Miljöinformation

På rätt väg

Det händer mycket inom miljöförbättringar hos oss på Stora Enso Plantor. Och arbetet fortsätter.

Miljöinvesteringar för 90 miljoner

Vi har under de senaste åren bytt ut alla oljepannor mot moderna biopannor som eldas med pellets från Stora Enso Bioenergi, som är Sveriges största leverantör av trädbränsle.

På två plantskolor har vi installerat Conniflexlinjer för miljövänligt beläggningsskydd mot snytbagge och på den tredje plantskolan byggt upp en toppmodern anläggning med robot där andra beläggningsskydd kan användas. Vi har tagit fram ett eget beläggningsskydd som under året kommer att lanseras på marknaden.

På Sör Amsberg och på Nässja plantskola används biobäddar för att minska miljöpåverkan. På Sjögränd planeras en ny biobädd att byggas under 2021.

Polystyrenkulorna fasas ut

Vi har arbetat med att byta ut polystyrenkulorna (cellplast) i vår produktion. På Nässja plantskola används den mer miljövänliga Perliten och på plantskolan i Sjögränd används miljövänligt träströ. Sör Amsberg arbetar också med nya lösningar för att byta till biobaserat täckmaterial. Alla tre plantskolor har sedimentationsdammar, flera efter varandra förbundna med diken och med ytterligare filter och galler där vi kan se att vi inte släpper ut något. Detta samlar upp alla slags orenheter, torv och täckmaterial från plantproduktionen. På Nässja plantskola har det startats ett projekt för att bygga recirkulering av processvattnet för att spara vatten och säkra närmiljön.

Ett minskat koldioxidavtryck

Mellan 2013 och 2018 har plantskolornas koldioxidavtryck minskat med ca 79 %. Det totala koldioxidutsläppet från de tre plantskolorna har beräknats till 327 ton koldioxid, under produktion av totalt ca 71 miljoner plantor eller ca 0,0046 kg CO2 per planta. Från 2017 till 2018 har vi lyckats minska koldioxidutsläppet från 0,009 kg/planta till 0,0046 kg/planta. Våra produkter fortsätter med vårt miljöarbete och räddar klimatet i närmare 100 år till efter leverans. En enskild planta uppskattas ta upp så mycket som cirka 5 000 kg koldioxid under sin livslängd.

Stora Enso testar näringsmedel med mindre miljöpåverkan

Forskare vid SLU har upptäckt att kväve i form av ett par aminosyror, arginin och lysin tas upp mycket snabbare än andra ämnen av växternas rötter. Samtidigt som dessa sitter fast på markpartiklar såsom torven vi odlar i. Resultatet blir att när vi ger kväve i form av arginin och lysin så hamnar det på rätt plats – i växten. Näringsmedlet heter arGrow® och bygger på aminosyran arginin, i vissa varianter tillsammans med aminosyran lysin. arGrow® är effektiv växtnäring som ger robusta växter med välutvecklade rotsystem samtidigt som det innebär dramatiskt mindre miljöpåverkan.

Stora Ensos tre plantskolor gör nu tester med arGrow® med förhoppning att kunna byta bort dagens konventionella gödsel till förmån för det aminosyrebaserade näringsmedlet. En miljöinvestering som även ger plantorna bättre kvalité och där kväveurlakningen minskar till nära inget alls. Aminosyrorna bildas genom en process där bakterier använder olika sockerarter till framställningen. Forskning vid SLU undersöker om restprodukter från skogsindustrin kan användas som bas vid produktion av arginin och lysin. Ett attraktivt sätt att sluta skogens kretslopp – restprodukter från skogen som används för att förse nästa skogsgeneration med växtnäring.

Skydd mot snytbagge utan kemikalier

Våra plantor behandlas med olika skydd. På Sör Amsberg har vi utvecklat ett eget plantskydd och på Nässja och Sjögränd använder vi Conniflex som är ett mekaniskt skydd bestående av lim och ett tunt lager sand. Conniflex är effektivt och miljövänligt. Skyddseffekten sitter i under hela den period som är mest kritisk för den nyplanterade plantan, de två första åren och en behandling räcker.

Våra effektivaste sätt att minimera kemikalieanvändning

  • Rengöring av växthus
  • Användning av markduk i växthus och på friland vilket leder till mindre ogräs
  • Harvning av grusytor, istället för ogräsbesprutning
  • Eftersom viss vegetation som omgivande sly leder till problem med ogräs genom fröspridning, så slås eller trimmas detta ner
  • Användning av ogräsättika istället för kemikalier
  • Mest förekommande är manuell ogräsrensning och endast i undantagsfall besprutning
  • Effektiv tvätt av odlingskassetter med högtryck och hetvattenbad för att döda bakterier och sporer
  • Pinnen minskar möglet

På Sör Amsberg används även en metod som kallas för ”Pinnen”. Vilket innebär att det fysiskt skrapas av vatten från gröndelen av plantorna för att den snabbare skall torka. Skrapningen görs av ett aluminiumrör som hänger ner från bevattningsrampen och när bevattningsrampen går dras den över plantorna och därmed motverkas gråmögelangrepp vilket gör att behovet av kemiska medel minskar, samtidigt som plantan inte blir lika lång utan satsar lite mer på stammens tillväxt. Metoden är, vad vi känner till, först använd i produktionsmiljö på plantskolan Sör Amsberg och har sedan spritt sig till andra anläggningar i Sverige.