Rent mjöl i lådan

Publicerat 10 oktober 2019
Den stora, gamla kvarnbyggnaden vid Suseåns dalgång ger ett majestätiskt intryck, vittnar om tradition och stolthet. Här, hos Berte Qvarn i Slöinge, har man tillverkat mjöl i hundratals år. Men bakom fasaden döljer sig ett ytterst modernt och rationellt företag, där man ständigt hittar nya sätt att produktutveckla en mångtusenårig basvara.
Suseåns fyra meter höga vattenfall tjänar som kraftkälla för Berte Qvarn, idag liksom förr. Fast numera får man hjälp av elbolaget – produktionstakten är trots allt bra mycket högre idag än den var på 1500-talet.   Inuti kvarnbyggnaden, vars äldsta delar härstammar från förra seklets början, finns en av landets modernaste kvarnar, med en laboratoriedel för kontinuerliga tester. Här finns inte en massa kulturhistoria, vilket man kanske kunde tro. Nej, i kvarnen ska det produceras, inget annat.   – Livsmedelsföretag och organisationer får gärna komma och se tillverkningen, men det är absolut ingen turistshow, säger lagerchef Christer Davidsson.    

Ett femtiotal blandningar

Christer Davidsson berättar att allt mjöl i Berte Qvarns påsar har malts i Slöinge. Och att spannmålet är uteslutande svensk råvara. Mjölet hamnar dels hos bagerier och livsmedelsproducenter, främst i sydvästra Götaland, och dels hos vanliga hushåll via grossistförsäljning till livsmedelsbutiker. – Vi tillverkar ungefär 35 000 ton mjöl om året, fortsätter han. Vetemjöl är i särklass störst, rågen står för någon procent och dinkel är väl mer att betrakta som en bisyssla.  

Tidiga med ekologiskt mjöl

  – Vi var tidiga med ekologiska malningar, säger Christer. När man kör ekologiskt gäller det att rengöra ordentligt mellan malningarna, annars är det samma procedur som för vanligt mjöl. Skillnaden ligger ju i hur spannmålen är odlad.   Berte Qvarn började tillverka ekologiskt mjöl för mer än femton år sedan och idag levererar man 4 000 ton årligen. Förutom att det är bättre för miljön får bonden mer betalt.  

Mjöl – en stabil bransch

Går det fortfarande att utveckla och förbättra en produkt som mjöl? Svaret är ja. Christer säger att man lanserar nya blandningar då och då – och att man själva forskar en hel del i ämnet här på kvarnen. Det viktigaste är att den nya produkten får så bra bakegenskaper som möjligt. Och det kan ta lång tid att hitta dem.   Bortsett från en del produktutveckling är mjölbranschen annars väldigt stabil. Mjöl låter sig inte påverkas av trivialiteter som finanskriser eller hipstertrender. Något man dock märkt hos Berte Qvarn är en liten förskjutning i volymerna, sett på hela året.   – Tidigare har julen varit den största säsongen för oss, säger Christer. Men nu är faktiskt sommaren störst. Det beror på att det är mer turister här nere nu och de bagerier och kaféer vi levererar till har helt enkelt mer att göra.  

Bättre lådor till samma pris

För leveranserna förfogar Berte Qvarn över tre egna fordon; en bulkbil och två flakbilar. Bulkmjölet går till industrierna, grossisterna får pallar med mjölpåsar i wellcontainrar. I södra Sverige kör man gärna själva till konditorier, kaféer och pizzerior. – Det är en service som är lite unik för oss och jag tycker att det känns lite genuint med direktleveranser ända in till bagaren, säger Christer.

 

Stora Enso Packaging levererar wellcontainrarna som mjölet packas i när det går till grossisterna. I varje container får det plats 165 påsar med antingen vete- eller rågmjöl. I samarbete med Stora Enso ändrade man för ett par år sedanförpackningsdesignenoch papperskvaliteten på containrarna, mest för staplingsstyrkans skull.   – Med de gamla lådorna blev det för tung belastning, både här på lagret och på vägen. De nya är kraftigare, med dubbelt så tjock wellmen med tunnare lock. Något som är intressant är att det blev nästan samma pris som innan. Den beror på att den nya kvaliteten består av mer returfiber. Det brukar ju annars bli dyrare när man ska förbättra någonting, avslutar Christer med ett leende. Mer om Berte Qvarn hittar du på www.berteqvarn.se