovisas i resultaträkningen på säkringarnas respektive förfallodagar. Det längsta
säkringskontraktet förfaller 2027. Huvuddelen av kontrakten förfaller dock under 2022. Säkringarnas ineffektiva andel redovisas som
justering av finansiella poster, intäkt eller kostnad för material och tjänster beroende på vad som säkrats. Under 2021 fanns det ingen
väsentlig ineffektivitet relaterad till säkringar i resultaträkningen. De derivat som används för valutakurssäkring av betalningsflöden är
främst terminskontrakt och valutaoptioner. Swappar används främst för säkring av betalningsflöden avseende råvaror och räntor.
Vinst och förlust vid säkringar i rörelseresultat
Per 31 december
MEUR
2021
2020
Kassaflödessäkringar
Valutasäkringar
-2
-1
Råvarusäkringar
3
-1
Totalt
1
-3
Justering av omsättning
-2
-1
Justering av kostnad för material och tjänster
3
-1
Poster från verkligt värde-reserven som realiserats och redovisas i
resultaträkningen
1
-3
Nettoresultat av kassaflödessäkringar
1
-3
Derivat som inte kan redovisas som säkringar
Valutaderivat
-4
3
Nettoresultat av derivat som inte kan redovisas som säkringar
-4
3
Vinst och förlust vid säkringar i rörelseresultat, netto
-3
1
105
Vinst och förlust av säkringar i finansiella intäkter och kostnader
Per 31 december
MEUR
2021
2020
Derivat som ej kvalificerar för säkringsredovisning
Valutaderivat
-11
8
Nettoresultat av finansiella poster
-11
8
Känslighetsanalys av valutaderivat för en förstärkning av euron
31 december 2021
MEUR
SEK
USD
GBP
Valutaförändring mot euron
-5,0 %
-5,0 %
-5,0 %
Valutaderivat för kassaflödessäkring för de kommande 12 månaderna i EUR
0
-146
-20
Beräknad effekt på verkligt värde-reserv i EUR
0
6
1
Känslighetsanalys av råvaruderivat för prisrisk
Det fanns inga utestående råvaruderivat kopplade i moderbolagets kassaflödet vid rapporteringsperiodens slut.
Mer detaljerad information om de finansiella instrumenten redovisas i Not 24 Hantering av finansiell risk, Not 25 Verkligt värde och
Not 27 Derivat i koncernredovisningen.
Not 26 Transaktioner med närstående parter
31 december
MEUR
2021
2020
Transaktioner med intressebolag och samägda bolag
Inköp av råvaror och förnödenheter under året 1
88
77
Ränteintäkter på långfristiga lånefordringar
1
0
Långfristiga lånefordringar vid årets slut
2
2
Leverantörsskulder vid årets slut
54
40
Koncernens principer för transaktioner med närstående parter redovisas i Not 31 i koncernredovisningen.
1 Korrigerade jämförelsevärden för 2020
106
Undertecknande av bokslut
Inga väsentliga förändringar har skett i moderbolagets finansiella ställning sedan den 31 december 2021. Moderbolagets likviditet är
fortsatt god och den föreslagna utdelningen riskerar inte moderbolagets betalningsförmåga.
Helsingfors, 28 januari 2022
Antti Mäkinen
Håkan Buskhe
Styrelseordförande
Vice styrelseordförande
Elisabeth Fleuriot
Hock Goh
Helena Hedblom
Mikko Helander
Christiane Kuehne
Richard Nilsson
Hans Sohlström
Annica Bresky
VD och koncernchef
107
STORA ENSO OYJ
Revisorernas yttrande
Vår revisionsberättelse har avgivts i dag.
Helsingfors den 10 februari 2022
PricewaterhouseCoopers Oy
Revisionssammanslutning
Samuli Perälä
CGR
108
Revisionsberättelse (Översättning från
det finska originalet)
Till Stora Enso Abp:s bolagsstämma
Revision av bokslutet
Uttalande
Enligt vår uppfattning
ger koncernbokslutet en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning och av resultatet av dess verksamhet och kassaflöden
för året i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS), så som de antagits av EU
ger bokslutet en rättvisande bild av moderbolagets ekonomiska ställning samt av resultatet av dess verksamhet i enlighet med i
Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och det uppfyller de lagstadgade kraven.
Våra uttalanden i denna rapport är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som överlämnats till moderbolagets revisionsutskott.
Revisionens omfattning
Vi har utfört en revision av bokslutet för Stora Enso Abp (fo-nummer 1039050-8) för räkenskapsperioden 1.1.–31.12.2021. Bokslutet omfattar
koncernredovisning, koncernens totalresultat, koncernens rapport över finansiell ställning, koncernens kassaflödesanalys,
förändringar i eget kapital och noter till koncernredovisningen inklusive en sammanfattning av redovisningsprinciper
moderbolagets resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och noter till moderbolagets bokslut.
Grund för uttalandet
Vi har utfört vår revision i enlighet med god revisionssed i Finland. Vårt ansvar enligt god revisionssed beskrivs närmare i avsnittet Revisorns
ansvar för revisionen av bokslutet.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Oberoende
Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernföretagen enligt de etiska kraven i Finland som gäller den av oss utförda
revisionen och vi har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa.
Andra tjänster än revisionstjänster som tillhandahållits moderbolaget och koncernbolagen är enligt vår bästa kunskap och övertygelse i
enlighet med bestämmelserna för dylika tjänster i Finland och vi har inte tillhandahållit förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens
537/2014 artikel 5.1. De andra tjänster än revisionstjänster som vi tillhandahållit framgår ur not 5 till koncernbokslutet.
Vår revisionsansats
Översikt
För koncernbokslutet tillämpad väsentlighet uppgick till 52 miljoner euro.
Vi genomförde revisionsåtgärder vid 26 rapporterande enheter i 11 länder som anses vara
betydande baserat på vår riskbedömning och väsentlighet.
Värdering av skogstillgångar
Avsättningar och ansvarsförbindelser
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentligt fel i bokslutet som helhet.  Vi beaktade
speciellt de områden där ledningen gjort subjektiva bedömningar. Sådana är till exempel betydande redovisningsmässiga uppskattningar som
baserar sig på antaganden och prognoser om framtida händelser.
Väsentlighet
Revisionens omfattning och inriktning baserades på vår bedömning av väsentlighet. Revisionens mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet
om huruvida bokslutet som helhet innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Fel anses vara
väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar på basis av bokslutet.
Baserat på vårt professionella omdöme fastställde vi vissa kvantitativa gränsvärden för att bestämma väsentlighetsnivå som tillämpats för
koncernbokslutet som helhet. Med hjälp av dessa gränsvärden och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och
omfattning samt karaktär, tidpunkt och omfattning av våra granskningsåtgärder. Vidare användes väsentlighetsnivån för att bedöma effekten
av enskilda och sammantagna felaktigheter på bokslutet som helhet.
Koncernens väsentlighet
52 miljoner euro
Hur vi fastställt väsentligheten
Rörelseresultatet och balansomslutningen
Motivering av valet av väsentlighetstal
Vi valde att använda resultatet före skatt och balansomslutningen som referensvärde vid beräkning av
väsentligheten för att enligt vår uppfattning använder de som läser bokslutet dem då de värderar
koncernens prestation.
Revisionens inriktning och omfattning
Vi beaktade koncernens struktur, bransch och redovisningsprocesser samt interna kontroller då vi utformade revisionens omfattning.
Koncernen bedriver sin verksamhet globalt i ett stort antal koncernbolag eller ”rapporterande enheter”. Vi fastställde vilken typ av
revisionsarbete som vi, i egenskap av koncernens huvudrevisorer, skulle utföra vid de rapporterande enheterna samt tidpunkten för detta
arbete och arbetets omfattning. Detsamma gällde arbete som utfördes av revisorer för delar av koncernen. I de fall då arbetet utfördes av
revisorer för delar av koncernen utfärdade vi särskilda anvisningar till dem, vilka innefattade vår riskanalys, väsentlighet och övergripande
revisionsmetod. Vi genomförde revisionsåtgärder vid 26 rapporterande enheter i 11 länder som anses vara betydande baserat på vår
riskbedömning och väsentlighet. Vi har ansett att de återstående rapporterande enheterna inte utgör någon rimlig risk för väsentlig felaktighet
i koncernbokslutet och därför har våra granskningsåtgärder avseende dessa rapporterande enheter begränsats till riktade revisionsåtgärder
för väsentliga poster och till analytisk granskning på koncernnivå.
Genom att utföra granskningsåtgärderna ovan vid de rapporterande enheterna, tillsammans med ytterligare granskningsåtgärder på
koncernnivå, har vi fått tillräckliga och lämpliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för koncernen som helhet för att få en
grund för vårt utlåtande om koncernbokslutet.
2
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för
räkenskapsperiodens revision. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till bokslutet som
helhet, men vi ger inga separata uttalanden om dessa områden.
Liksom vid alla revisioner beaktade vi också risken för att ledningen åsidosätter den interna kontrollen, och har bland annat övervägt om det
finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.
Särskilt betydelsefullt område för koncernbokslutet
Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området
Värdering av skogstillgångar
Se noterna 1, 2 och 12 till koncernredovisningen.
De skogstillgångar som ingår i koncernens rapport över finansiell
ställning inkluderar biologiska tillgångar och tillhörande skogsmark
frånsett hyrda markområden. Det verkliga värdet på de
skogstillgångar som ägs genom dotterbolag, samägda bolag och
intressebolag uppgick till 7 732 miljoner euro per 31 december 2021.
Av det verkliga värdet utgjordes 5 453 miljoner euro av biologiska
tillgångar och 2 279 miljoner euro av skogsmark.
Skogstillgångar i Sverige värderas till verkligt värde med en
marknadsvärdemetod som utgår från marknadstransaktioner och
virkesvolym i de områden där koncernens skogar är belägna.
Marknadspriserna varierar mycket mellan olika områden och
antaganden används för att definiera relevanta områden som kan
användas vid värderingen. Marknadstransaktionsdata justeras för att
ta hänsyn till särdragen i koncernens skogstillgångar och för att
utelämna andra tillgångar och transaktioner som betraktas som
avvikelser jämfört med övriga transaktioner. De biologiska tillgångarna
värderas till verkligt värde baserat på diskonterade kassaflöden enligt
standarden IAS 41 Jordbruk. Skogsmarken värderas till verkligt värde
med omvärderingsmetoden enligt standarden IAS 16 Materiella
anläggningstillgångar. Skogsmarken värderas baserat på
diskonterade kassaflöden med beaktande av kassaflöden för de träd
som ska planteras i framtiden samt andra skogsrelaterade
kassaflöden som till exempel jakträtter, leasing av vindkraft och
försäljning av jordmaterial. Det verkliga värdet på biologiska tillgångar
och skogsmark totalt motsvarar det verkliga värdet på
skogstillgångarna beräknat utifrån marknadstransaktioner, eftersom
den diskontoränta som används motsvarar den interna räntesatsen
som uppskattats utifrån marknadstransaktioner.
Biologiska tillgångar utanför Sverige värderas till verkligt värde
minus försäljningskostnaderna. Det verkliga värdet baseras på den
diskonterade kassaflödesmetoden med beaktande av hållbart
skogsbruk och tillväxtpotentialen under en tillväxtcykel. Cykeln
varierar beroende på den geografiska platsen och trädarterna. För att
det diskonterade kassaflödet ska kunna fastställas måste tillväxt,
skörd, försäljningspris och försäljningskostnader uppskattas.
Skogsmark i Norden utanför Sverige värderas med
omvärderingsmetoden utifrån diskonterade kassaflöden med
beaktande av kassaflöden från träd som planteras i framtiden samt
övriga kassaflöden som inte är förknippade med trädbeståndet.
Trädodlingars skogsmark värderas till anskaffningsvärde.
Värderingen av skogstillgångarna has ansetts vara ett särskilt
betydelsefullt område för revisionen på grund av den bedömning som
värderingen kräver och för att koncernens skogstillgångar är
väsentliga i koncernens rapport över finansiell ställning.
Vi bedömde ledningens process för värdering av
skogstillgångarna. Vi utvärderade strukturen hos och effektiviteten
av de nyckelkontroller som avser värderingen av direkt och indirekt
ägda skogstillgångar.
Våra granskningsåtgärder för värderingen av de direkt ägda
skogstillgångarna inkluderade följande:
utvärdering av ledningens värderingsmetod
testande av värderingsmodellens matematiska
noggrannhet
bedömning av ändamålsenligheten i
diskonteringsräntorna som tillämpades vid värderingen
bedömning av övriga väsentliga värderingsantaganden
bedömning av ingångsdata som använts i
värderingsmodellen, inklusive antaganden om försäljningspris,
tillväxt och försäljningsrelaterade kostnader.
Beträffande värderingen enligt marknadstransaktioner i Sverige
inkluderade våra granskningsåtgärder dessutom:
utvärdering av hur de områden som använts för
marknadstransaktionerna definierats för värderingen
bedömning av de korrigeringar som gjorts med
avseende på marknadstransaktionerna
testande av ingångsdata som använts i
värderingsmodellen, inklusive marknadstransaktioner och
virkesmängd.
Vi använde oss av värderingsspecialister vid revisionsarbetet med
värdering av de direkt ägda skogstillgångarna.
Avseende indirekt ägda skogstillgångar har vi haft kontakt med
revisorerna för de tre största intressebolagen och samägda
bolagen. Den här kommunikationen har bland annat inneburit att vi
har utvärderat de väsentliga revisionsåtgärderna och
revisionsslutsatserna vad gäller värdering av biologiska tillgångar.
Slutligen bedömde vi ändamålsenligheten för de noter som är
förknippade med skogstillgångarna.
3
Avsättningar och ansvarsförbindelser
Se noterna 2, 22 och 29 till koncernredovisningen.
Den 31 december 2021 uppgick koncernens avsättningar för miljö,
omstrukturering och övrigt till sammanlagt 231 miljoner euro.
Dessutom har koncernen upplyst om väsentliga rättsfall och andra
ansvarsförbindelser i not 29.
Redovisningen och presentationen av avsättningar och
ansvarsförbindelser sakenligt i koncernbokslutet kräver ledningens
bedömning gällande förekomsten av aktuella legala eller informella
förpliktelser, analys av sannolikheten för utflödet av framtida
ekonomiska resurser samt analys av tillförlitlig uppskattning över
beloppet.
På grund av den bedömning som redovisning, värdering och
presentation av avsättningar och ansvarsförbindelser kräver anses
detta vara ett särskilt betydelsefullt område för revisionen.
Vi bedömde ledningens process för att identifiera nya förpliktelser
och förändringar av befintliga förpliktelser.
Vi analyserade avsevärda förändringar av väsentliga avsättningar
under tidigare perioder och skapat oss en detaljerad förståelse för
dessa förändringar och de gjorda antagandena.
Våra granskningsåtgärder för redovisade väsentliga avsättningar
inkluderade följande:
bedömning av kriterierna för redovisning av skulden
utvärdering av ledningens metod för att uppskatta
skulden
testande av uppskattningens matematiska noggrannhet
bedömning av diskonteringsräntorna som tillämpades
vid uppskattningen
bedömning av övriga väsentliga värderingsantaganden
och -uppgifter.
Vi inhämtade rättsliga utlåtanden om de främsta pågående
rättsfallen.
Vi granskade protokoll från styrelsemöten samt möten i styrelsens
utskott.
Vi bedömde sakenligheten hos presentationen av de mest
väsentliga ansvarsförbindelserna i koncernbokslutet.
Vad gäller moderbolagets bokslut finns det inga sådana betydelsefulla områden som kräver rapportering i vår revisionsberättelse.
Risker för väsentliga felaktigheter som avses i EU förordningens 537/2014 artikel 10.2c har inte identifierats i koncernbokslutet eller
moderbolagets bokslut.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för bokslutet
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och för att koncernbokslutet ger en rättvisande bild enligt
internationella redovisningsstandarder (IFRS), så som de antagits av EU och för att bokslutet ger en rättvisande bild i enlighet med i Finland
ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut samt uppfyller de lagstadgade kraven. Styrelsen och verkställande direktören
ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta ett bokslut som inte innehåller några väsentliga
felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vid upprättandet av bokslutet ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av moderbolagets och koncernens förmåga
att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att
använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om man avser att likvidera moderbolaget eller
koncernen, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ än att göra något av dessa.
Revisorns ansvar för revisionen av bokslutet
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida bokslutet som helhet innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa
beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av
säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en
sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen
kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i bokslutet.
Som del av en revision enligt god revisionssed använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela
revisionen. Dessutom:
identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i bokslutet, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel,
utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för
4
att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en
väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden,
felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma
granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i ledningens uppskattningar i redovisningen och
tillhörande upplysningar.
drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid
upprättandet av bokslutet. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig
osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta
verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på
upplysningarna i bokslutet om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera vårt uttalande. Våra
slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller
förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten.
utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i bokslutet, däribland upplysningarna, och om bokslutet
återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller
affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernbokslutet. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande
av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för vårt uttalande.
Vi kommunicerar med dem som har ansvar för bolagets styrning avseende, bland annat, revisionens planerade omfattning och inriktning
samt tidpunkten för den, samt betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland eventuella betydande brister i den interna kontrollen
som vi identifierat under revisionen.
Vi förser också dem som har ansvar för bolagets styrning med en bekräftelse om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende
oberoende, och kommunicerar alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende samt i tillämpliga fall
tillhörande motåtgärder.
Av de frågor som kommuniceras med dem som har ansvar för bolagets styrning fastställer vi vilka frågor som varit de mest betydelsefulla för
räkenskapsperiodens revision och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i
revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan eller när, i ytterst sällsynta fall, vi bedömer att
en fråga inte ska kommuniceras i revisionsberättelsen på grund av att de negativa konsekvenserna av att göra det rimligen skulle väntas vara
större än allmänintresset av denna kommunikation.
Övriga rapporteringsskyldigheter
Uppgifter om revisionsuppdraget
Vi har fungerat som av bolagstämman vald revisor från och med den 28 mars 2018. 
Övrig information
Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för den övriga informationen. Den övriga informationen omfattar verksamhetsberättelsen.
Vårt uttalande om bokslutet täcker inte övrig information.
Vår skyldighet är att läsa den ovan specificerade övriga informationen i samband med revisionen av bokslutet och i samband med detta göra
en bedömning av om det finns väsentliga motstridigheter mellan den övriga informationen och bokslutet eller den uppfattning vi har inhämtat
under revisionen eller om den i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Det är ytterligare vår skyldighet att bedöma om
verksamhetsberättelsen har upprättats enligt gällande bestämmelser om upprättande av verksamhetsberättelse.
Enligt vår uppfattning
är uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet enhetliga
har verksamhetsberättelsen upprättats i enlighet med gällande bestämmelser om upprättande av verksamhetsberättelse.
Om vi utgående från vårt arbete på den övriga informationen, drar slutsatsen att det förekommer en väsentlig felaktighet i den aktuella övriga
informationen, bör vi rapportera detta. Vi har ingenting att rapportera gällande detta.
5
Övriga uttalanden
Vi förordar fastställande av bokslutet. Styrelsens förslag till disposition av utdelningsbara medel beaktar bestämmelserna i aktiebolagslagen.
Vi förordar beviljandet av ansvarsfrihet för styrelseledamöterna samt för verkställande direktören för den av oss granskade
räkenskapsperioden.
Helsingfors den 10 februari 2022
PricewaterhouseCoopers Oy
Revisionssammanslutning
Samuli Perälä
CGR
6